En föreläsning om tillväxt och tjänstesektorn av Sandro Scocco, programchef på Global Utmaning, vid Socialdemokraternas kriskommissions konferens på Rönneberga den 14 januari 2011

1. Tillväxt och tjänstesektorn Sandro ScoccoProgramchef Global Ekonomi

2. Ekonomisk tillväxt? Fler arbetade timmar (antal sysselsatta x arbetstiden) Mer värde per timme/ökad produktivitet (totala värdet av produktionen delat med antalet arbetade timmar)

3. ”Stylizedfacts” Sverige 1950 - 2005 Källa: The Conference Board and Groningen Growth and Development Centre, Total EconomyDatabase, Januari 2007

4. Allt fler arbetar inom tjänstesektorn! Sysselsättning efter näringsgren, 1965-2007 Andel av den totala sysselsättningen, procent Källa: SCB, arbetskraftsundersökningen

5. Hemarbetet minskar och fritiden ökar, särskilt för kvinnor, då personliga tjänster flyttar ut på marknaden Kvinnor efter aktivet 1960-2005 Källa:ITPS Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper

6. Personliga tjänsterna del av det samhällsekonomiska kretsloppet Vissa personliga tjänster utförs alltid, i alla samhällen och i all tider, såsom barn- och äldreomsorg samt utbildning, men organisering och volym skiljer sig mycket i både tid och rum.

7. Produktionsvolymandelar (mätt i fasta priser) efter aktivitet inkl. hemarbete Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper.

8. Kvinnors ökade förvärvsarbete i barnafödande ålder Kvinnors ökade förvärvsarbete ledde till ett ökat utbud på 300 miljoner timmar Knappt hälften 140 miljoner timmar krävdes för att möta behovet av barnomsorg Överskott på 160 miljoner timmar (Utbildningssektorn ökade under perioden med 174 miljoner timmar)

9. Kategorisering av tjänster (Ark mfl. 2003) Personliga tjänster: Offentliga tjänster, hemarbete, privata personliga tjänster 10 % kapitalandel Icke personliga tjänster Producenttjänster: Bank, finans, företags- uthyrningstjänster 40 % kapitalandel Förmedlings tjänster: Handel, transport och kommunikation (nätverkstjänster) 40 % kapitalandel Kapitaltjänster: Bostadstjänster 90 % kapitalandel Tjänster definieras vanligtvis i termer av Immaterialitet, Interaktion, Heterogenitet och saknar varaktighet  Personliga tjänster, vilket är missvisande som beskrivning på ”tjänstesektorn”.

10. Allt mindre del av hushållsbudgeten går till varukonsumtion och livsmedel Hushållens utgiftsandelar efter ändamål, löpande priser

11. Förmedlingstjänster är dock fortfarande en relativt liten del av hushållsbudgeten Hushållens konsumtion i fasta priser efter ändamål Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980

12. Orsaken är relativprisutvecklingen Hushållens konsumtion efter ändamål, relativpriser Källa:Beräkningar baserade på SCB:s nationalräkenskaper 2007, 1996, 1980

13. Teknisk utveckling (tillväxt i total faktorproduktivitet) i främst i icke-personliga tjänster

14. USA och Sverige har högst andel personliga tjänster

15. Empiriska utgångspunkter Tillväxten kommer på lång sikt uteslutande av produktivitetstillväxten Den ökade alternativkostnaden för arbete gör att personliga tjänsters relativpris ständigt stiger, vilket leder till att både marknad och hushåll strävar efter att hitta billigare alternativ, (tvättmaskin, barnomsorg, obemannade kassor) Arbetsmarknaden allt mer tjänstedominerad Hushållens egen konsumtion domineras dock helt av ”billig” varukonsumtion Finansierade av en stigande skattekvot och kraftiga subventioner växte personliga tjänster starkt på arbetsmarknaden från 60-talet fram till mitten av 80-talet, Efter mitten av 80-talet växer marknadsdrivna ”icke-personliga” tjänster kopplade i förädlingsvärdeskedjor (företagstjänster, telekom, m.m.) Konkurrensen om vilka personliga tjänster som ska subventioneras av staten blir allt hårdare i spåren av mindre gynnsam demografi. Sverige har tillsammans med USA världens högsta andel av personliga tjänster, vilket kan förklaras av hög skattekvot respektive stora inkomstskillnader.

16. Policyimplikationer avseende subventioner av tjänstesektorn Generell och permanent subvention av hela tjänstesektorn saknar motiv, då ”icke personliga” tjänster är en väl fungerande marknad Generella och permanenta subventioner av alla personliga tjänster är dyrt, samhällsekonomsikt omotiverat och skadar tillväxten, de facto ett försök att subventionera bort effekten av tillväxten på löner. Subventioner av vissa personliga tjänster är redan idag omfattande och i vissa fall välmotiverade samhällsekonomiskt, såsom utbildning, sjukvård, m.m

17. ROT och RUT utifrån detta perspektiv Konjunkturpolitiskt: dämpa arbetslöshetseffekter av nedgångar – ja, givet att de är tillfälliga kan de vara kostnadseffektiva sätt att upprätthålla sysselsättning i konjunkturnedgångar. Välfärdspolitiskt: livspusslet – nja, men en prioriteringsfråga i förhållande till andra mer angelägna välfärdsbehov Rättspolitisk: Minskar svartarbete – nja, med det leder troligtvis till orimliga kostnader både i form av skattemedel och snedvridning av konsumtion och produktion och i förhållande till andra möjliga åtgärder Tillväxtpolitiskt: ökar sysselsättningen – nej, det går inte via subventioner permanent höja sysselsättningsgraden, tvärtom skadar det tillväxt och produktivitetsutveckling. Arbetsmarknadspolitiska: Leder till att utanförskapet minskar (arbetsutbudet ökar) – nej, givet resurser är branschstöd ineffektiva i förhållande till individanpassade stöd.

18. Att främja tillväxt och tjänsters produktivitetstillväxt: Ökad specialisering mellan institutionella sektorer där det är fortsatt möjligt, ex. minskat hemarbete, ökad marknadsproduktion och offentlig produktion när marknaden kan utföra produktionen betydligt effektivare Realkapitaltillväxt inom framförallt icke-personliga tjänster (väl fungerande marknader) Humankapitaltillväxt inom personliga tjänster (utbildning) Ökad effektivitet i tjänsteproduktion genom en allmän teknisk utveckling inom framförallt icke-personliga tjänster (forskning)

20. Ökad inkomstspridning (IMF workingpaper 2010) – interna sparande obalanser

21. Diskriminering - p.g.a. framför allt etnicitet och ålder

23. Förstärktainvesteringar i Forskning och Utveckling

24. Hög nivå på IKT kapital per anställd

25. Förstärkt samarbete mellan forskning och näringsliv