Yrkesdidaktisk forskning – vilken nytta har den för yrkesutbildningen?

1. Vad är det?
Jessica Wallin

2. Mitt intresseområde
 Undersöka varför entreprenörskap finns med i
läroplanen, Gy11, vad det innebär och hur det skrivs
fram att det ska genomföras med fokus på
Hantverksprogrammet .
 Undersöka hur lärare och skolledare inom
gymnasieskolans yrkesförberedande
program, inriktning hantverk, tolkar begreppet
entreprenörskap i skolan samt hur de utifrån sina
tolkningar resonerar kring hur de ska genomföra sitt
uppdrag.

3. En studie i två delar
1. Formuleringsarenan
En sammanställning av de olika faktorer som formar
utbildningspolitik. Ett stort inflytande från någon
eller några av dessa faktorer påverkar vad som blir
framträdande i utbildning.
2. Realiseringsarenan
Där formuleringar ska förverkligas.
(Englund, 2005; Lindensjö & Lundgren, 1986/2000)

4. Frågeställningar
Formuleringsarenan
 Varför är entreprenörskap legitimerat i den svenska
Läroplanen, GY11.
 Vad menas med entreprenörskap i skolan?
 Hur skrivs det fram att skolan och lärarna ska arbeta
med detta i sin undervisning?

5. Datainsamling, formuleringsarenan
 En analys av nationella utbildningstexter, framförallt
GY11 har gjorts, men även andra texter som berör
entreprenörskap i skolan tex. propositioner och
regeringsdokument samt transnationella
utbildningsdokument från EU och OECD har
analyserats.

6. Resultat: Legitimering av
entreprenörskap i skolan
 Ska minska arbetslöshet och öka den ekonomiska
tillväxten
 Ett önskemål från arbetsgivarna
 Ett medel för personlig utveckling.

7. Resultat, forts
Exempel på citat:
Europa måste bli bättre på att främja entreprenörsanda. Det behövs fler nya och
blomstrande företag som är villiga att skörda frukerna av marknadens
öppnande och att göra kreativa eller innovativa satsningar för kommersiell
exploatering i större skala. (Europeiska gemenskapernas kommission, 2003, s.
4)
Ungdomar är ofta nyfikna och många har en stark entreprenörsanda. Det är
viktigt att samhället visar sin tilltro till ungdomar och deras förmåga. I takt
med den allt snabbare samhällsutvecklingen öppnas ständigt nya möjligheter för
idéer som kan leda till nya företag och därmed arbeten. Det är viktigt att
ungdomar uppmuntras att ta till varar dessa möjligheter. Det kommer i
framtiden troligen inte att vara lika självklart för dagens ungdomar som det
varit för tidigare generationer att gå in på en redan befintlig arbetsmarknad. De
måste räkna med att ha större beredskap för fortsatta och nya studier och andra
utvecklingsvägar samt att i högre utsträckning kunna skapa sig sina egna jobb.
(Regeringens proposition, 1998/99:15, s. 58

8. Resultat, forts
Entreprenörskap är ett önskemål från
arbetsgivarna.
Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar
ett kreativt förhållningssätt till affärsmässiga och
serviceinriktade verksamheter. Hantverkssektorn består
delvis av små företag och därför ska undervisningen
stimulera elevernas intresse för entreprenörskap.
(Skolverket, 2013)

9. Resultat, forts
 Entreprenörskap, ett medel för personlig utveckling.
I vid mening bör entreprenörskap betraktas som en allmän
inställning som var och en kan ha nytta av i sitt vardagsliv
och i alla typer av arbete. Därför måste syftet med
undervisning i entreprenörskap vara att utveckla de
personliga egenskaper hos unga människor som ligger till
grund för entreprenörskaps attityd, så som t.ex.
kreativitet, initiativförmåga, förmåga att hantera risker och
självständighet. (Europeiska kommissionen, 2004, s. 6).

10. Resultat: Vad menas med
entreprenörskap?
Två definitioner framträder.
 Att lära sig starta företag.
 Att att utveckla kompetenser och kvaliteter som anses
behövas för att individer ska kunna hänga med i det
föränderliga ekonomiska och sociala samhälle som vi
lever i.

11. Resultat: Hur ska entreprenörskap
realiseras?
 Information om hur lärare och skolledare ska undervisa i
entreprenörskap är begränsad.
 Projektarbete skrivs fram som en arbetsform som kan
gynna entreprenörskap där andra ämnen ska vara
inkluderade.
 Eleverna ska ges möjlighet till reflektion.
 Lärare ska bidra till att eleverna utvecklar kompetenser
som förknippas med entreprenörskap. Ingen
förklaring till hur detta ska ske ges.
 Ett sätt kan vara att använda sig av ett entreprenöriellt
lärande. Hur detta lärande ska gå till förklaras inte.

12. Frågeställningar, del 2
Realiseringsarenan
 Hur beskrivs entreprenörskap i skolan av lärare och
skolledare inom yrkesförberedande program på
gymnasieskolan?
 Hur bedrivs arbetet med entreprenörskap på dessa
program?
 Hur resonerar skolledare och lärare om det fortsatta
arbetet med entreprenörskap?

13. Datainsamling, realiseringsarenan
 Enskilda intervjuer med 13 utbildade hantverkslärare
inom stylist, frisör , finsnickeri, mode/sömnad och
florist samt intervjuer med 5 skolledare med ansvar för
hantverksprogrammet.
 Intervjuerna har genomförts på 8 olika gymnasieskolor
i södra Sverige som har yrkesförberedande program
med inriktning hantverk.
 Intervjupersonerna var mellan 27 år till 64 år.

14. Resultat
 Två spår ses hos lärare. Det handlar om att starta
företag, UF, eller att det handlar om ett sätt att lära.
Jag tror att om man säger så att man inte kan tackla det på något annat sätt än UF.
(Lärare, Mode/Sömnad)
Det knyter jag egentligen till allas undervisning och att man då ska uppmuntra eleverna att
vara entreprenöriella, vilket ju gör att man kanske måste lämna en gammal kunskapssyn
bakom sig. Så det kan ju vara en utmaning. (Lärare, Florist)
 Hos skolledare ses inte denna typ av uppdelning.

15. Resultat, forts
Ett behov av kompetensutveckling ses
 Vi har sagt att vi ska lägga det här med eget företagande, UF, i
den kursen, att de får starta det självständigt, som jag sa förut.
De har ju, det blir ju, alltså det blir ju mycket att man får starta
eget företag, kanske? Och jobba lite i eget företag, kanske jobba
för olika entreprenörer? (Lärare, Stylist)
 Så själva innehållet blir ju inte helt nytt. Utan det blir ju kanske
liksom, ramen runt det ibland. Men det tar ju tid alltså. Det tar
många år innan man förändrar.(Lärare, Mode/Sömnad)
 Det enda vi har haft är ju genomgång av kurserna med GY 11, med
studiedagar och sådant, det har vi haft men, inte entreprenöriellt
lärande. (Lärare, Frisör)

16. Resultat, forts.
Motstånd/Börda
Vi ska syssla med allt från att få barnen att inte cykla
mot enkelriktat till att se till att inte ungdomarna får
klamydia. Allt där emellan ska skolan utbilda om. Och
väldigt många av de här olika sakerna som vi ska göra
är lite dagssländor kan jag tycka (Skolledare)

17. Resultat, forts
Entreprenörskap i skolan ses som ett omöjligt
uppdrag
En del har det i sig och en del har väldigt, väldigt svårt
att nå dit, tror jag. Och att då, ja, ja det är alltså ett
väldigt svårt uppdrag att få alla att springa lika
fort, om man säger så. (Skolledare)

18. Resultat, forts
Ansvarstagande, drivande, nytänkande.
Det här med entreprenörskap är väl kanske också att
man ska ha nytänk och nyförmåga, att hitta på nya
saker, inte bara gå i det här gamla vanliga.
(Lärare, Florist)

19. Fortsättning följer!