2. ”Medborgaren i fokus”
”Effektiv samverkan”
”Samlad lägesbild”
”Prioritera resurserna dit
där de gör störst nytta”
2
Krissamverkan i Blekinge
3. Inledning
I Sverige lever vi i ett samhälle som de flesta uppfattar
som tryggt. Vi vet dock att denna trygghet då och då
rubbas när en kris inträffar. Vi som agerar utifrån ett
myndighetsperspektiv har i sådana lägen ett extra stort
ansvar. Vårt uppdrag är att ha medborgarnas bästa i
fokus och att samverka för allas bästa. Målet är att
skapa trygghet för medborgarna, att använda och
mobilisera samhällets resurser på bästa sätt, och att
möta hjälpbehovet så bra som möjligt.
I Blekinge län har länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna, landstinget, polisen och Försvarsmakten därför tagit fram en modell för krissamverkan som
bygger på en gemensam värdegrund.
Den här broschyren är framtagen för att beskriva
krishanteringen i länet och hur vi i Blekinge samverkar
både före, under och efter en kris. Modellen för
krissamverkan ska vara implementerad i berörda
myndigheter och andra organisationer som måste
medverka vid en större kris eller olycka.
För att samordna insatserna under en kris krävs att
ledningssamverkan sker. För en bra ledningssamverkan
är det viktigt att relationer och rutiner mellan aktörerna
har arbetats upp på förhand. Med gemensamma
insatser kan vi mildra konsekvenserna av kriser och
allvarliga olyckor som kan drabba länet.
3
4. Krishantering bygger
på samverkan
Grunden i all krishantering är att förebygga och förbereda sig.
Ingen kan ensam avvärja eller hantera en kris. Därför är
samverkan ett viktigt verktyg före, under och efter en kris.
När samverkan fungerar kan konsekvenserna för samhället
minimeras. En god samverkan skapar också förutsättningen för
att samhället snabbare ska återhämta sig efter en kris, och för att
vi alla ska kunna dra lärdomar inför nästa händelse.
Samverkan ska ske mellan olika myndigheter och kommuner,
likaväl som mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte
minst mellan människor.
4
Krissamverkan i Blekinge
6. Alla har ett ansvar
På en mer övergripande nivå har ett flertal aktörer ansvar vid
en kris. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen har ett så
kallat geografiskt områdesansvar. Vid en kris ska de se till att
samordningen mellan alla som är inblandande i krishanteringen
fungerar på lokal, regional och central nivå. Förutom
myndigheter kan det vara företag, frivilligorganisationer,
trossamfund och föreningar som har en roll att spela i
krishanteringen. Som medborgare har vi alla ett egenansvar att
skydda vår familj och egendom.
Det svenska krishanteringssystemet vilar på tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen
innebär att den som har ansvar för en
verksamhet under normala förhållanden också har det under
krissituationer.
Likhetsprincipen
innebär att verksamhetens organisation
och lokalisering under normala förhållanden ska fungera på
liknande sätt under krissituationer.
Närhetsprincipen
innebär att en kris ska hanteras där den
inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
6
Krissamverkan i Blekinge
8. Före
Krissamverkan
under tre faser
Före
krisen kan vi planera och försöka förutse vilka
kriser vi kommer ställas inför, och hur de ska hanteras.
Det gör vi genom nätverk, utbildning och övning.
Under
en pågående kris fokuseras arbetet på att hantera de uppkomna konsekvenserna. För att kunna styra
resurser och insatser till där behovet är störst är
det av avgörande betydelse att samverkan kommer till
stånd. Att kunna hantera informationen till samhället
utifrån en samlad lägesbild är mycket viktigt. Det är
också nödvändigt att dokumentera det arbete som görs
under en kris.
Efter är det viktigt att dra lärdomar för att få en bättre
förmåga att hantera nästa kris. All dokumentation samlas ihop och sprids.
8
Krissamverkan i Blekinge
Under
9. Så förbereder vi oss
För att samarbetet ska fungera när krisen väl slår till
är det viktigt att vi träffas och utbyter information,
kunskap och erfarenheter samt att vi provar hur våra
rutiner fungerar i praktiken genom att öva.
K-sam är det nätverk av myndigheter, föreningar och
privata företag som har en uppgift i krishanteringssystemet. Länsstyrelsen samlar K-sam flera gånger
per år för att få en förståelse för sitt eget och andras
ansvar under en kris. Det kan till exempel handla om
att pågående projekt rapporteras och väsentlig ny
information delas mellan aktörerna.
Efter
Övningar och andra utbildningar genomförs
kontinuerligt. Länsstyrelsen har en rullande
utbildnings- och övningsplan. Ett sådant exempel är
Regional samverkanskurs, RSK, som hålls regelbundet.
På kursen behandlas bland annat hur det går att
minska sårbarheten i samhället genom ökad samverkan
och hur man bäst sköter kriskommunikation.
9
10. Före
Hur vi bygger
vår förmåga
För att fungera måste nätverk, kunskap och metoder redan
vara välkända när en kris inträffar. Blekinges landskapsträd eken
visar hur Krissamverkan Blekinge är uppbyggd i länet.
K-sam
, där
Bladverket utgörs av
aktörerna själva utser sin representant.
Representanterna ska ha kunskap om och insikt
i den egna organisationens del i hanteringen av
den uppkomna krisen. K-sam träffas fyra gånger
om året och leds av Länsstyrelsen Blekinge.
För att driva det förberedande arbetet finns
med representanter från
en
länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna,
landstinget, polisen och Försvarsmakten..
Styrgruppen har inplanerade möten under
året och träffas också om behov föreligger.
styrgrupp
Styrgruppen ansvarar också för att hålla
.
samman de olika
De symboliseras av ekens grenar.
Arbetsgrupperna består av deltagare ur
nätverket K-sam och skapas med olika
sammansättning beroende på inriktning
arbetsgrupperna
10
Krissamverkan i Blekinge
11. eller målsättning. Gruppernas syfte avgör
om de är tillfälliga eller mer permanenta.
Regionala rådet representeras av ledan-
de tjänstemän från organisationerna som utgör
styrgruppen. Det är en strategiskt inriktad
grupp som likt en arborist långsiktigt ska se till
att trädets tillväxt blir så bra som möjligt.
Rådet sammankallas och leds av länsstyrelsen
och träffas minst en gång vartannat år.
Varje vecka hålls ett så kallat
. Mötets syfte är att
identifiera potentiella kriser. Deltar gör
länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB),
räddningschef i beredskap (RCB),
landstingets TiB, polisens och
Försvarsmaktens vakthavande befäl (VB).
vakthundsmöte
11
12. Under
Ledningssamverkan
skapar mervärde
för samhället
Vid en kris kan aktörer snabbt kallas samman till ledningssamverkan för att samordna insatser. Tillsammans skapas
tidigt en samlad lägesbild.
Det är viktigt att vi skapar en gemensam förståelse för vad som
händer under krisen. En samlad lägesbild ger alla inblandade en
möjlighet att få en förståelse för krisens omfattning, kunna se
helheten, konsekvenserna i samhället och var hjälpbehovet är som
störst. Samtliga aktörer har ett ansvar för att bidra till att bilden av
krisen blir så fullständig som möjligt.
Genom ledningssamverkan ska aktörerna gemensamt kunna
analysera krisen både på kort och lång sikt samt skapa bästa
möjliga underlag och förutsättningar för berörda att fatta beslut.
Att se hela systemet av aktörer under en kris är en
svår utmaning. Samtliga är skyldiga att samverka men är kanske
inte medvetna om varandras roll. Mervärdet med ledningssamverkan är att kunna påverka så att samhällets samlade resurser och
kompetens används på ett effektivt sätt utifrån våra gemensamma
värderingar, där de gör störst nytta för medborgaren.
12
Krissamverkan i Blekinge
13. Vår gemensamma
värdegrund
Vår gemensamma värdegrund är att alla insatser ska
göras med medborgarfokus utifrån de behov som
finns.
Värdegrunden ska genomsyra ledningssamverkan
och innebär:
Delaktighet. Under krisen förutsätts aktörerna
att omedelbart delta i ledningssamverkan.
Mandat
. Varje aktör ska ha ett tydligt mandat
från sin organisation vid ledningssamverkan.
Kunskap. Varje aktör ska ha kunskap om
egen och andra organisationers roll i krisen.
13
14. Under
Så samverkar vi
under en kris
Aktörerna i Krissamverkan Blekinge har alla skyldighet
att påkalla behov av ledningssamverkan.
När länsstyrelsens TiB får indikation om att en kris
har eller är på väg att inträffa kontaktas övriga
nyckelaktörer: kommunerna, räddningstjänsterna,
landstinget, polisen och Försvarsmakten.
Utifrån en samlad lägesbild beslutas det om det
finns behov av ledningssamverkan eller inte.
När man anser att händelsen och dess aktörer har
behov av att samverka sker ett första möte. Om det
sker ett fysiskt möte ska detta ske på en i förväg
utsedd och utrustad ledningsplats.
14
Krissamverkan i Blekinge
15. Beroende på händelsens omfattning kan fler
krishanteringsaktörer från K-sam ansluta till
ledningssamverkan. Dessa utgör årsringarna i stammen.
Stammen blir grövre ju större, mer komplex händelsen
blir. Barken utgör stödfunktionen vilken hanterar
omvärldsbevakning, dokumentation och service.
Stödfunktionen är länsstyrelsens ansvar.
Länsstyrelsen.
Identifierade nyckelaktörer.
Aktörer utifrån vilken
kris som inträffat.
Stödfunktion.
15
16. Efter
Viktigt att dra lärdom
av kriser
Efter en kris är det viktigt att utvärdera hur den hanterades.
Vad gjordes rätt? Hur fungerade samverkan och de i förväg
upparbetade rutinerna? Vad lär vi oss till nästa gång?
Vi kan också dra lärdomar av hur andra agerat i en krissituation.
Målet är självfallet att förbättra vår förmåga att hantera
nästa kris.
En viktig del av utvärderingen handlar om att undersöka
varför en kris har inträffat. Hur olyckor och kriser utreds
regleras i lagstiftningen. Utredande aktörer har olika
infallsvinklar och kompetenser varför samverkan bör ske
genom att dela och sprida erfarenheter och utredningsresultat.
Detta ger oss förutsättningar att tillsammans få en bättre
förmåga att hantera nästa kris.
16
Krissamverkan i Blekinge
19. ”Viktigt att dra
lärdom”
”Vi behöver lösa
uppgiften tillsammans”
”Våra gemensamma resurser är vår
styrka i krisberedskapsarbetet idag
och i framtiden”
19
