Yrkesdidaktisk forskning – vilken nytta har den för yrkesutbildningen?

1. Yrkesutbildning och
yrkesdidaktisk forskning
Professor Andreas Fejes
Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande

2. Förändrat utbildningslandskap
• Spridning av en ”vocationalism” över Europa
• Från jämlikhet till valfrihet till kvalitet
• Från politikerstyrd till arbetsmarknadsstyrd
utbildning
• Från medborgarskolning till skolning för
anställningsbarhet
• Historiskt ”brott”, där yrkesutbildning
separeras från övriga utbildningar
•
2
Till situationen lik den innan 1971

3. Konsekvenser för
yrkesutbildningen
• Kunskapsinnehållet förändras
•
Gymnasiegemensamma ämnena är mindre omfattande än övriga
gymnasieutbildningar
•
Gymnasiegemensamma ämnen är annorlunda på yrkesprogram än
övriga program
•
I samhällskunskap får yrkeselever lära sig om privatekonomi, men inte
om samhällsekonomi (t.ex. lönebildning)
• Arbetsgivare delaktiga i utformningen av innehållet/målen
• Yrkesprogram ej längre ”automatisk” behörighet till högre utbildning
• Yrkeselever, som i majoritet är arbetarklassens barn, får del av
horisontell kunskap – kontextbunden kunskap – snarare än vertikal
kunskap – ej kontextbunden
• Vertikal kunskap nödvändig för att delta i samtalet om samhället
och för att förändra sina livsomständigheter
3

4. Andra konsekvenser
• Satsning på yrkeshögskolan, där flera utbildningar skapas
med grund i arbetsmarknadens behov (efterfrågestyrd
utbildning)
• Konsekvenser för yrkeslärare
•
Yrkeslärare har kortare utbildning än övriga lärare
•
Yrkeslärare får ej behörighet till forskarutbildning
•
Yrkeslärare får ej lärarlegitimation
• Drastisk nedskärning av vuxenutbildningen
• Borttagandet av 25:4 regeln
4

5. Slutsatser
• Det förändrade utbildningslandskapet ställer stora krav på både de
verksamma i yrkesutbildningen, men även oss forskare.
• För vår del finns behov att formulera forskningsfrågor som är
relevanta för olika aktörer inom
yrkesutbildningen, lärare, skolledare, politiker, branschrepresentant
er.
• MEN våra frågor får inte ENDAST relatera till hur effektiv vissa
metoder är, eller hur praktiken kan förbättras. Vi behöver också
forskning som IFRÅGASÄTTER det nu rådande (oavsett historiskt
sammanhang) så att vi som är verksamma inom
yrkesutbildningsfältet (i olika roller)
•
•
5
Ifrågasätter vår egen praktik
Inte längre vet vad vi gör, så att de aktiviteter, de gester, de sätt vi talar
på, som hittills varit för-givet-tagna, blir problematiska, konstiga.

6. Forskning och utbildning vid LiU
• Yrkeslärarprogrammet, 90hp
•
Grundläggande behörighet
•
Särskild behörighet i form av kvalificerade och relevanta
yrkeskunskaper för något eller några av de yrkesämnen
som finns i gymnasieskolans yrkesprogram (Gy 2011).
• Yrkesdidaktiskt forskningsseminarium
• Forskning bedrivs inom flera institutioner
• Två forskarskolor finansierade av Vetenskapsrådet
6

7. Två forskarskolor
• Forskarskola i yrkesdidaktik
•
5 doktorander
•
Linköping, Stockholm, Umeå, Göteborg
•
Påbörjad september 2011
• Forskarskola i yrkesämnenas didaktik
•
•
Linköping, Stockholm, Umeå, Göteborg, Karlstad, Södertörn
•
Påbörjad februari 2012 samt september 2012
•
7
14 doktorander (lic-examen som mål)
2 doktorander från Anders Ljungstedts gymnasium i
Linköping och en från Vreta Naturbruksgymnasiet

8. Innehåll i lic-examen
• 50hp kurser
•
Introduktion till yrkesdidaktik
•
Politiska perspektiv på yrkesutbildning
•
Skolutveckling
•
Vetenskapsfilosofi
•
Kvalitativ metod
•
Intervjumetod
• Avhandling 70hp
• Gemensamma internat där internationella
advisors från Australien, Danmark och Norge
bidrar med kommentarer på doktorandernas
arbeten
8

9. Böcker med yrkesdidaktisk relevans
9

10. www.liu.se