Jävla skitsystem! för Visions landstingsombud
•
0 likes•1,318 views
Presentation vid Visions konferens för landstingsombud i Örebro, 31 maj 2012
Recommended
More Related Content
Similar to Jävla skitsystem! för Visions landstingsombud
Similar to Jävla skitsystem! för Visions landstingsombud (20)
More from Jonas Söderström
More from Jonas Söderström (19)
Jävla skitsystem! för Visions landstingsombud
- 2. Skapa nytt dokument Vad betyder en ikon som visar ett rött kryss? De flesta gissar på ”Avsluta”, ”Radera” eller liknande. Men i ett affärssystem för flera hundra miljoner betydde det ”Skapa nytt dokument”.
- 3. E-journaler Det är ändå märkligt att datoriseringen av journalsystem inte verkar ha minskat läkarnas tidsåtgång för journalarbete Om mina slajds såg ut så här skulle ni nog tycka det var oursäktligt taffligt ...
- 4. Kredittid 30 Max. kreditgräns 1200 DiskonteringsID 3000 Senaste order 15 Överskott 10 Utbetalningsfrist 5 ... men i ett stort affärssystem ser många av skärmbilderna ut så här: text som går ut över de numeriska fälten, vilket gör det utomordentligt svårt att se vad det står.
- 5. Kredittid Max. kreditgräns 30 1200 DiskonteringsID Senaste order 3000 15 Överskott Utbetalningsfrist 10 5 Det vore lätt att fixa det: den bästa lösningen, som inte tar mer skärmyta, är den här. Undersökningar visar dessutom att de går lättare att ta till sig informationen i denna form.
- 6. 1994 – Jag har jobbat med it-system sedan mitten av 90-talet.
- 7. Jag är inte tekniker. Jag arbetar med dem som sitter vid skärmarna: försöker iaktta dem, intervjua dem, om vad de gör på jobbet och hur deras verktyg stödjer - eller inte stödjer - deras arbete.
- 8. Arbetsorsakade besvär: stress, psykisk påfrestning % 15 12 9 6 3 0 1996 2003 Jag hade kunnat skriva en bok om märkliga misstag inom design av it-system. Men det var inte det som var min drivkraft. Vad boken handlar om, och vad som fick mig att skriva den, var den här kurvan. Mellan mitten av 1990-talet och mitten av 2000-talet mer än fördubblades de som rapporterade att de drabbades av stress och psykiska påfrestningar i arbetet. (Kurvan ovan visar talen för kvinnor. Män låg på en något lägre nivå men fördubblades också. Källa Arbetsmiljöverket.)
- 9. Så trots att vi får allt fler tekniska system, vars syfte ju är att underlätta vårt arbete och göra det enklare, verkar vi bli allt mer stressade. Hur kommer det sig?
- 10. Stressade och frustrerade av IT Sifo 2006 Flera undersökningar under senare tid visar på alarmerande siffror.
- 11. < 30 Mår dåligt av IT-problem Sifo 2006 Särskilt unga kvinnor säger sig - kanske något överraskande - må dåligt av it-problem.
- 12. Förlorar upp till 2 tim per vecka på IT Sifo 2006 Jag tror - på flera grunder - att denna uppskattning kan vara i underkant.
- 13. Svårt att hitta Unionen 2010
- 14. Exempel: Industrikoncern, produktion av manualer
- 15. 7,5 18 moment 9,5 • Att ändra en siffra i manualen - från t ex 7,5 till 9,5 - krävde 18 arbetsmoment, som i sin tur kunde innehålla många klick. Man hade slitit med detta system i 5 år med. • Huvuddelen av arbetstiden går åt till att hantera systemet – inte skapa information:
- 16. En hel dag kan gå åt till att ändra en mening Man känner sig totalt misslyckad, man har inte koll på det som är ens kompetens Att kunna text och bild har bytts ut mot att vara systemkunnig Jag vill slippa jobba i X-system, hoppas att jag kan sluta arbeta som teknikinformatör Så här berättade många av de som jobbade med verktyget när vi intervjuade dem.
- 17. Transportföretagets nya lönesystem • Vissa har fått minusposter på sexsiffriga belopp på sin lönespec likväl som några fått plus. • Många mår dåligt av att arbeta i systemen, lönekontoret har stängt sin telefon ... • Införts utan riskbedömning eller tillräckliga tester
- 18. E-journaler i vården • På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på läkemedel • Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel Det är ingen tvekan om att alltför många system skapar grav stress.
- 19. E-journaler i vården ”Jag får högt blodtryck en massa ggr per dag pga oförmåga att förstå hur jag t.ex. ska ordinera i läkemedelsmodulen.” klinikchef, överläkare vid universitetssjukhus • På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på läkemedel • Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel Det är ingen tvekan om att alltför många system skapar grav stress.
- 20. Trygg-Hansa: Nytt försäkringssystem ”Kunder har drabbats av felaktiga fakturor. Kundservice har inte kunnat svara på kundernas frågor eftersom man inte har kunnat lita på de uppgifter som funnits i systemet … Mycket ’blod svett och tårar’ har lagts ner av medarbetare för att komma tillrätta med bristerna. Men mycket återstår att göra… Ett försäkringssystem tar cirka två år att bygga, sedan tar det ofta ytterligare cirka ett år innan användarna tycker att systemet fungerar tillfredställande.” Trygg-Hansas personaltidning
- 21. Passexpeditionerna ”Stress, kaos och arga kunder som skäller. Miljön för de anställda på Stockholms passexpeditioner är usel. Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella ”bryta-ihop-rum” som ordnats och brister ut i gråt. Arbetsgivarna och facket är överens om att det är det nya datasystemet, som ska hantera passen, som inte fungerar.”
- 24. Vad är det som händer? Sju (eller åtta) samverkande skäl till varför användarna är frustrerade och stressade
- 26. 1: Allt fler system • Antalet applikationer (system, sajter, program) som vi tvingas använda har exploderat • Livsmedelsbutiken: 20–25 olika system för att driva butiken
- 27. På kontoret • Elektronisk telefonkatalog • Beställa biljetter • Tidsredovisnings-system • Hitta information (intranät) • PA-system • Hämta blanketter • Lägg in om semester • Beställa visitkort • Rapportera fel • Rapportera sälj-aktiviteter • Boka konferensrum • Mata in kompetens • Reseräkningar
- 28. Systemen är olika • Livsmedelsbutiken: • I vissa system skrivs priser ”54.50” • I vissa skrivs de ”54:50” • Tjänsteföretag med två system som används parallellt i samma datakassa: • I system A ger Ctrl-O resultatet man vill ha • I system B stänger Ctrl-O programmet
- 29. Lina jobbar med två system: i det ena ska hon använda punkt, i det andra komma 1.5 timmar 1,5 timmar
- 30. Vad händer om hon råkar skriva komma i systemet som kräver punkt? 1,5 timmar 1,5 timmar Systemet ignorerar 15 timmar kommatecknet och registrerar 15 timmar, utan felmeddelande!
- 31. Systemen används glest • Hur ofta lägger man in om semester? • Försvårar inlärning • ”Hur fungerade det här programmet nu då?” • Även om varje program används sällan… • …används något program varje vecka eller månad.
- 32. …det skulle väl gå att hantera om det inte också vore för att…
- 34. 2: ”Pålagor, inte arbete” • Många nya arbetsuppgifter utöver ens kärnkompetens – utöver det man uppfattar som sitt ”riktiga” arbete.
- 35. Nya system gör nedskärningar av administration möjlig ”Den ökade administrativa arbetsmängden har medfört att patientbesöken blivit kortare.... nu är det hon som tar betalt och utfärdar frikort”. ”Fler läkare tar hand om färre patienter … läkarna får allt mer komplicerad datoradministration på sitt bord.”
- 36. ... men det är inte så enkelt Ledningen har sällan en realistisk bild av hur mycket arbete administrationen innebär. Man räknar ofta med det administrativa arbetet som helt friktionslöst.
- 38. …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att… Det är klart att lite administration måste väl alla göra. Jovisst; det vore kanske inte heller ett jättestort problem, om det inte vore för att
- 39. Många datorsystem styr arbetet in i minsta detalj ...
- 40. ”En black and tan, tack” ”Det går inte ...”
- 42. Mindre möjlighet att styra sitt arbete Ökad kontroll och övervakning
- 43. Styr arbetet Unionen 2010 ”Systemen styr arbetet på ett onödigt och besvärande sätt.” säger 50 % i Unionens undersökning Återigen - skulle inte maskinerna göra vårt jobb? Gör vi maskinernas jobb?
- 44. Ökande krav på detaljerad dokumentation
- 45. Lärare: ska göra 12 000 omdömen av delmål per termin
- 46. ... men bara 30 % av föräldrarna har någonsin loggat in för att läsa dem.
- 47. ... och gränssnitten är ofta undermåliga ...
- 48. Program och it-system brister i informations- och interaktionsdesign • Det är ofta svårt att ”läsa” systemen • Saknar ofta struktur och sammanhang • Saknar tydlig läsföljd och -riktning … • Vad är nästa/viktigaste handling?
- 50. Betala fakturan För ett par dagar sedan fick jag mejl från en myndighet. De hade försökt betala min faktura, och bestämt sig för att dokumentera processen. Bilaga till mejlet var ett 26 sidors dokument med skärmdumpar, som beskrev problemen och hur svårarbetat systemet var. Det finns mycket man kan säga om de, men bara ett exempel. Vad är nästa moment att göra i den här skärmbilden? Nu ska användaren faktiskt betala och godkänna fakturan. Tänk er att det här varit en e-handelssajt. Med all sannolikhet skulle sidan då ha haft en stor tydlig pil eller knapp, förmodligen, nere till höger, där det stod ”Beställ” eller ”Betala” eller liknande. Systemet skulle förmodligen har haft en tydlig steg-markering (”Steg 1 -> Steg 2 -> Steg 3” eller liknande, som guidat användaren genom systemet). Svaret är att längst ner till vänster (!) finns en tom (!) meny under den anonyma och inte på något sätt markerade rubriken ”Hantering”. Där ska du fortsätta jobba nu.
- 53. Att programmen nu kan distribueras via webben gör att de kan införas i allt snabbare takt
- 55. 6:Vaksamhetens börda • Förbättringar eller tidsbesparingar som nya system ger äts upp av behovet av mer och striktare säkerhet: • Virusskydd • Systemuppdateringar • Striktare behörighetsmekanismer • All tid kanske inte äts upp – men det har ändå tillkommit ytterligare ett arbetsmoment för användaren, som är i vägen för det ”riktiga” arbete hon vill utföra.
- 56. Inte ett olyckligt förbiseende… • … som kan fixas i nästa version. • Ökad sårbarhet är en direkt följd av de vinster man vill ha ut • Den hopkopplade kedjan av maskiner i vården gör att alla maskiner är utsatta för virusangrepp och måste uppdateras och skyddas med ökade säkerhetsåtgärder. • Detta är inget man berättar när systemen införs!
- 57. Karolinska • ”Vi arbetar nu intensivt med att förbättra skyddet mot virusangrepp ...” (okt 2005) • Aug 2006: All skelett- och lungröntgen och alla laboratorier utslagna av virus. ”Vi skärper säkerheten ...”
- 58. Karolinska (forts) • December 2008: Journalsystemet kraschar och tar med sig ett stort antal sammankopplade system; på Karolinskas båda sjukhus i Solna och Huddinge, dessutom hela sjukvården på Gotland, Södertälje sjukhus och ett antal vårdcentraler i Stockholm. • Under ett drygt dygn går verksamheten i katastrofläge; massor av såväl enkla provtagningar och planerade operationer fick ställas in. Den här gången var problemet en krånglande hårddisk.
- 59. Karolinska • Efter flera omfattande haverier beslutade ledningen för Karolinska universitetssjukhuset att personalen måste börja öva på systemhaverier. • Enligt Svante Baehrendtz, chefläkare vid sjukhuset, blir simuleringar en del av arbetet med att ”uppdatera den katastrof- medicinska planen till dagens it- verklighet”.
- 60. …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…
- 61. Vad betyder den samlade bilden?
- 62. 7: Ingen tid för utbildning ”Det är bara ett litet system” Ibland är svepskälet ”Det är bara ett litet system”. Ja - bara ett litet system till ovanpå den 25 vi redan har svårt att hålla reda på!
- 63. Färdtjänsten Skåne ”En till synes oändlig rad av resenärer har sedan i höstas berättat hur de har väntat i växeln till beställningscentralen, ofta förgäves, hur de väntat för länge på beställda bilar, ibland förgäves, hur bilarna kört långa omvägar eller bara käpprakt fel. Den utlösande faktorn var övertro på leverans i tid av Pass, ett nytt amerikanskt datasystem.”
- 64. ”Kaos i färdtjänsten”, forts. Skånetrafiken visste att oddsen att lyckas var dåliga. Det amerikanska datasystemet skulle inte hinna anpassas till svenska förhållanden och personalen inte hinna läras upp förrän tidigast i augusti. Man bestämde sig ändå för att köra i gång den första juli. ”Varför väntade ni inte, Ingemar Ryman? – Därför att vi räknade med inkörningsproblem men att de skulle vara övergående. Nu blev det mycket värre än vi trodde.”
- 65. ”Inkörningsproblem”? Bara om man utgår ifrån att människan alltid ska anpassa sig, kan man med vett och vilje köra igång ett system utan att utbilda medarbetarna.
- 66. Alla projekt lovar det … Så säljs varje system in till användarna
- 67. ”Enklare, snabbare, lättare” prestation ”Jävla skitsystem!” ”Krångligare, ”Det är mig långsammare, sämre” det är fel på.” tid
- 68. En av de egendomligaste förhållandena är att man ofta negligerar utbildning i systemen.
- 69. Kognitiv belastning på en helt ny skala
- 70. Två års utbildning Den här damen arbetar i ett system med mer än 120 skärmbilder. Det är inte extremt mycket. Varje skärmbild kan i sin tur innehålla mer än hundra kontroller (fält, knappar, menyer etc). Om vi skulle visualisera hur stort det är skulle vi kunna printa skärmbilder från systemet, och klistra upp runt henne. Vi skulle behöva ta taket och väggarna runt omkring henne i anspråk... och till slut skulle det bli väldigt likt en cockpit. För att hantera det systemet har man två års utbildning. För att hantera hennes system har hon hon två dagars utbildning.
- 71. Två dagars utbildning Den här damen arbetar i ett system med mer än 120 skärmbilder. Det är inte extremt mycket. Varje skärmbild kan i sin tur innehålla mer än hundra kontroller (fält, knappar, menyer etc). Om vi skulle visualisera hur stort det är skulle vi kunna printa skärmbilder från systemet, och klistra upp runt henne. Vi skulle behöva ta taket och väggarna runt omkring henne i anspråk... och till slut skulle det bli väldigt likt en cockpit. För att hantera det systemet har man två års utbildning. För att hantera hennes system har hon hon två dagars utbildning.
- 72. 1/3 En tredjedel av allt arbete i Sverige utförs med händerna direkt på tekniken, enligt en uppskattning av professor Bengt Sandblad i Uppsala.
- 73. Den ökande stressen • ”Lättare psykiska diagnoser” har ökat brant sedan 1995 • Stress av dålig kognitiv ergonomi • Människor skuldbeläggs • Rimlig faktor bakom stress och ohälsa
- 74. Den ökande stressen • Vart och ett av systemen kan vara okej – men mängden överväldigande och förvirrande • Införandeprocessen undermålig och takten övermäktig • Helheten: digital arbetsmiljö
- 75. Vad kan vi göra?
- 79. Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Digital arbetsmiljö
- 80. Digital arbetsmiljö detaljstyrning, betungande administration, nedskärningar, brist på flexibilitet Påverkan på arbetet Dålig ”Teknik- använd- strul” orimligt servern nere, barhet många klick, printern krånglar, svårt att hitta, långsamt nätverk lätt att göra fel
- 81. Lagen är på din sida
- 82. Arbetsmiljölagen 2 kapitlet
- 83. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Kapitel 2, § 1
- 84. Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. Kapitel 2, § 5
- 85. FACKET?
- 86. Ensam är svag Vågar ofta inte erkänna att de har problem
- 87. • ”Vårt största problem har trots allt varit att få läkarsekreterare och sköterskor ute på vårdcentralerna i Uppsala att inför kameran vittna om den stress och olust som Cosmic skapat. Här lyckades vi inte. • Deras förklaring lyder att de inte vågar. De är rädda för att stöta sig med sin arbetsgivare i tider av nedskärningar och omorganisationer.” SVT Uppdrag Granskning
- 88. ”Jag skulle önska att alla de som är kritiska skulle våga säga detta offentligt, så kanske det skulle bli ändring, säger Mats Sjöborg.” ” Var kritisk och du är för alltid det svarta fåret, icke önskvärd. Du blir ej heller långvarig eftersom arbetsgivaren är mycket duktig på att ’hitta på’ ursäkter för att bli av med dom som vågar vara kritiska. ”
- 89. dialog på Twitter sommaren 2011
- 92. FIXA
- 93. Ta upp i det lokala arbetsmiljöarbete
- 94. 26 verktyg för att inventera arbetsmiljö 24 tar inte upp IT över huvud taget
- 95. Inventera din digitala arbetsmiljö Ta hjälp av experter.
- 96. UDIPA – ett nytt utvärderingsverktyg Annika Thorner Högskolan i Skövde
- 98. IT-rond Bilder av Karin Båtelson
- 99. Bilder av Karin Båtelson
- 100. Bilder av Karin Båtelson
- 101. Skaffa / ta in egen, oberoende expertis: Kognitionsvetare Interaktionsdesigners
- 102. ”Vi fixar det i nästa version” ... buggar rättas, men andra saker kan försämras.
- 103. Ställ krav: Tiden för att [registrera en faktura] får inte öka jämfört med idag. Mät: Idag tar det x minuter
- 104. FÖREBYGG
- 105. Inflytande
- 106. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Kapitel 2, § 1
- 107. Får bidra Unionen 2010
- 108. Följs upp Unionen 2010
- 109. Resultat av uppföljning Unionen 2010
- 110. Bra samverkan Unionen 2010 3 på hundra säger att det har varit en bra samverkan med fack eller arbetsmiljöorganisationer vid införandet.
- 111. Låt användarna vara med och besluta
- 112. Diagrammet visar, att när användarna fått vara med och besluta om vilket journalsystem som skulle köpas in, är de betydligt nöjdare med det. Det visar också att man bör få minst 3-5 dagars utbildning i e -journalsystem. Från den amerikanska branschorganisationen för tillverkare av e-journalsystem.
- 113. Skaffa / ta in egen, oberoende expertis: Kognitionsvetare Interaktionsdesigners
- 114. Checklista
- 115. Checklista i 6 punkter 1. Finns det ett tidigare system? Utvärdera det innan det nya köps in eller börjar utvecklas.Vad var bra, vad var dåligt?
- 116. Checklista i 6 punkter 1. Utvärdera tidigare system 2. Se till att det finns klara effektmål för vad systemet ska uppnå. Gör en plan för utvärdering och uppföljning.
- 117. Checklista i 6 punkter 1. Utvärdera tidigare system 2. Sätt klara effektmål 3. Kolla med användarna på företag eller organisationer där systemet använts tidigare. Var extra vaksam på nya system som inte använts tidigare.
- 118. Checklista i 6 punkter 1. Utvärdera tidigare system 2. Sätt klara effektmål 3. Kolla med tidigare användare 4. Kräv en redovisning av vad det nya systemet kommer att kräva i form av underhåll, uppdateringar, nya säkerhetsrutiner. Följ upp och kontrollera den efter införandet.
- 119. Checklista i 6 punkter 1. Utvärdera tidigare system 2. Sätt klara effektmål 3. Kolla med tidigare användare 4. Kräv en redovisning av underhållskrav 5. Se till att en person med kompetens inom användbarhet finns med som er ambassadör under HELA utvecklings- och implementeringsperioden.
- 120. Checklista i 6 punkter 1. Utvärdera tidigare system 2. Sätt klara effektmål 3. Kolla med tidigare användare 4. Kräv en redovisning av underhållskrav 5. Skaffa användbarhets-kompetens 6. Sätt av ordentligt planerad tid för utbildning, träning och stöd av medarbetarna, och en plan för att sätta in extra resurser vid införandet.
- 121. SIF har en checklista. Borde Vision också skaffa det? Ja.
- 122. Grundlig utbildning
- 126. FÖRÄNDRA
- 127. Inte göra fel saker snabbare
- 128. Det finns en elefant i rummet - alltså något som är jättestort men som man inte låtsas om- på den här konferensen, och på många andra.
- 129. 82 procent av alla it-projekt är misslyckade, enligt beställarna själva. Det är detta faktum. Siffran gäller Sverige, och källan är Projektplatsens undersökning från 2007.
- 130. 18 procent av alla it-projekt är lyckade. Att 82 % av projekten är misslyckade betyder i sin tur att bara 18 % är lyckade.
- 131. 25 % Det är oerhört mycket sämre än till och med laget i botten av fotbollstabellen, som faktiskt har 25 % lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55. Om IT-industrin vore ett fotbolls skulle det inte spela i högsta serien. Det skulle sedan länge varit nedflyttat till division 4.
- 132. 82 18 läggs ner på tid/ budget full funktion men ej men full över tid/ funktion budget Vad betyder ”misslyckat projekt”. Det kan förstås vara misslyckat på lite olika sätt.
- 133. Beställar- kompetens? Är det verkligen beställarkompetensen som är dålig?
- 136. ?
- 138. Primula (personalsystem), Tur och Retur (reseräkningar), Raindance (ekonomi), UU+ (budget), Edgar (rekrytering), W3D3 (diarie), KDB (kontrakt), UpDok (studiedokumentation), Time Edit (lokaler), AKKA (katalogadministration), PingPong (kursadministration), Opus (referenser), Selma (kurswebb), Studentportalen och så vidare.
- 139. +6%
- 145. Parkinsons lag
- 150. Beställar- kompetens! Kan det vara så att de - åtminstone till en del - beställer exakt vad de vill ha?
- 151. NYTTA Vi har utgått från att det trots allt finns något rationellt skäl bakom systemen, en verklig nytta som de ska leverera.
- 152. MAKT Tänk om grundsyftet faktiskt är att ge makt till en mellanadministration?
- 153. Byråkrati 2.0
- 155. Tydlig idé bakom Unionen 2010 Bara 40% säger att systemen ”... Införts utifrån tydliga och välförankrade idéer.”
- 156. 15 % sätter effektmål för affärssystemet Otäckt ofta är de effekter som man vill uppnå med it-system dåligt definierade, upp-i-det-blå - drivna av orealistiska löften från teknikföretag.
- 157. ? procent gav 18 avsedda effekter
- 158. Administrations- samhället Anders Ivarsson Westerberg vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
- 159. Mer administrativt arbete Syftet att spara pengar Produktiviteten minskar Sjuksköterskor, lärare och poliser är exempel på yrkesgrupper som ska göra allt mer administrativt arbete, men syftet – att spara pengar och att effektivisera – tycks inte uppnås. Istället ökar alltså stressen samtidigt som antalet vårdtimmar blir färre, antalet uppklarade brott minskar och lärotimmarna går ned.”
- 160. ”Kanske ligger det ett grundläggande tankefel bakom framväxten av administrations- samhället ....”
- 161. ”... vi kanske inte ska styra mer om vi tror att något inte fungerar bra, utan tvärtom mindre ... ”
- 162. ”... att helt enkelt minska administrationen och låta människor koncentrera sig på sina ordinarie arbetsuppgifter.”
- 164. Tänk nytta!
- 165. Kräv effektmål av nya system
- 167. Nyttan – positiva effekter – av IT uppstår i användningen Om ingen använder dem, spelar det ingen roll hur fina funktioner Jeremy Toeman/ Flickr systemet har.
- 168. Jeremy Toeman/ Flickr När gnagare i höstas kom in i mitt sommarhus, var det här de enda knappar som de valde att gnaga ner på min fjärrkontroll. Härligt ingrodda med chipsflott, mums för en mus. De andra knapparna var så gott som orörda! Har förmodligen aldrig blivit rörda av ett mänskligt finger!
- 169. Radikal enkelhet
- 172. ”Consumer-grade usability”
- 173. Det här är en filosofi som visat sig fungera - både kommersiellt och tekniskt. Appar ÄR världens snabbaste kommersiella it-framgång och snabbaste adoption. Små, oberoende enheter ...
- 174. Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Kapitel 2, § 1
- 176. En timme förlorad arbetstid per dag (Uppskattning från Unionen och Visions medlemmar)
- 177. Usel digital arbetsmiljö = bristande effektivitet
- 178. Dåliga system är slöseri och ineffektivitet • 10 % av arbetstiden slösas bort • 5 miljarder / år Löneutrymme?
- 179. Mänskligt lidande
- 182. Passexpeditionerna
- 183. Passexpeditionerna ”Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella ”bryta-ihop- rum” som ordnats och brister ut i gråt.” Men: ”Vi har gjort objektiva tester som visar att det nya datasystemet i huvudsak fungerar bra, säger Lars Karlsand som ansvarar för passfrågor på Rikspolisstyrelsen.”
- 188. ”Varje vecka svarar Sven-Ove Hansson i GF på läsarnas frågor om arbetsmiljön ...”
- 189. Konsekvenserna av en överkomplicerad värld
- 191. IT ger goda effekter – när vi gör det rätt.
- 192. Jag heter Jonas Söderström Ni kan förändra världen. Tack!
- 194. jonas@kornet.nu Tack! Sajt: www.javlaskitsystem.se Mobil: 073 660 32 14 Twitter: Jonas_Blind_Hen Slideshare: Jonas_inUse Photo: Björn Falkevik
- 195. ”Årets bästa svenska bok om IT” Web Usability ”Borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare” Västerviks-Tidningen ”En ögonöppnare ... en ny syn på arbetsmiljö” suntliv.nu