Jessica Carlsson, doktorand, Margaretha Engvall och Cecilia Sveider, universitetsadjunkter, alla på Linköpings universitet, presenterade forskning om skolutveckling, utvärdering av matematiksatsning med fokus på lesson study och Learning study samt erfarenheter av att vara handledare av Learning study.

1. Learning study
- exemplet matematik
Jessica Carlsson, Doktorand
Margareta Engvall, Universitetsadjunkt
Cecilia Sveider, Universitetsadjunkt

2. Innehåll
• Forskning om skolutveckling
• Utvärdering av matematiksatsning med fokus på
Lesson study och Learning study
• Handledarerfarenheter av Learning study-projekt
2

3. Forskning
Kollegialt lärande
– en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling
Forskning visat att:
• Det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin
undervisning
• Vi vet väldigt lite om vad som händer i klassrummen och hur
undervisningen går till
3

4. Forskning
• Gemensam analys och utvärdering av undervisning ger
förbättrade elevresultat
(långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samarbetet är
mycket viktigt)
• Professionsutveckling – baserad på forskning och
beprövad erfarenhet lokalt på skolor
(jämför Skolverkets kommande satsning – baserad på kollegialt lärande)
4

5. Forskning
Effekter på elevers lärande
• Gemensam videoanalys av undervisning
• Tydlighet i undervisningen
- Mål och kriterier
- Förklaringar
- …
• Professionell utveckling – kompetensutveckling
• Undervisningskvalitet
- Utmana elever
- Uppmuntra elever
- Har höga förväntningar
5

6. Forskning
Faktorer som är viktiga för att fortbildning av lärare ska
påverka elevers resultat:
• fortbildningen varar en längre tid
• medverkan av extern expertis ger bättre resultat
• fortbildningen har stöd av skolledning och det finns tillgång till
expertis och tid för att processa ny information
• betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att
deras inlärning blir djup
• lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om
undervisning
• lärarna får möjligheter att diskutera
6

7. Skolverkets utvärdering
Betydelsefulla faktorer
• Avgränsningar
• Handledningen
• Den avsatta tiden
• Stöd från skolledningen
7

8. Skolverkets utvärdering
Samarbete mellan lärare i fokus
• Didaktiska diskussioner - ett specifikt matematiskt innehåll
• Kollektivt ansvar för planering
Men
Ovanligt med fortsatt samarbete efter avslutat projekt
8

9. Skolverkets utvärdering
Balans mellan innehåll och förmågor
– ökad måluppfyllelse
Flera orsaker:
• Lärargrupperna har reflekterat över behandlingen av
ämnesinnehållet
• Didaktiska diskussioner mellan lärare och med handledare
• Lektionsplanering med utgångspunkt från elevernas
förkunskaper
9

10. Skolverkets utvärdering
Positiva resultat - Elevers lärande
Lärare har utvecklat sitt sätt att undervisa
• Elevernas lärande utifrån deras förståelse av innehållet
• Valet av metod (vilken och när) för att tydliggöra ett visst
innehåll
• Ökad didaktisk kompetens
• Fler samtal om det matematiska innehållet i klassrummet
Lärarna säger att de har fått en annan syn på läraryrket!
10

11. Erfarenheter
• Generella aspekter
• Framgångsrika lärarlag
• Påverkan på undervisning
11

12. Erfarenheter
- generella aspekter
• Synlig projektledning
• Alla inblandade är medvetna om projektets mål
• Tydlig organisation
• Komprimera tiden för genomförandet av lektion 1-3
• Bra att projekten får synliggöras i olika sammanhang
• Viktigt att grupperna får prova modellen fler gånger med
samma gruppmedlemmar
• Kan ibland vara svårt att få tillgång till filmerna
12

13. Erfarenheter
- framgångsrika lärarlag
• Är förtrogna med kursplanen och är medvetna om vad innehållet
innebär
• Har hög ämnesdidaktisk kompetens
• Är medvetna om vikten av att vara tydlig i sina instruktioner
• Har höga förväntningar på eleverna, vågar höja ribban och
utmana eleverna
• Är insatta i variationsteorin, ex använder sig av begrepp såsom
kontrast
• Har ett avgränsat lärandeobjekt som även testas i förtestet/
eftertest
• Använder sig av både film, observationer och tester vid analys
och bearbetning av lektionerna
• Analys i nära anslutning till lektionerna
13

14. Erfarenheter
- påverkan på undervisningen
Skiljer sig åt mot den ”vanliga” undervisningen
A, mer artefakter
B, grupper
C, diskussioner
-­‐
C1
i
klassrummet
-­‐
C2
vid
planeringar
av
lek5onerna
D, kortare tid individuellet arbete
E, läroboken har väldigt lite dominans
14

15. För vidare läsning…
Gustavsson, L. (2008). Att bli en bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till
samtalsämne lärare emellan. Högskolan Kristianstad
Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insights gained and
shared by teachers of mathematics. Gothenburg studies in Educational sciences 293.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: studentlitteratur.
Marton, F. & Pang, M.F. (2006). On some necessary conditions of learning. Journal of the
Learning Sciences, 15:2, 193-220
Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll.
Göteborgs universitet.
Wennerberg, A. (2009). Lärandets objekt – Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för
dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Högskolan Kristianstad
15

16. jessica.carlsson@liu.se
margareta.engvall@liu.se
cecilia.sveider@liu.se
www.liu.se