3. 3
Innehållsförteckning/Contents
Inledning 1
Syfte och frågeställningar 1
Bakgrund 2
Teoretisk bakgrund 2
socialisation 2
Pojkars språkinlärning 3
Fritidsaktiviteter 3
Metod 5
Urval 5
Datasamlingsmetoder 6
Procedur 7
Resultat 7
Språk 7
Tid 8
Skolarbetet 8
Fritid 8
Bilagor: Intervjufrågor 13
Intervjufrågor till pojkarna. 13
Frågor till tränaren/lagledaren. 13
Frågor till lärare/skolledare angående elever med svas. 13
Litteraturförteckning 14
4. 4
Inledning
I minuppsatshar jag valtatt skrivaom fotbollenseventuellapåverkanpåskolframgångförkillarmed
svenskasomandraspråk.Jagkommeratt presenterafotbollskillars,tränares,svenskasom
andraspråksläraresoch skolledaresuppfattning.Jagkommersenare i uppsatsenattbenämna
svenskasomandraspråkseleversomL2 elever.Närjagbörjade studeraSvenskasomandraspråk
märkte jag att jag till vissdel tillägnatmigkunskapommångfald,socialisationochintegrering.Första
delkursenvarmigration,kulturochkommunikationrentintuitivt.
Till följd av mina erfarenheter som jag fått genom att bo i ett mångkulturellt område har jag valt att
undersöka detta närmare. I mina studier har jag förstått att sociokulturella mötena kan påverka
människors språkutveckling. Genom min sons fotbollsaktivitet i en mångkulturell förening har jag
tillägnat mig dessa erfarenheter. Utifrån möten som äger rum till och från fotbollsträningar, under
matcher och cuper ha jag genom mina studier förstått att detta kanske har påverkat killarna positivt.
Medias bilder av kaxiga invandrarkillar som stjäl människors mobiltelefoner och mopeder stämde
dåligt in på Emils fotbollskompisar. Flera av pojkarnas avfamiljer har brutit upp från sina länder och
börjat om med sina nya liv här i Sverige. Jag började fundera över om det fanns paralleller att dra
mellan skolframgång och det man lär sig av att vara organiserad inom någon fritidsverksamhet, i det
här fallet fotboll.
Etnologen Jesper Fundberg har bland annat arbetat med ett flertal utvärderingsuppdrag för
Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska fotbollsförbundet. Han har till exempel undersökt hur
ungdomar med invandrarbakgrund ser på sitt idrottande.
Inom idrotten sker en mängd möten. Fotbollsspelandet innebär yttre, fysiska möten mellan lag, mellan
spelare, spelare och domare, spelare och ledare och så vidare. Men möten kan också ske inuti
människor. Då kan det handla om skilda värderingar, tolkningar och olika perspektiv som möts
(Fundberg).
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka flerspråkiga fotbollspojkars, deras fotbollstränares och
lagledares, en svenska som andraspråks lärares samt en skolledares uppfattning om organiserad
fritidsaktivitet, fotboll. Och på vilka sätt fritidsverksamheten kan påverka skolarbetet.
För att få svar på mina frågor använder jag mig av följande frågeställningar:
1. Fotbollspojkars uppfattning/intervjusvar.
2. Tränarens & lagledarens uppfattning/intervjusvar.
3. L2 lärares uppfattning/intervjusvar.
4. Skolledares uppfattning/intervjusvar.
5. 5
Bakgrund
I projektbeskrivningen för ”Fotboll för invandrare” redogörs för fotbollen idag. Invandringen har de
senaste årtiondena ökat betydligt. Detta har i sin tur lett till att många ungdomar med främmande
nationaliteter utövar någon idrott. Fotboll är troligen den idrottsgren som lockar flest invandrare.
Fotboll är världens största sport (Fundberg)
I Kursplanerna för Svenska och svenska som andraspråk står följande: språket har en nyckelställning i
skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra (s.96, 102 Kursplaner och
betygskriterier 2000).
I Kursplanen för svenska står följande: språket utvecklas i ett socialt samspel med andra Utifrån sina
olika erfarenheter kan de också gemensamt bygga upp kunskap om hur språket fungerar i samspel
mellan människor och därigenom få perspektiv på sin egen språkförmåga(s.98).
I Kursplanen för Svenska som andraspråk står följande: utbildningen i svenska som andraspråk syftar
till att elever med ett annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de
med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen
och i det svenska samhället (s.102).
I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet finns att läsa följande: mål att uppnå i
grundskolan, skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande
kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse
för hälsan och miljön (Lpo 94).
Teoretisk bakgrund
socialisation
Inom sociologin menar man den process genom vilken grupplevande arters individer införlivar
omgivningens normer/kultur att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. Åstadkoms
ofta indirekt via kontakt med gruppens medlemmar, det vill säga till stor del omedvetet (Wikipedia) .
Per Nilsson (1988) skriver om idrott och social utveckling. Han menar att idrotten betyder oerhört
mycket inom den organiserade fritidsverksamheten. Barn och ungdomar som är organiserade i en
idrottsförening tillbringar en väldigt stor del av sin fritid där. Idrotten betraktas som den, näst efter
familjen och skolan, viktigaste uppfostringsmiljön. För att verksamheten i idrottsföreningarna skall
fungera är det viktigt att följer samma regler och delar lika värderingar. Detta gäller alla i föreningen
såväl deltagarna, ledarna och föräldrarna. Det är av yttersta vikt att komma i tid och att kunna
samarbeta med andra i föreningen. När man samarbetar tränar man samtidigt sin sociala förmåga. Det
kan t ex. vara att
arrangera en fotbollscup då tränar man samtidigt sin sociala förmåga (Engström 1988).
”Grundskolans läroplan och riksidrottsförbundets mål och riktlinjer ger t.ex. termen social utveckling
en närmast ”ideologisk” innebörd, med syftet att klargöra en önskvärd färdriktning när det gäller att
utveckla relationer mellan människor”( Engström 1988).
Yvonne Busk och Börje Ehrstrand (2003) skriver tillsammans om Rinkebysskolans utveckling
.”Idrottsintresset har alltid varit stort i Rinkeby och Tensta”. I dessa områden har många av Sveriges
och Stockholms bästa fotbolls– och basketspelare vuxit upp. Idrottsverksamheten i föreningarna är
6. 6
utbredd. På Rinkebyskolan finns profilklasser en av profilerna är idrottsenheten. I idrottsenheten
utövar man sin idrott skoltid. Även elever från övriga kommuner i Stockholm söker sig till
Rinkebyskolans idrottsprofil. Eleverna kan välja antingen basket eller fotboll. En klass har tom.vunnit
SM
Utbildningsledaren för idrottsklasserna ser tydliga samband mellan bra betyg och att få ägna sig extra
mycket åt sin idrott. Hon ser flera orsaker till att eleverna i idrottsenheten får bra betyg. En är ”att är
man bra på idrott, och underkastar sig den träningen, lär man sig också mycket själv självdisciplin”.
Det kan vara därför man också blir bra på att planera sitt skolarbete. Detta har olika undersökningar
visat förut, att de som är bra i idrott ofta är bara i skolan också. Dessutom kan idrottsträning vara ett
effektivt sätt att, utan att det egentligen märks, träna t ex prepositioner med elever som befinner sig på
en lägre språknivå än de elever som går i idrottsenheten” (Busk 2003).
Vygotski menar att det som ligger inom den närmaste utvecklingszonen idag, är det som den
studerande med hjälp kan utföra i morgon. När människor samarbetar blottas deras olika
utvecklingszoner och de omvärderar och utvecklas inom sin zon beroende på vad som sägs och görs
och det är i den närmaste utvecklingszonen som utveckling från det sociala till det individuella sker.
(Wyndham mfl. 2ooo).
Pojkars språkinlärning
Ladberg refererar till en studie av Wiklund (2003). I studien som beskriver några ungdomars
språkinlärning framkommer att pojkar oftare kom längre med svenska språket än jämnåriga flickor. En
orsak var att de engagerade sig i aktiviteter där de hade mer tillgång till svenska språket. Det handlade
ofta om fotboll och de fick många fler stunder att träna det svenska språket än flickorna. Då dessa
valde att umgås i mindre grupper av kompisar och med samma ursprung eller med andra icke-svenska
ungdomar (s.49 2000, i: Ladberg 2003).
Även Evaldsson tar upp om pojkars språk. I sin studie om flerspråkiga elevers vardagliga samspel i
rutinaktiviteter i skolan beskrivs hur flerspråkiga elever talar svenska. I synnerhet pojkar, rättar sina
kamrater ofta med ”glimten i ögat” när de påpekar för andra elever att de ska prata svenska med
varandra. Man menar även att flerspråkiga elever i första hand talar svenska med sina klasskamrater
med olika språklig bakgrund både i klassrummet och på skolgården. Detta ställs mot tidigare studier
där det framkom att eleverna skapade en flerspråkig samtalskultur (Evaldsson 2003).
Wiberg har också studerat faktorer som påverkar språkinlärningen. Man har ibland kommit fram till att
det finns könsbetingade olikheter. Bland annat harman gjort iakttagelser om att pojkar mera söker sig
mot kamrater än vad flickor gör (Wiberg 1987 s. 90).
Fritidsaktiviteter
Andersson & Persson (2004) beskriver i sitt Examensarbete,Integration genom fotboll projektet BoIS
i Centrum. Det är ett integrationsprojekt med fotboll i fokus, i Landskrona.
Projektet startade hösten 2003 och bedrivs som fotbollsfritids på eftermiddagarna när skolan hade
slutat. Även äldre elever från år 6-9 som har fotboll som elevens val gavs möjlighet att delta. Syftet
med BoIS i Centrum är att genom fotboll och Landskrona BoIS skapa möjligheter för barn, ungdomar
och även vuxna att komma in i det svenska samhället. De vuxna invandrare som deltar i projektet ska
få sysselsättning, föreningskunskaper, nya referenser och ett nätverk som ökar möjligheterna att få ett
arbete (Landskrona BoIS, 2003). ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade (Lpo
94)”. Enligt författarnas uppfattning kan man komma långt genom att låta barnen vara med i ett
projekt som BOIS i Centrum. De talar, tränar och lär sig ständigt nya saker. Det finns många olika
7. 7
moment inom fotbollen, vilket innebär att det finns något som alla är bra på. Genom att
självförtroendet stärks,får barnen en positiv identitetsutveckling och känner att ”jag kan” på samma
gång som barn med utländsk bakgrund utvecklar sina kunskaper i svenska språket. Det gör de genom
samspel/interaktion? med sin omgivning. BoIS i Centrum integrerar även föräldrarna i projektet. Det
ger även en positiv förstärkning för barnen eftersom föräldrarna blir en förebild inte bara för sina egna
barn utan även för hans/hennes kamrater. ”När det gäller kunskaperna ska skolan bidra till elevens
harmoniska utveckling (Lpo 94)”
. Ett av målen att uppnå i grundskolan är att man ska behärska det svenska språket, lyssna, läsa och
uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Detta menar författarna att det kan vara svårt att uppnå om
man går direkt hem efter skolan och kanske inte alls använder sig av svenska språket mer än i skolans
värld (Andersson & Persson 2004).
Hugo Sanchez (år) som ursprungligen kommer från Uruguay och arbetar som fritidsledare på
Gullingeskolan i Tensta berättar hur han arrangerar fotbollsträning för barn mellan åtta och elva år.
Han menar att barnen behöver få något meningsfullt att göra på sin fritid. Det finns också en
pedagogisk underton med fotbollen. Sanchez berättar att alla barn är välkomna även de som har
koncentrations och disciplinära problem. Han anser att det är viktigt med bekräftelse och att få veta att
man är bra på något.
Sanchez menar att det gäller att jobba med förtroende och tillit. Föräldrarna är också en viktig länk till
barnen. Hugo har regelbunden kontakt med dem. Barnen ser att kontakten mellan Hugo och deras
föräldrar är positiv och det är något som har förebyggande effekt i sig. ”De vet att de inte kan hitta på
vad som helst eftersom jag har deras föräldrar med mig”. Och eftersom Hugo har arbetat i 21 rå i
området och är därför är han vanligtvis väl bekant med barnens syskon, farbröder och mostrar. Han är
stolt över att Gabriel Özkan i AIK. För tio år sedan sprang han omkring på grusplanerna i Tensta,nu
spelar han i toppen av allsvenskan. Sådant gör Hugo både stolt och glad ”. (Guldsitsen).
I avhandlingen ”Jag känner mig begåvad bara” av Tore Otterup redogör man bland annat för
språkanvändning vid fritidsaktiviteter. Det framgår att det är vanligast att svenska används inom de
flesta av de lika fritidsaktiviteterna som informanterna deltar i. Totalt sett visar resultaten att det är
mycket vanligt att man kommunicerar på svenska bland kamraterna. Så gott som alla menar att de gör
det (se tabell 4.2:9 Otterup).
8. 8
Metod
Det här kapitlet kommer att behandla metod delens urval, datainsamlingsmetoder och procedur.
Jag har undersökt om organiserad fotboll påverkar skolframgången för ungdomar med svenska som
andraspråk. Undersökningen ska utgöras av intervjuer, litteratur. Undersökningen är explorativ, jag
ska försöka inhämta så mycket kunskap som möjligt om ämnet. Uppsatsen är kvalitativ, jag ska
använda mig av verbala analysmetoder.
För att vara säker på att min studie uppvisar god etik utgick jag från de fyra huvudkrav i
forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet,konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Mina respondenter informerades om deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt
och att uppgifter bara ska användas för studiens syfte. Samtidigt informerades alla respondenter att all
information ska hanteras på ett professionellt sätt, att det ska användas bara för det syfte jag
presenterade och inget annat. De har erbjudits att läsa min färdiga c-uppsats. Jag kommer nedan att
benämna pojkarna med fingerade namn.
Urval
Intervjuobjekten har bestått av:
Sju stycken killar som har eller spelar fotboll i organiserad form. Urvalskriteriet var att alla
respondenter skulle spela fotboll i organiserad form. Då intervjuerna ägde rum var killarnas ålder: en
14-åring, en 15-åring och fem stycken 17-åringar. Jag har valt ut mina intervjuobjekt via kontakter.
Fördelen med att jag kände till respondenterna innan intervjuerna var att man på ett naturligt sätt
kunde komma nära och visa respekt för det. Problemet var att distansera sig från intervjupersonerna
och från sig själv och sina ”förkunskaper” och ändå genomföra intervjuerna på ett professionellt sätt.
Jag anser inte att jag blev ”hemmablind” eftersom en del av detta som har framkommit i intervjuerna
som ”givet och självklart” är inte det enligt min egen uppfattning. Och den viktigaste frågan är om
killarna skulle ge samma svar till någon de inte känner och som inte känner till deras bakgrund? Eller
om den andra intervjuaren skulle uppfatta och tolka deras svar på samma sätt som jag gjorde?
Jag har besökt två olika skolor, en grundskola och en gymnasieskola i två olika
upptagningsområden. Samtliga respondenter utom en spelade fortfarande fotboll under organiserade
former dvs. i en klubb där det ingår schemalagda träningar och seriespel. Deras olika modersmål är:
ugandiska, engelska, arabiska, turkiska, spanska, grek- cyperotiska och portugisiska. Intervjuerna med
killarna är gjorda för cirka ett och ett halvt år sedan år sedan. Anledningen till det är att jag har gjort
ett studieavbrott och påbörjade uppsatsarbetet igen denna termin.
En av killarna från denna grupp ytterligare en gång, denna termin Den intervjun har skett via
Facebook. Det var det enklaste och snabbaste sättet att få kontakt. Den killen fanns också med i
gruppen om sju som jag intervjuade för ett och ett halvt år sedan. Anledningen till att jag frågade just
honom var genom att jag har honom som vän i det sociala mediet Facebook.
9. 9
Beskrivning av informanterna:
Jag har bett pojkarna besvara följande frågor, det har jag gjort via Facebook de har sedan raderat
frågor och svar.
1. Är du född i Sverige? 2. Vad talar ni för språk hemma? 3. Hur många språk talar du? 4. Vilka språk
är det?
2.
Ivar (modersmål ugandiska)
Gunnar (modersmål engelska)
Ralf (modersmål portugisiska) är född i Sverige talar svenska hemma uppger att han talar svenska,
engelska, portugisiska, kreolportugisiska och spanska.
Oskar (modersmål arabiska) är född i Sverige talar libanesiska och svenska hemma uppger att han
talar svenska, engelska, arabiska och lite tyska och spanska.
Harald (modersmål turkiska)
Anders (modersmål spanska) är född i Sverige talar spanska hemma och uppger att han talar svenska,
spanska och lite engelska och italienska.
Curt (modersmål grekiska) är född på Cypern och talar grekiska hemma uppger att han talar svenska,
engelska, grekiska och lite swahili.
En lagledare och tränare med lång erfarenhet av barn och ungdomsidrott, fotboll. Båda har svenska
som andraspråk och anlänt till Sverige som vuxna. De är ursprungligen från Kenya och Syrien.
Jag har intervjuat en svenska som andraspråkslärare med lång arbetslivserfarenhet av grundskolan
både som mellanstadielärare och högstadielärare. Jag frågade enkelt henne på grund av att det bara
fanns en svenska som andrspråkslärare som jag lätt kunde komma i kontakt med. Läraren arbetade på
den skola som jag jobbar på hon undervisade inte pojkarna.
En rektor en man, på ett gymnasium Han har lång erfarenhet från mångkulturella skolor och med
arbetsuppgifter både som matematik och lärare i naturorienterande ämnen samt även som skolledare.
Datasamlingsmetoder
Jag har genomfört en fallstudie genom att undersöka en mindre grupp pojkar med svenska som
andraspråk. Jag har också intervjuat tränare,lagledare, en svenska som andraspråkslärare och en
rektor.
Jag har använt mig av enkät under ledning det vill säga jag träffade den personen som besvarade
enkäten så att jag kunde hjälpa till med vissa förtydliganden. När det gäller struktureringen av frågorna
alltså svarsutrymmena för personen som genomförde enkäten så försökte jag att hålla enkäten relativt
strukturerad, jag ville verkligen försöka få svar på mina frågor i första hand. Jag har tagit med deras
spontana svar när jag redovisar dem i resultatet. Anledningen till detta är att jag inte ville börja lirka in
respondenternas svar så att de skulle bli påverkade av mig. Jag gör inte anspråk på reliabilitet, i
resultatet kommer jag enbart att redovisa de svar som är relevanta för vad jag ställde för typ av frågor
10. 10
Procedur
Vid samtliga intervjuer skrev jag ned svaren själv i frågeformulären.
Tränare och lagledaren träffade jag vid träningsanläggningen efter en sen fredagskvällsträning. Jag
förde mer ett samtal utifrån min enkät där både tränaren och lagledaren svarade växelvis. Båda två
visade stort intresse för studien.
Jag intervjuade de två yngsta pojkarna i uppehållsrummet på skolan och de andra fem pojkarna i
gymnasiets cafeteria. De två yngre killarna intervjuade jag individuellt och med de fem
gymnasieungdomarna genomförde jag en gruppintervju. Alla var mycket tillmötesgående och
noggranna med att jag skulle ställa alla frågorna. Jag hade nämligen skickat ut dem via epost först men
eftersom som svaren dröjde beslutade jag mig för att göra personliga intervjuer. Så jag sökte jag upp
dem på deras skola istället. Genom kontakter hade jag fått reda på vid vilka tider de brukade uppehålla
sig i skolans cafeteria.
Tyvärr har jag glömt bort att informera föräldrarna då samtliga varit under 18 år vid intervjutillfällena.
Vid tidpunkten för uppsatsens inlämning har jag fått samtligas medgivande. De två pojkarna som ännu
ej fyllt 18 har jag mailat till och väntar på svar…
En av de sju killarna som jag intervjuade för ett och ett halvt år sedan intervjuade jag nu via Facebook.
Jag skrev frågorna i hans logg och informanten svarade vi chattade också om frågorna och
svaren. Informanten raderade svaren och vår konversation.
Jag har intervjuat en kvinnlig svenska som andraspråkslärare. Intervjun skedde i hennes arbetsrum. Jag
har inte undersökt om informanterna har studerat svenska som andraspråk. Jag fann det intressant att ta
del av en svenska som andraspråks lärares syn på sitt arbete med andraspråkselever.
Jag har intervjuat en rektor på gymnasiet. Intervjun skedde på hans arbetsrum Jag skulle egentligen ha
intervjuat gymnasiechefen men han kunde inte så när jag kom till intervjun mötte denna rektor upp
istället.
Resultat
I den här delen kommer de intervjufrågor och svar visas som är relevanta för frågeställningen
För att få svar på min frågeställning om fotbollspojkars, ledares, lärares och skolledares uppfattning
om organiserad fotboll för L2 elever kan ha någon betydelse för deras skolframgång, använder jag mig
av tidigare forskning, studier och genomförda intervjuer.
Språk
Tränaren/lagledaren har lagt märke till att killarna rättar varandras språk under träningarna och att de
måste tala svenska under träningarna på så sätt utvecklar de sitt språk.
Pojkarna säger att de pratar om skolan när de värmer upp på träningarna.
Tid
Den pojken som blev intervjuad på Facebook säger att tränaren bett dem att skapa egen tid för att
träna. Men han anser att det är han själv som har störst betydelse för hur det gått i skolan.
Den manliga rektorn han frågar också alltid på möten om vad eleverna gör med sin övriga tid? Om de
tränar eller sitter vid datorn. Rektorn anser att skolframgången bland annat hänger på att flerspråkiga
elever får bra lärare som kan möta denne.
11. 11
Skolarbetet
De fem killarna svarade på frågan om de tror att skolarbetet blev påverkat att de blev bättre i idrott. På
frågan om vad de tror de har lärt sig mer än att spela fotboll svarar de bland annat att de har lärt sig hur
man ska vara mot sina lagkamrater. De svarar också att de lärt sig att skolan skall få först och att de
lärt sig att dela upp arbetet och planera
Den manliga rektorn tror också att L2eleverna har lärt sig att strukturer och organisera sitt skolarbete
genom att delta i organiserad fritidsverksamhet. Men han är inte säker på om de lärt sig det av att ha
träningstider att sköta eller om de eleverna behärskade det sen tidigare.
L2 läraren nämner också bland annat att det är eleven själv som påverkar sina studier bland annat om
hur denne organiserar sitt arbete. Hon nämner också att föräldrarna är mycket viktiga.
Den elev som blev intervjuad via facebook menar att allt hänger på honom själv han har alltid varit
intresserad av skolan och kunnat sköta träning och skola på egen hand.
Fritid
Svenska som andraspråkasläraren har lagt märke till att det är bra att ägna sig åt någon
fritidssysselsättning för att eleverna ska få kompisar snabbare.
Intervjufrågor/svar till tränare/lagledare
1) Vad tror du/ni att fotbollstränandet kan ha för positiva effekter på killarnas sociala utveckling?
Den positiva effekten på killarnas fotbollstränande förutom sin sociala utveckling ansåg båda två vara
språket.
2) Hur har du/ni märkt den utvecklingen på träningar och matcher?
På och vid sidan av planen rättar de varandra,de måste prata svenska och på det sättet blir de bättre
rent språkmässigt. Naturligtvis är det olika hur killarna uppför sig på planen och i skolan. En del är
rent ut sagt bedrövliga i skolan men ”änglar” på fotbollsplanen. En del killar uppför sig illa under
match men aldrig annars och vissa är skötsamma i skolan och på fotbollen och åter andra sköter sig
inte på fotbollen, bråkar med lagkamrater och tar inte tillrättavisningar.
4) Tror du/ni att fotbollsspelarna beter sig snarlikt på planen som i skolan?
De killarna som lär sig av att sköta sina träningstider är att lära sig att planer sin tid.
5) Brukar du/ni uppmana killarna att satsa på skolan och läxor?
- Skolan måste gå först! Men efter skolan och innan allt annat som extrajobb eventuella flickvänner
och kompisar utanför laget existerar bara fotboll, fotboll och åter fotboll.
Intervjufrågor till pojkarna
4. Hur gick det i skolan vid den tidpunkten?
Samtliga uppger att det gick bra i skolan.
5. Hur tror du att skolarbetet blev påverkat?
På frågan om hur de tror att skolarbetet blev påverkat svarar alla utom två att de blev bättre i idrott.
6. När gjorde du läxorna, före eller efter träningen?
12. 12
Läxläsningen var fifty-fifty d vs. Hälften gjorde läxorna före träning och hälften efter träningen de
tyckte det var skönare efter träningen
7. Sa tränaren något om dina studier, läxor eller prov eller om att passa tider?
Alla hävdar att tränarna sagt att skolan går först men att när det kom till kritan så kunde tränaren bli
sur om skolan ändå gick först speciellt vid match.
8. Vad tror du att du har lärt dig av att vara i en organiserad verksamhet som fotboll mer än att spela
fotboll?
De tror att de lärt sig att samarbeta,hur man ska vara mot sina lagkamrater, passa tider, psyket blivit
lugnare, jag tänker innan jag gör något en extra gång, inte dricka, inte röka, lärt sig att åta nyttigt,
sköta kroppen och hur man är en bra kompis. De har också lärt sig att skolan går först att plugga
istället för att träna om det behövs lärt sig dela upp arbetet och planera så man hinner träna
9. Vad gör du idag?
Två killar går fortfarande i grundskolan och de andra fem går på gymnasiet.
10. Vilket gymnasieprogram går du?
De två killar som fortfarande går i grundskolan vill studera på Handelsprogrammet, Byggprogrammet
eller på Elitidrottsprogrammet. De som redan går på gymnasiet studerar på Samhällsprogrammet,
Hotel och Restaurangprogrammet, naturprogrammet eller idrottsprogrammet.
11.Har du någon fritidssysselsättning nu?
Fotboll, styrketräning
12. Har du något helgjobb eller sommarjobb?
Alla killar har haft sommarjobb som fotbollsdomare, inom restaurangbranschen,posten och
telemarketing .De tänker också arbeta nästa sommar.
13. Vad känner/tänker du när du blickar tillbaka på din skolgång/fritidssysselsättning?
De var: roligt, ingen stress,att de hade tid, en del kompisar har gått till Stockholmslag, t ex. vissa har
talang, kompistryck att spela fotboll, skolan var inte lika jobbigt och att fotbollen var mer på lek.
Intervju med en av de sju pojkarna ett och ett halvt år senare
Pratade/pratar tränaren något om skolan?
Mina tränare har alltid sagt åt oss/mig att skolan går först och att vi måste plugga. Men även bett oss
att försöka skapa vår egen tid till att träna.
Har någon lärare pratat om fotbollen?
Lärare har bara sagt att det är bra att jag sportar osv. men aldrig behövt sätta stopp för träning eller
något liknande.
Pratade ni killar med varandra om skolan när ni tränade eller spelade fotboll?
Vi brukar alltid prata om hur många prov vi har och vad vi haft för prov osv. på uppvärmningarna när
man ska springa några varv runt planen.
Kan du nämna någonting som du tror har hjälpt till så att du sköter skolan och studierna?
13. 13
Det som har fått mig att sköta skolan är jag själv, jag är väldigt intresserad av det jag pluggar till nu så
det löser sig självt. Jag har aldrig haft det svårt i skolan eller något, behöver jag plugga så har det
alltid gått före träning och match. Mina tränare har alltid sagt åt oss/mig att skolan går först och att vi
måste plugga. Men även bett oss att försöka skapa vår egen tid till att träna. Lärare har bara sagt att det
är bra att jag sportar osv, men aldrig behövt sätta stopp för träning eller något liknande.
Intervjufrågor till svenska som andraspråkslärare.
1) Kan du dra några samband mellan elever som ägnar sig åt organiserad fritidsaktivitet och
skolarbetet?
Det är bra för speciellt nyanlända barn och ungdomar att snabbt få kompisar genom att de går med i
någon organiserad fritidsaktivitet. Men hon menar också att föräldrarnas engagemang för att eleverna
verkligen ska anstränga sig med läxorna är av högsta betydelse.
3) Uppmanar du till eleverna ska ägna sig åt någon fritidsverksamhet efter skoltid?
Hon tycker det är bra om eleverna ägnar sig åt något, vad som helst nästan på fritiden men ibland är
det svårt speciellt för en del flickor pga. religionen.
4) Har du märkt att elever med organiserad fritidsverksamhet utmärker sig på något sätt i skolan?
Att de har något att göra efter skolans slut, att de får snabbare kompisar.
5) Kan du nämna tre saker som du tror påverkar svaselever till skolframgång?
Föräldrarnas påverkan på läxläsningen, eleverna själva, vilket ansvar de tar för sina studier och också
skolans ansvar dvs. se till att eleverna får modersmålsundevisning, studiehandledning och
svasundervisning. Alla de faktorerna bidrar tillsammans att eleverna också vågar och får kontakt med
andra ungdomar
Intervju med rektor på ett gymnasium, frågorna gäller flerspråkiga elever.
1) Kan du dra några samband mellan elever som ägnar sig åt organiserad fritidsaktivitet och
skolarbetet?
Att de kan organisera och strukturera skolarbetet på samma sätt som träningarna. Vilket som är
påverkat av vad är ju så svårt att säga.
3) Uppmanar du till eleverna ska ägna sig åt någon fritidsverksamhet efter skoltid?
Ja, jag frågar alltid på möten och så vidare vad eleverna använder sin övriga tid till? Om de t.ex.
Idrottar efter skolan eller sitter mycket vi datorn och spelar spel osv.
4) Har du märkt att elever med organiserad fritidsverksamhet utmärker sig på något sätt i skolan?
Ja de är oftast väldigt positiva och intresserade av vad de gör. Vilket det beror på är däremot svårt att
säga.
5) Kan du nämna något som du tror påverkar svenska som andraspråkselever till skolframgång?
Bra lärare som kan möta dem, språklig förståelse som gör att de försöker skapa bra strategier. Att
arbeta med språkliga nyanser och skapa ordförståelse av basen i svenska. Samarbete med tränarna i
fotboll, de är som gudar för de elever som idrottar i den här ålder.
14. 14
Diskussion
I den här sista delen ska jag diskutera arbetet och undersökningens slutsats genom att göra kopplingar
mellan teori och de genomförda
Intervjuerna.
Jag anser att min uppsats kan ligga som grund för vidare studier inom problemområdet (Patel2003).
Jag anser att det finns behov av kunskap inom området och jag hoppas andra lärare och skolledare ska
ha nytta av underökningen. Jag tror att ett samarbete mellan skolpersonal och representanter för
organiserad fritidssysselsättning skulle gynna L2elevers skolframgång.
Syftet med min studie är att genom mina frågeställningar försöka ta reda på vilka sätt fotboll påverkar
flerspråkiga elevers skolframgång. Pojkarna i min uppsats svarar inte direkt på den frågan men
intressanta tankar om begrepp som tid, organisationsförmåga och kamratkänsla belyses. Pojkarna i
min studie har hittat en mötesplats och meningsfullhet med sin idrottsaktivitet. Idrotten är viktig för
socialisationsprocessen och en viktig process i vilket barn och ungdomar införlivar vuxenvärldens alla
normer, värderingar och livsstil. Tillgänglighet, intresse och gemenskap.
Vi har under hela denna utbildning gång på gång kommit tillbaka till hur man egentligen tillägnar sig
ett språk. Det finns två vägar till språkinlärning och det vanligaste och naturligaste sättet att lära sig
språk på är genom social kontakt och interaktion med talare av målspråket (Lindberg). Vi vet ju att
inlärning av såväl första som andraspråk är en skapande process som bygger på en aktiv medverkan
från inlärarens sida. Människor lär sig alltså inte huvudsakligen genom att ta över färdiga former och
strukturer utan bygger succesivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas för
att uttrycka olika typer av betydelser (Sjöqvist och Lindberg). Och precis som killarna uttryckte sig:
”det var lättare och på mindre allvar när man var mindre och man måste lära sig saker”. Jag tror att
genom att killarna tidigt har fått lära sig att strukturera sina dagar så att de hann göra läxorna i bästa
fall innan träningen, varit tvungna att kommunicera med varandra och tränarna lärt sig att lära helt
enkelt ett socialt betingat arbetssätt.
Olika undersökningar har visat att de som är bra i idrott ofta är bara i skolan också. Dessutom kan
idrottsträning som det beskrivs i boken Rinkebyskolan vara ett effektivt sätt att, utan att det
egentligen märks, träna t ex prepositioner med elever som befinner sig på en lägre språknivå än de
elever som går i idrottsenheten. Det är mycket över,under, på till från, in, bakom, framför,i
träningsvokabulären. Ett samarbete mellan idrottstränare och lärare tror jag skulle medvetandegöra
och underlätta språkinlärningen för L2elever.
Enligt Cromdal är det heller inte ovanligt att flerspråkiga elever, främst pojkar, skämtsamt tillrättavisar
andra elever som inte använder svenska. Tränare/lagledaren noterade att fotbollskillarna rättade
varandra språkligt ute på fotbollsplanen.
Språk utvecklas genom kommunikation. Pojkar umgås ofta i större grupper och
Ubildningsledaren i idrottsprofilen på Rinkebyskolan tror att om man är bra på idrott, och underkastar
sig den träningen, lär man sig också mycket självdisciplin. Kanske är det därför man också blir bra på
att planera sitt skolarbete. Att planera sitt skolarbete nämns i intervjuerna av både tränaren/ledaren och
rektorn och de tror att L2 eleverna kan lära sig det genom att organisera sin tid på samma sätt som de
organiserar sin träning. Fotbollskillarna svarar att de planerar så att de hinner träna.
Även Nilsson skriver om vikten av att man i en förening måste dela samma värderingar för att
verksamheten skall fungera det är t ex. viktigt att komma i tid. Rektorn påpekade att han alltid under
15. 15
elevvårdsmöten frågade eleverna vad de gjorde med sin fritid. Jag tolkade det som ett led i att klargöra
egen tid och planera den.
Självdisciplin, samarbete och att passa tider ligger som värdegrund för både skola och
fotbollsaktiviteter. Som ett framtida forskningsarbete skulle jag gärna vilja undersöka en annan
ungdomsgrupp i en annan kommun. Det skulle vara intressant att undersöka hur en grupp flerspråkiga
flickor kan applicera sitt fritidsintresse på språkinlärning. Jag är nyfiken på om det ens skulle vara
fotboll kanske något helt annat som hästar och ridning? Och vad händer med de flerspråkiga pojkarna
som finns utanför föreningslivet? Hur de resonerar omkring fotbollsspelande och vad de har för
inställningar till sin fritid? Det här är intressanta problemområden som jag gärna skulle vilja undersöka
i mitt framtida arbete.
Först vid puberteten börjar orienteringen mot vuxenvärlden i språkligt avseende. Det finns också andra
faktorer som spelar in. För barns och ungdomars del kan en hel del succesiva förskjutningar
förekomma med åldern. Det har ibland också hävdats att det skulle finnas könsbetingade skillnader.
Pojkar orienterar sig mer mot kamrater än flickor (Vägen till ett nytt språk Andraspråksinlärning i ett
utvecklingsperspektiv 1987). och deras lekar har ofta mer en kroppslig aktivitet och mindre av språk.
Människan har alltså kapacitet att läras sig många språk. Men det finns ingen automatik i
språkinlärningen. Man lär sig inte ett språk enbart för att det talas i närheten. Språket måste vara
angeläget. Hur och varför ett visst språk kommer in i en människas liv är alltså mycket betydelsefullt.
Att hitta de aktiviteter som tilltalar barnet kan vara ett steg mot språktillägnandet. Ett intresse kan
således leda till språkinlärning. En tonårspojke började sin svenskinlärning med fotboll, en
tonårsflicka med klädsömnad, en äldre kvinna med matlagning. En bokläsare började med noveller, en
annan med dikter som talade till hennes känslor. I en studie av några ungdomars språkinlärning visade
det sig att pojkar oftare kom längre med svenska språket än jämnåriga flickor och en orsak var att de
engagerade sig i aktiviteter där de hade mer tillgång till svenska språket. Ofta handlade det om fotboll
där tillfällena till att använda svenska blev fler än för flickorna, som oftare umgicks i små grupper av
kamrater med samma ursprung eller med icke-svensk sammansättning (Wiklund 2000). (s.102
Ladberg).
16. 16
Bilagor:
Intervjufrågor till pojkarna.
1. När började du medorganiseradfritidssysselsättning?
2. Vilken var det?
3. Hur kom du i kontakt med föreningen?
4. Hur gick det i skolan vid den tidpunkten?
5. Hur tror du att skolarbetet blev påverkat?
6. När gjorde du läxorna, före eller efter träningen?
7.Sa tränaren något om dina studier, läxor eller prov eller om att passa tider?
8. Vad tror du att du har lärt dig av att vara i en organiserad verksamhet som fotboll mer än att spela
fotboll?
9.Vad gör du idag?
10. Vilket gymnasieprogram går du?
11.Har du någon fritidssysselsättning nu?
12.Har du något helgjobb eller sommarjobb?
13 Vad känner/tänker du när du blickar tillbaka på din skolgång/fritidssysselsättning?
Frågor till tränaren/lagledaren.
1) Vad tror du att fotbollstränandet kan ha för positiva effekter på killarnas sociala utveckling?
2) Hur har du märkt den utvecklingen på träningar och matcher? Jag förutser att tränaren kommer att
svara på fråga 1.
3) Har du själv som barn och eller ungdom erfarenheter av att fotbollstränandet stärkte dig på något
sätt?
4) Tror du att fotbollsspelarna beter sig snarlikt på planen som i skolan?
5) Brukar du uppmana killarna att satsa på skolan och läxor?
17. 17
Frågor till lärare/skolledare angående elever med svas.
1) Kan du dra några paralleller mellan elever som ägnar sig åt organiserad fritidsaktivitet och
skolarbetet?
2) Har du egen erfarenhet av fritidsaktivitet under ungdomstiden?
3) Uppmanar du till eleverna ska ägna sig åt någon fritidsverksamhet efter skoltid?
4) Har du märkt att elever med organiserad fritidsverksamhet utmärker sig på något sätt i skolan?
5) Kan du nämna tre saker som du tror påverkar svaselever till skolframgång?
18. 18
Litteraturförteckning
Busk, Yvonne i samarbete med Ehrstrand, Börje (2003). Rinkebyskolan. Natur och Kultur
Cromdal, Jakob och Evaldsson, Ann-Carita (red) (2003) /manus s.78 . Ett vardagsliv med flera språk.
Liber
Engstöm, Lars-Magnus Engstöm huvudredaktör (1988). Idrotten lär. Pedagogiska perspektiv på barn -
och ungdomsidrott. Utbildningsradion, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm,
Fundberg, Jesper (1996). Möten på fotbollsplan. En studie av den mångkulturella idrotten 1996.
Botkyrka: Mångkulturellt centrum,
Fotboll för invandrare. Projektbeskrivning. 1993-06-01-1996-05-31. Stockholms
fotbollsförbund/Stockholms idrottsförbund. Riksidrottsförbundet Svenska Idrottsrörelsens
Studieförbund.
Ladberg, Gunilla ( 2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,
skola och samhälle. Liber AB
Otterup Tore ( 2005). Jag känner mig begåvad bara. Om flerspråkighet och identitetskonstruktion
bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde Elanders Infologistics Väst AB 2005
Patel, Runa och Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Studentlitteratur
Socialförvaltningen och Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning, Guldsitsen om tillitsfulla relationer
Svenska/kursplanSöderberg Carin (red 2008),
Viberg, Åke (1987). Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Natur
och Kultur
www.skolverket.se
1994 Års läroplan för det obligatoriska skolväsende Lpo 94
Wyndham 2000.
Grundskolans Kursplaner och betygskriterier 2000
Landskrona BOIS (2003). Projektbeskrivning. Landskrona: Landskrona BoIS.Andersson, Agneta och
Persson,Liselotte (2004) Integration genom fotboll Malmö Högskola.
Jarrick, Arne & Josephsson, Olle (1996). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur. (130 s.)
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder ochspråklig utformning. 4:e upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget. (136 s.)
Stukát, Staffan (2007). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
(200
www.wikipedia.se
.
