SlideShare ist ein Scribd-Unternehmen logo
1 von 20
Downloaden Sie, um offline zu lesen
Makt & demokrati
3. Sveriges statsskick
Demokratin i en förening
MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften
ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i
viktiga frågor eller ändra stadgar.
Godkänns av årsmötet, får uppdrag att
sköta verksamheten under åretSTYRELSEN
KANSLIET
Hjälper styrelsen att genomföra allt: boka
hallar, skicka räkningar, svara i telefon
Styrelseordförande kan vara ansiktet
utåt och t ex uttala sig i media
Demokratin i Sverige
FOLKET Myndiga svenska medborgare
RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år.
Beslutar om lagar och budget.
Utses av riksdagen. Lägger fram förslag.
Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN
FÖRVALTNINGEN
Regeringens förlängda arm: Polisen,
Skolverket, CSN, Försäkringskassan
Kung Carl XVI Gustaf är 

statschef utan politisk makt.
Statsministern är regeringens ordförande
och ansiktet utåt.
Beslutande (lagstiftande) och
styrande (verkställande) makt
ÅRSMÖTET
STYRELSEN
RIKSDAGEN
REGERINGEN
Lagstiftande makt
Verkställande makt
FOLKET
Delegerar makt
Domstols-
väsendetDömande makt
Representativ demokrati i
Sverige
Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det
riksdagsval i Sverige
Folket utser sina representanter till det svenska
parlamentet, riksdagen
Riksdagens 349 ledamöter blir en miniatyr av folket och
därmed hjärtat i den svenska demokratin
Riksdagen accepterar sedan en regering som ska styra
landet = parlamentarism
Riksdagsvalet
Varje län utgör en valkrets som får utse ett givet antal
ledamöter till riksdagen (fasta mandat). Ex: Norrbotten 8,
Stockholms län 38, Stockholms kommun 29 av 310
Övriga 39 mandat är utjämningsmandat för att efterlikna
valresultatet i riket = totalt 349 mandat
Ett parti måste få 4% av rösterna över hela landet 

för att få vara med i mandatfördelningen =
småpartispärr
Riksdagsvalet
Folket väljer alltså
representanter för sitt län
Ett parti som får 12% av
rösterna i en valkrets kan få
plats i riksdagen även om man
inte klarar 4%-spärren.
Personval: Den kandidat som får
5% av rösterna inom sitt parti
går före på listan
Riksdagsvalet
Proportionella val: Antalet mandat ett parti får ska vara i
proportion med andelen röster. 

Ex. Får Moderaterna totalt 22% av rösterna i riket, ska
de ha ca 22% av de 349 mandaten
Förslag till statsminister läggs fram och accepteras
sedan av riksdagen
Har du hängt med?
Vad innebär det att Sverige har representativ demokrati?
Varför har vi fasta mandat och utjämningsmandat?
Vilken valkrets tillhör du i riksdagsvalet?
Vad innebär det att vi har ett proportionellt valsystem?
Hur fungerar personvalet i riksdagsvalet?
Riksdagens uppgifter
Utse statsminister
Kontrollera regeringen genom konstitutionsutskottet
eller misstroendeförklaringsverktyget
Stifta lagar (ta ställning till propositioner)
Besluta om statens budget
Riksdagsarbetet
Talmannen leder arbetet
Organiserade i utskott med specialområden, t ex
utbildningsutskottet, trafikutskottet osv (totalt 15)
Utskotten behandlar förslag och kommer med ett
betänkande – förslag till beslut
Debatter, interpellationer, frågestunder och själva
beslutsfattandet sker sedan i kammaren – plenisalen.
riksdagen.se
Vilket utskott skulle arbeta med följande frågor:
a) Förbud mot EPA-traktorer
b) Hårdare regler för transport av grisar
c) Införandet av ordningsbetyg i skolan
Vem är ordförande i Justitieutskottet?
Vilka 8 ledamöter representerar Norrbotten?
Vad sker i riksdagen idag?
Regeringen
Består av ca 20 ministrar
Varje statsråd (minister) är chefer över var sitt
departement (ett kontor av tjänstemän och experter)
Kontrollerar förvaltningen, t ex statliga ämbetsverk som
genomför politiken, t ex CSN, som betalar ut
studiemedel
Regeringens makt
Lägga budgetproposition
Lägga andra propositioner (lagförslag)
Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån
ramlagar
Kan bevilja nåd
Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans
med utrikesnämnden
Ansvarar för försvarsmakten
Styr över förvaltningen
Länsstyrelsen – regeringens 

förlängda arm regionalt
Regeringschef eller statschef
eller båda?
Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige, utan politisk makt
Statsministern är regeringschef
I USA är presidenten både 

statschef och regeringschef
Finland: Statsministern är 

regeringschef, medan 

presidenten är statschef
Regering och riksdag har ansvaret för att ta fram nya lagar.
Politiker, organisationer, medier, företag och allmänhet har
rätt att uttrycka sin åsikt om förslaget. Så här kan det gå
till när en lag stiftas:
Från förslag till lag
Riksdagens
kammare
Proposition
Motioner
Regeringen
g
Riksdags-
ledamöter1.
De flesta nya lagar
börjar med ett
förslag från regeringen,
en proposition.
2.
Riksdagsledamöter kan
också lämna förslag som
kallas motioner.
Motionerna är ofta
motförslag till regeringens
propositioner.
3.
När propositioner
och motioner kommer
till kammaren så talar
talmannen om det.
Förslagen skickas sedan till
ett utskott.
Bildkällor
Pojke i kostym CC-BY-ND Justin Lowery http://www.flickr.com/photos/justintosh/773629195/sizes/m/in/photostream/
Stefan Löfven CC-BY-SA Frankie Fouganthin https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_L%C3%B6fven#/media/File:Stefan_L
%C3%B6fven_talar_vid_Sergels_torg_i_maj_2014.jpg
Kung Carl XVI Gustaf CC-BY Koyos http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:King_Carl_XVI_Gustaf_at_National_Day_2009_Cropped.png
Partiledardebatt i kammaren Foto: Melker Dahlstrand http://www.riksdagen.se/ImageVaultFiles/id_306/d_1/cf_2/
kammaren_debatt_20110413SL_09_2.JPG
Valsedlar CC-BY Edaen http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vallokal_sedlar.JPG
Regeringen Juni 2016 Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/bilder/
regeringen/regeringen_160530_kristianpohl.jpg
Magdalena Andersson CC-BY-SA Frankie Fouganthin F https://commons.wikimedia.org/wiki/
File:Magdalena_Andersson_in_Sept_2015.jpg?uselang=sv
Nordiska ministrar på toppmöte Foto: Chuck Kennedy, Vita huset, public domain, https://upload.wikimedia.org/wikipedia/
commons/thumb/d/df/Nordic_ministers_whitehouse_2016.jpg/800px-Nordic_ministers_whitehouse_2016.jpg
Förslag till lag, pdf från Sveriges Riksdag

Weitere ähnliche Inhalte

Was ist angesagt?

Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologiulfalster78
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointnhaiat
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
SamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomiSamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomipehar
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattningMalin Åhrby
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierAnnika Bergström
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Fyra olika etiska modeller
Fyra olika etiska modellerFyra olika etiska modeller
Fyra olika etiska modellerJoelnytorp
 

Was ist angesagt? (20)

Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
SamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomiSamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomi
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologier
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Fyra olika etiska modeller
Fyra olika etiska modellerFyra olika etiska modeller
Fyra olika etiska modeller
 
Historiebruk
HistoriebrukHistoriebruk
Historiebruk
 

Andere mochten auch

Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionJanne Juopperi
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerJanne Juopperi
 
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturJanne Juopperi
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionJanne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaJanne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdagJanne Juopperi
 

Andere mochten auch (7)

Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationer
 
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 

Ähnlich wie Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

5 staten sverige
5 staten sverige5 staten sverige
5 staten sverigeulfalster78
 
Så styrs Sverige
Så styrs SverigeSå styrs Sverige
Så styrs Sverigegurun1983
 
6 hur påverkar man staten
6 hur påverkar man staten6 hur påverkar man staten
6 hur påverkar man statenulfalster78
 
Så styrs sverige åk8
Så styrs sverige åk8Så styrs sverige åk8
Så styrs sverige åk8pehar_s
 
Så styrs sverige p px fokus demokrati
Så styrs sverige p px fokus demokratiSå styrs sverige p px fokus demokrati
Så styrs sverige p px fokus demokratimen4907
 
Det svenska rättsamhället växer fram
Det svenska rättsamhället växer framDet svenska rättsamhället växer fram
Det svenska rättsamhället växer framsofianilsson
 
En uppforandekod-for-ledamoterna
En uppforandekod-for-ledamoternaEn uppforandekod-for-ledamoterna
En uppforandekod-for-ledamoternaJohan Westerholm
 
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...Hannabergander
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regeringlararniklas
 
Val och partier
Val och partierVal och partier
Val och partiergurun1983
 
Stämmobeslut område5 partistämman 2009
Stämmobeslut område5 partistämman 2009Stämmobeslut område5 partistämman 2009
Stämmobeslut område5 partistämman 2009Centerpartiet
 

Ähnlich wie Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick (15)

5 staten sverige
5 staten sverige5 staten sverige
5 staten sverige
 
Så styrs Sverige
Så styrs SverigeSå styrs Sverige
Så styrs Sverige
 
Pp riksdag regering
Pp riksdag regeringPp riksdag regering
Pp riksdag regering
 
6 hur påverkar man staten
6 hur påverkar man staten6 hur påverkar man staten
6 hur påverkar man staten
 
Så styrs sverige åk8
Så styrs sverige åk8Så styrs sverige åk8
Så styrs sverige åk8
 
Så styrs sverige p px fokus demokrati
Så styrs sverige p px fokus demokratiSå styrs sverige p px fokus demokrati
Så styrs sverige p px fokus demokrati
 
Det svenska rättsamhället växer fram
Det svenska rättsamhället växer framDet svenska rättsamhället växer fram
Det svenska rättsamhället växer fram
 
Demokratigenomgång
DemokratigenomgångDemokratigenomgång
Demokratigenomgång
 
En uppforandekod-for-ledamoterna
En uppforandekod-for-ledamoternaEn uppforandekod-for-ledamoterna
En uppforandekod-for-ledamoterna
 
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...
Rikdsagens öppna data - så här följer och bevakar du riksdagens arbete och be...
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regering
 
Val och partier
Val och partierVal och partier
Val och partier
 
Vårt rättssystem.pptx
Vårt rättssystem.pptxVårt rättssystem.pptx
Vårt rättssystem.pptx
 
Motioner Omr 10
Motioner Omr 10Motioner Omr 10
Motioner Omr 10
 
Stämmobeslut område5 partistämman 2009
Stämmobeslut område5 partistämman 2009Stämmobeslut område5 partistämman 2009
Stämmobeslut område5 partistämman 2009
 

Mehr von Janne Juopperi

Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiJanne Juopperi
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetJanne Juopperi
 
Aktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerAktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerJanne Juopperi
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Janne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktJanne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MJanne Juopperi
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerJanne Juopperi
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Janne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeJanne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderJanne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivJanne Juopperi
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseJanne Juopperi
 

Mehr von Janne Juopperi (20)

Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
 
Aktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationerAktörer inom internationella relationer
Aktörer inom internationella relationer
 
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
 
Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektiv
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
 

Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick

  • 1. Makt & demokrati 3. Sveriges statsskick
  • 2. Demokratin i en förening MEDLEMMARNA Alla som betalt medlemsavgiften ÅRSMÖTET Medlemmarna bjuds in för att ta beslut i viktiga frågor eller ändra stadgar. Godkänns av årsmötet, får uppdrag att sköta verksamheten under åretSTYRELSEN KANSLIET Hjälper styrelsen att genomföra allt: boka hallar, skicka räkningar, svara i telefon Styrelseordförande kan vara ansiktet utåt och t ex uttala sig i media
  • 3. Demokratin i Sverige FOLKET Myndiga svenska medborgare RIKSDAGEN Utses i riksdagsval vart fjärde år. Beslutar om lagar och budget. Utses av riksdagen. Lägger fram förslag. Genomför riksdagens beslut.REGERINGEN FÖRVALTNINGEN Regeringens förlängda arm: Polisen, Skolverket, CSN, Försäkringskassan Kung Carl XVI Gustaf är 
 statschef utan politisk makt. Statsministern är regeringens ordförande och ansiktet utåt.
  • 4. Beslutande (lagstiftande) och styrande (verkställande) makt ÅRSMÖTET STYRELSEN RIKSDAGEN REGERINGEN Lagstiftande makt Verkställande makt FOLKET Delegerar makt Domstols- väsendetDömande makt
  • 5. Representativ demokrati i Sverige Vart fjärde år, den andra söndagen i september, är det riksdagsval i Sverige Folket utser sina representanter till det svenska parlamentet, riksdagen Riksdagens 349 ledamöter blir en miniatyr av folket och därmed hjärtat i den svenska demokratin Riksdagen accepterar sedan en regering som ska styra landet = parlamentarism
  • 6.
  • 7. Riksdagsvalet Varje län utgör en valkrets som får utse ett givet antal ledamöter till riksdagen (fasta mandat). Ex: Norrbotten 8, Stockholms län 38, Stockholms kommun 29 av 310 Övriga 39 mandat är utjämningsmandat för att efterlikna valresultatet i riket = totalt 349 mandat Ett parti måste få 4% av rösterna över hela landet 
 för att få vara med i mandatfördelningen = småpartispärr
  • 8. Riksdagsvalet Folket väljer alltså representanter för sitt län Ett parti som får 12% av rösterna i en valkrets kan få plats i riksdagen även om man inte klarar 4%-spärren. Personval: Den kandidat som får 5% av rösterna inom sitt parti går före på listan
  • 9. Riksdagsvalet Proportionella val: Antalet mandat ett parti får ska vara i proportion med andelen röster. 
 Ex. Får Moderaterna totalt 22% av rösterna i riket, ska de ha ca 22% av de 349 mandaten Förslag till statsminister läggs fram och accepteras sedan av riksdagen
  • 10. Har du hängt med? Vad innebär det att Sverige har representativ demokrati? Varför har vi fasta mandat och utjämningsmandat? Vilken valkrets tillhör du i riksdagsvalet? Vad innebär det att vi har ett proportionellt valsystem? Hur fungerar personvalet i riksdagsvalet?
  • 11. Riksdagens uppgifter Utse statsminister Kontrollera regeringen genom konstitutionsutskottet eller misstroendeförklaringsverktyget Stifta lagar (ta ställning till propositioner) Besluta om statens budget
  • 12. Riksdagsarbetet Talmannen leder arbetet Organiserade i utskott med specialområden, t ex utbildningsutskottet, trafikutskottet osv (totalt 15) Utskotten behandlar förslag och kommer med ett betänkande – förslag till beslut Debatter, interpellationer, frågestunder och själva beslutsfattandet sker sedan i kammaren – plenisalen.
  • 13.
  • 14. riksdagen.se Vilket utskott skulle arbeta med följande frågor: a) Förbud mot EPA-traktorer b) Hårdare regler för transport av grisar c) Införandet av ordningsbetyg i skolan Vem är ordförande i Justitieutskottet? Vilka 8 ledamöter representerar Norrbotten? Vad sker i riksdagen idag?
  • 15.
  • 16. Regeringen Består av ca 20 ministrar Varje statsråd (minister) är chefer över var sitt departement (ett kontor av tjänstemän och experter) Kontrollerar förvaltningen, t ex statliga ämbetsverk som genomför politiken, t ex CSN, som betalar ut studiemedel
  • 17. Regeringens makt Lägga budgetproposition Lägga andra propositioner (lagförslag) Utfärda förordningar (detaljerade regler) utifrån ramlagar Kan bevilja nåd Huvudansvarig för utrikespolitiken tillsammans med utrikesnämnden Ansvarar för försvarsmakten Styr över förvaltningen Länsstyrelsen – regeringens 
 förlängda arm regionalt
  • 18. Regeringschef eller statschef eller båda? Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige, utan politisk makt Statsministern är regeringschef I USA är presidenten både 
 statschef och regeringschef Finland: Statsministern är 
 regeringschef, medan 
 presidenten är statschef
  • 19. Regering och riksdag har ansvaret för att ta fram nya lagar. Politiker, organisationer, medier, företag och allmänhet har rätt att uttrycka sin åsikt om förslaget. Så här kan det gå till när en lag stiftas: Från förslag till lag Riksdagens kammare Proposition Motioner Regeringen g Riksdags- ledamöter1. De flesta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. 2. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner. Motionerna är ofta motförslag till regeringens propositioner. 3. När propositioner och motioner kommer till kammaren så talar talmannen om det. Förslagen skickas sedan till ett utskott.
  • 20. Bildkällor Pojke i kostym CC-BY-ND Justin Lowery http://www.flickr.com/photos/justintosh/773629195/sizes/m/in/photostream/ Stefan Löfven CC-BY-SA Frankie Fouganthin https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_L%C3%B6fven#/media/File:Stefan_L %C3%B6fven_talar_vid_Sergels_torg_i_maj_2014.jpg Kung Carl XVI Gustaf CC-BY Koyos http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:King_Carl_XVI_Gustaf_at_National_Day_2009_Cropped.png Partiledardebatt i kammaren Foto: Melker Dahlstrand http://www.riksdagen.se/ImageVaultFiles/id_306/d_1/cf_2/ kammaren_debatt_20110413SL_09_2.JPG Valsedlar CC-BY Edaen http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vallokal_sedlar.JPG Regeringen Juni 2016 Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/bilder/ regeringen/regeringen_160530_kristianpohl.jpg Magdalena Andersson CC-BY-SA Frankie Fouganthin F https://commons.wikimedia.org/wiki/ File:Magdalena_Andersson_in_Sept_2015.jpg?uselang=sv Nordiska ministrar på toppmöte Foto: Chuck Kennedy, Vita huset, public domain, https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ commons/thumb/d/df/Nordic_ministers_whitehouse_2016.jpg/800px-Nordic_ministers_whitehouse_2016.jpg Förslag till lag, pdf från Sveriges Riksdag