SlideShare a Scribd company logo
1 of 14
Download to read offline
UTLÄNDSKA
POLITISKA SYSTEM
JÄMFÖRA STATSSKICK
Varför jämföra olika
statsskick?
Du får reda på orsaker till och konsekvenser av
olika politiska system, dvs statsskick

Statsskicket säger ganska lite om tillståndet i
landet ekonomiskt och socialt - det finns diktaturer
med olika statsskick

Nya grundlagar skrivs ständigt: Sydsudan,
Kosovo, Montenegro, Serbien, Östtimor, Irak efter
USA:s ockupation, EU?
Statschefen
Monarki - monark = envåldshärskare.

- Statschefsjobbet går i arv.

- I Europa en historisk restprodukt med enbart
symbolisk makt

- Saudiarabien: Kungen är diktator med absolut
makt

Republik - folkvalda statschefer med mer eller
mindre makt. Diktaturer oftast republiker med all
makt centrerad till en president
Statsbildning
Enhetsstat – makten
centraliserad till
nationell regering och
parlament

Federation – viss makt
centraliserad till
federationsregering och
-parlament, övrig makt
hör till delstat, region
eller kommun
Parlamentet
Enkammarsystem - folkvald församling

Tvåkammarsystem - historisk restprodukt, men
också extra kontrollmakt
Regeringsbildning
Parlamentarism – parlamentet måste acceptera
regeringen och kan avsätta den

Presidentialism (presidentstyre) – folket väljer
president, som väljer sin regering

Semipresidentialism – länder där en folkvald
president har viss makt, men som också har en
parlamentariskt vald regeringschef
Valsystem
Proportionella val - det parti
som får 35% av rösterna ska få
35% av mandaten i en valkrets
och totalt i hela valet.
Valkretsar i Sverige (29)
Valkretsar i Storbritannien (650)
Valsystem
Majoritetsval i enmansvalkrets - den som får flest
röster i en valkrets vinner mandatet - ”winner
takes it all”

Val i Förenade konungariket 2010

Parti	 	 	 	 Andel röster	 	 	 Mandat

Conservatives	 	 36,1%	 	 	 	 	 306

Labour		 	 	 29%	 	 	 	 	 258

Liberal-Democrats	 23%	 	 	 	 	 57

För- och nackdelar
Majoritetsval: Starkare och effektivare regeringar,
lättare att se vem som är din representant,
tydligare valkampanjer? MEN - de som inte vinner
får inte sin röst hörd. 

Proportionella val: Mest demokratiskt? Svårt att
veta vem som är din representant. Även små
partier får representation.
UTAN SMÅPARTISPÄRR SKULLE ETT PARTI SOM
FÅR 1/349 = 0,002865 = 0,2865% AV RÖSTERNA
KUNNA FÅ ETT MANDAT.
!
VILKA YTTERLIGARE PARTIER SKULLE HA KOMMIT
IN I RIKSDAGEN OM VI INTE HAFT SMÅPARTISPÄRR.
KOLLA VAL.SE OCH SLUTLIGT VALRESULTAT 2014.
Partisystem
Flerpartisystem 

Tvåpartisystem - pga valsystemet?

Enpartisystem? Kommunistiska stater / diktaturer

Nollpartisystem 

Personkult / diktaturer
Vikten av fungerande
demokrati
Demokratisk kultur: demokratiska grundläggande
värderingar (MR)

Rättssäkerhet och trovärdiga institutioner

Öppenhet och kontrollsystem

Majoriteten styr - men minoriteter tas om hand
Bildkällor
Carl XVI Gustaf. Foto av Bengt Nyman (CC-BY) https://commons.wikimedia.org/wiki/
File:King_Carl_XVI_Gustaf_at_National_Day_2009.jpg hämtad 2014-04-22

Barack Obama. (Public Domain). https://commons.wikimedia.org/wiki/
File:President_Barack_Obama.jpg hämtad 2015-04-22

Angela Merkel. Foto av Bundesregierung/Kugler http://www.bundeskanzlerin.de/Webs/BKin/DE/
AngelaMerkel/Biografie/bundeskanzlerin_angela_merkel.jpg hämtad 2015-04-22

Kommuner i Sverige, karta av Tene~commonwiki (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/
wiki/File:Municipalities_of_Sweden_color.png hämtad 2015-04-27

Delstater i USA, karta av Derfel73 & Dbenbenn (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Map_of_USA_four_colours.svg hämtad 2015-04-27

Valkretsar i Sverige, karta av Mrkommun (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Sveriges_Valkretsar.png? hämtad 2015-04-27

Valkretsar i Storbritannien, karta av Wereon (Public Domain) http://sv.wikipedia.org/wiki/
Parlamentsvalet_i_Storbritannien_2010#/media/File:2010UKElectionMap.svg hätmad 2015-04-28

More Related Content

What's hot

Ideologier då och nu
Ideologier då och nuIdeologier då och nu
Ideologier då och nuHajen
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismJanne Juopperi
 
Socialismen
SocialismenSocialismen
Socialismenlantmo
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierAnnika Bergström
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivJanne Juopperi
 
Kontinuitet & förändring
Kontinuitet & förändringKontinuitet & förändring
Kontinuitet & förändringAdam Bergholm
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturJanne Juopperi
 
Så styrs sverige pp
Så styrs sverige ppSå styrs sverige pp
Så styrs sverige ppmen4907
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologiulfalster78
 
4. feodalismen & bönder
4. feodalismen & bönder4. feodalismen & bönder
4. feodalismen & bönderlararniklas
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickJanne Juopperi
 

What's hot (20)

Ideologier då och nu
Ideologier då och nuIdeologier då och nu
Ideologier då och nu
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalism
 
Socialismen
SocialismenSocialismen
Socialismen
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
 
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionenNeolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Historieperspektiv
HistorieperspektivHistorieperspektiv
Historieperspektiv
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologier
 
Antiken grekland
Antiken   greklandAntiken   grekland
Antiken grekland
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektiv
 
Roms styre republiken
Roms styre republikenRoms styre republiken
Roms styre republiken
 
Kontinuitet & förändring
Kontinuitet & förändringKontinuitet & förändring
Kontinuitet & förändring
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
 
Historiebruk
HistoriebrukHistoriebruk
Historiebruk
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Så styrs sverige pp
Så styrs sverige ppSå styrs sverige pp
Så styrs sverige pp
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi
 
4. feodalismen & bönder
4. feodalismen & bönder4. feodalismen & bönder
4. feodalismen & bönder
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
 

Viewers also liked

Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktJanne Juopperi
 
Aktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerAktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerJanne Juopperi
 
Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiJanne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdagJanne Juopperi
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaJanne Juopperi
 

Viewers also liked (10)

Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
Aktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerAktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationer
 
Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 

More from Janne Juopperi

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktJanne Juopperi
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionJanne Juopperi
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerJanne Juopperi
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MJanne Juopperi
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerJanne Juopperi
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Janne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeJanne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseJanne Juopperi
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Janne Juopperi
 

More from Janne Juopperi (17)

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationer
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
 

Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)

  • 2. Varför jämföra olika statsskick? Du får reda på orsaker till och konsekvenser av olika politiska system, dvs statsskick Statsskicket säger ganska lite om tillståndet i landet ekonomiskt och socialt - det finns diktaturer med olika statsskick Nya grundlagar skrivs ständigt: Sydsudan, Kosovo, Montenegro, Serbien, Östtimor, Irak efter USA:s ockupation, EU?
  • 3. Statschefen Monarki - monark = envåldshärskare.
 - Statschefsjobbet går i arv.
 - I Europa en historisk restprodukt med enbart symbolisk makt
 - Saudiarabien: Kungen är diktator med absolut makt Republik - folkvalda statschefer med mer eller mindre makt. Diktaturer oftast republiker med all makt centrerad till en president
  • 4. Statsbildning Enhetsstat – makten centraliserad till nationell regering och parlament Federation – viss makt centraliserad till federationsregering och -parlament, övrig makt hör till delstat, region eller kommun
  • 5. Parlamentet Enkammarsystem - folkvald församling Tvåkammarsystem - historisk restprodukt, men också extra kontrollmakt
  • 6. Regeringsbildning Parlamentarism – parlamentet måste acceptera regeringen och kan avsätta den Presidentialism (presidentstyre) – folket väljer president, som väljer sin regering Semipresidentialism – länder där en folkvald president har viss makt, men som också har en parlamentariskt vald regeringschef
  • 7. Valsystem Proportionella val - det parti som får 35% av rösterna ska få 35% av mandaten i en valkrets och totalt i hela valet. Valkretsar i Sverige (29)
  • 9. Valsystem Majoritetsval i enmansvalkrets - den som får flest röster i en valkrets vinner mandatet - ”winner takes it all” Val i Förenade konungariket 2010 Parti Andel röster Mandat
 Conservatives 36,1% 306
 Labour 29% 258
 Liberal-Democrats 23% 57

  • 10. För- och nackdelar Majoritetsval: Starkare och effektivare regeringar, lättare att se vem som är din representant, tydligare valkampanjer? MEN - de som inte vinner får inte sin röst hörd. Proportionella val: Mest demokratiskt? Svårt att veta vem som är din representant. Även små partier får representation.
  • 11. UTAN SMÅPARTISPÄRR SKULLE ETT PARTI SOM FÅR 1/349 = 0,002865 = 0,2865% AV RÖSTERNA KUNNA FÅ ETT MANDAT. ! VILKA YTTERLIGARE PARTIER SKULLE HA KOMMIT IN I RIKSDAGEN OM VI INTE HAFT SMÅPARTISPÄRR. KOLLA VAL.SE OCH SLUTLIGT VALRESULTAT 2014.
  • 12. Partisystem Flerpartisystem Tvåpartisystem - pga valsystemet? Enpartisystem? Kommunistiska stater / diktaturer Nollpartisystem 
 Personkult / diktaturer
  • 13. Vikten av fungerande demokrati Demokratisk kultur: demokratiska grundläggande värderingar (MR) Rättssäkerhet och trovärdiga institutioner Öppenhet och kontrollsystem Majoriteten styr - men minoriteter tas om hand
  • 14. Bildkällor Carl XVI Gustaf. Foto av Bengt Nyman (CC-BY) https://commons.wikimedia.org/wiki/ File:King_Carl_XVI_Gustaf_at_National_Day_2009.jpg hämtad 2014-04-22 Barack Obama. (Public Domain). https://commons.wikimedia.org/wiki/ File:President_Barack_Obama.jpg hämtad 2015-04-22 Angela Merkel. Foto av Bundesregierung/Kugler http://www.bundeskanzlerin.de/Webs/BKin/DE/ AngelaMerkel/Biografie/bundeskanzlerin_angela_merkel.jpg hämtad 2015-04-22 Kommuner i Sverige, karta av Tene~commonwiki (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/ wiki/File:Municipalities_of_Sweden_color.png hämtad 2015-04-27 Delstater i USA, karta av Derfel73 & Dbenbenn (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Map_of_USA_four_colours.svg hämtad 2015-04-27 Valkretsar i Sverige, karta av Mrkommun (CC-BY-SA) https://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Sveriges_Valkretsar.png? hämtad 2015-04-27 Valkretsar i Storbritannien, karta av Wereon (Public Domain) http://sv.wikipedia.org/wiki/ Parlamentsvalet_i_Storbritannien_2010#/media/File:2010UKElectionMap.svg hätmad 2015-04-28