SlideShare a Scribd company logo
1 of 36
Download to read offline
tidningen c från centerpartiet • NUMMER 1-2013




        Karolina
        rockar i Gnosjö




                                                    Vad gör Kent i
                                                         Bryssel?
                                                      Tidningen C
                                                       har svaret


Tema:


’’hela
  Vi ser                                              Annie Lööf
                                                      laddar inför­
                                                         Framtids­
                                                          stämman




  landet”
13 raka Han är idésprutan i den
frågor: ekonomiska debatten
vindkraft sedan 1990                            Investera i vindkraft!
                                vindkraft sedan 1990
En investering i vindkraft ger möjlighet att
kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.
Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsam
investering för din kommun, ditt företag eller dig
som privatperson.



Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan
starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400 vindkraftverk.
Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende,
lokala företag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energi-
bolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella
investerare.



      Kontakta oss på tel 010 199 88 00 eller info@eolusvind.com | www.eolusvind.com | Listat på Firsth North




värva medlemmar och vinn fina priser!
Välkommen att vara med i Centerpartiets medlemsvärvartävling 2013. Priserna är fina och reglerna är enkla.
Tävlingen riktar sig till hela centerrörelsen i hela landet, så du kan värva medlemmar till Centerpartiet,
Centerkvinnorna, CUF och/eller Centerstudenter.
Varje månad lottar vi ut vinster till dem som har varit med och värvat. Det räcker att du värvat en enda ny medlem
under månaden för att få vara med i utlottningen. Den person eller det lag som värvat flest nya medlemmar under
månaden är med i en särskild dragning i februari 2014 då man kan vinna extra fina priser:

1:a-pris en resa för två personer till New York
med ett besök på FN-högkvarteret.
2:a-pris en resa för två personer till London
med ett besök på Liberal International
3:e-pris en resa för två personer till Bryssel
                                                                  medlemsvärvar-
med ett besök på Europaparlamentet.                               tävling 2013
Läs mer om tävlingen på:
centralen.centerpartiet.se/varvartavling eller skicka
ett mail till medlemsservice@centerpartiet.se
så skickar vi mer information till dig.
Lycka till!
No 1-2013
Låt fler se hela landet!
                                                                      18.
V
         isst har början av 2013 varit en turbulent tid för
         Centerpartiet. Det är inget att sticka under stol
         med. Sveriges mest omtalade dokument – för­
slaget till nytt idéprogram – har väckt omfattande debatt
och starka känslor.
   Denna virvelvind är också en stor möjlighet för oss.
Människor inom och utanför vårt parti diskuterar politik­
som aldrig förr. Mätningar visar att bilden av Center­
partiet snabbt har förändrats. Allt färre tycker att Cen­

                                                                    06.
terpartiet är ett försiktigt och enformigt parti. Allt fler
ser oss som optimistiska, framtidsinriktade och modiga.                              TEMA: Vi ser hela Landet
Vår framtidsstämma i mars är en mycket viktig                                06. Sverige ska bli världens
milstolpe. Där kan vi slå fast en gemensam politisk kurs                          bästa land att vistas,
för de kommande åren. En kurs som är hållbar, jordnära                            verka och växa i
och full av möjligheter. En kurs som är väl förankrad                        08. Företagarna är motorn
runt om i centersverige.
                                                                                  för landsbygden
   Efter stämman är det dags att ta nästa steg. Att visa
vad våra idéer betyder i praktiken. Därför startar vi en                     10.  en hållbara vägen
                                                                                  D
omfattande vårkampanj för utveckling i hela Sverige.                              till jobb och tillväxt
En kampanj där ”Vi ser hela landet!”.                                        12.	 Vitaminkur för kommuner
   Det finns många domedagsprofeter som trumpetar ut
sin misstro mot den svenska landsbygden. Som tror att                        14. Centerpartiet ser hela landet
tillväxt och jobb, det är nå´t som kan kommenderas ut
från Drottninggatan i Stockholm.
   Vi i Centerpartiet vet att det inte är så. Vi vet vilken
                                                                    16.
                                                                      	              ”Jag vill vara med och påverka”

kraft som finns i bygder, i småföretag och hos eldsjälar i                   18. En typisk vecka med Kent
hela vårt land. Från Kiruna i norr till Karlskrona i söder.
Från Kungsbacka i väst till Kapell­                                          24. 13 raka med Martin Ådahl
skär i öst. Om vi släpper loss växt­
kraften och ger den goda förutsätt­                                          28. Duellen: Skola och utbildning
ningar.
   Låt oss använda den spirande vå­                                          34. Centerpartiet värnar om
ren till att föra dialog och kampanj                                                 öppenhet mot omvärlden
om detta. Vi behöver få många fler
att se hela landet!                         Michael Arthursson
                                                                             36. Annies Krönika


                                       redaktionen               postadress                        adressändring
                                       Redaktionsledare          Centerpartiets riksorganisation   Kontakta ditt distrikt eller ring.
                                       Pernilla Melander         Tidningen C                       Tel: 08-617 38 00
                                       Ansvarig utgivare         Box 2200, 103 15 Stockholm        TS-Kontrollerad upplaga
      en tidning från                  Jenny Persson             Tel: 08-617 38 00                 42 700
                                       annonser                  tidningenc@centerpartiet.se       Tryck: V-TAB, Västerås
      centerpartiet
                                       Alexander Westesson       prenumeration                     Miljöcertifierade enligt ISO141001,
                                       Adviser                   Tel: 08-617 38 00                 certnr. 1410718
                                       alexander@adviser.se      E-post: prenumerationsservice     omslagsbild
                                       Tel: 040-97 04 38         @centerpartiet.se                 Stephan Bozic



                                                                                                                      tidningen C • 3
Inlandsresan
– början till                         Framgångsrik skola
framtiden
Centerpartiets partistyrelse
                                      börjar i politiken
                                                              Under kommundagarna i Örebro träffades det nya
vill se en mer positiv bild av
                                                                 skolnätverket i verkligheten för första gången och dis­
Norrlands inland. Därför tillsat­                                   kussionerna gick heta. En intressant fråga i fokus var
tes en arbetsgrupp som ska ta                                         vikten av att Centerpartiets politiker tar ledarskap
fram förslag på hur man kan                                            och använder sin politiska kraft till att sätta rätt
bidra till tillväxt och utveckling.                                    saker i fokus. Exempelvis när en politiker i Götene
Förslagen ska bli en rapport.                                          krävde en skola på nolltolerans mot mobbning, då
Den första turen gick från Öster­                                      nådde skolan målen. På frågan om hur det blev en
sund till Jokkmokk med många                                          framgång var svaret enkelt: ”Politikerna frågade ju
stopp längs vägen. Man besök­                                       efter det”. Andra områden som bubblade var lärares
te olika företag, vårdc­ ntraler
                          e                                       administrativa börda och betygsättning.
och utbildningsanordnare.                                        Vill du diskutera skolfrågor? Gå med i Centerpartiets
                                                           skolnätverk på Facebook och lägg in nästa nätverksträff i
Dessutom ordnade resenärerna
                                      kalendern, Stockholm den 11 april. Eller kontakta elin.skoldulf@centerpartiet.se.
några kvällsseminarier med Stu­
dieförbundet Vuxenskolan om
bland annat landsbygdens möj­
ligheter och utmaningar, integra­
tion och samhällsservice.
   I arbetsgruppen ingår Tomas
                                      Kareby
Mörtsell, kommunalråd i Stor­         – en pigg 95-åring
uman och ordförande i arbets­
                                      Kareby Centeravdelning i Kungälv
gruppen, riksdagsledamöterna
                                      är en debattglad 95-åring med ett fyrti­
Heléna Lindahl, Emil Källström        otal medlemmar som ses regelbundet.
och Pelle Åsling, Majvor              Då, precis som nu kretsar diskussio­
Sjölund­ vice ordförande för
          ,                           nerna kring dagsaktuella lokalpolitiska
distriktet i Norrbotten och           frågor. Bilden här till höger visar avdel­
gruppledare i Piteå, samt Maria       ningens första protokoll från årsmötet
Kristoffersson och Calle Jonsson      den 4 november 1918. Grattis, alla
från regionenhet Norr.                centervänner i Kareby!




             Värdera naturens tjänster                                                 e du att:
                                                                                       t
                                                                                   Viss




               Nu har Centerpartiet och regeringen tillsatt en utredning
                som ska analysera och föreslå metoder för att värdera                         Livsmedels­
                 ekosystemtjänster, men vad innebär det?                                   företag har ökat
                   – Ekosystemtjänster pekar på den självklara sanning­                     med 11 procent
                  en att människan är beroende av naturen och de tjäns­                      mellan åren
                  ter som den ger, säger miljöminister Lena Ek. För att                      2008–2012*
                   säkra stora ekonomiska värden för samhället och före­
                    tag vill vi lära oss att värdera ekosystemtjänster, som                              Små slakterier
                    till exempel pollinering och dess roll för livsmedels­                              ökade med 32
                    produktionen.                                                                       procent mellan
                        Utredningen ska redovisas senast den 30 septem­                                   2007–2011*
                   ber 2013.

 4 • tidningen C                                                                                    *Visar en utvärdering av Matlandet
I röda Kiruna spirar gröna utmaningar. 1994 åkte Centerpartiet ur                                    Kommu-
kommunfullmäktige, men inför 2014 är målet att bli största parti.
Möt mannen bakom planen, Gunnar Selberg.
Text: Annika Eriksson
                                                                                                     nikativt
                                                                                                     ledarskap

  Ta vara på energin i en idé”                                                                       Kommunikativt
                                                                                                     ledarskap
                                                                                                     handlar­om ett
                                                                                                     kommunikativt
                                                                                                     beteende hos
– Man måste vara rädd                                              Däremot utvärderas alla           ledaren, så här
om energin i en idé, säger                                      annonser efteråt, precis som         gör man:
Gunnar Selberg entusiastiskt                                     andra aktiviteter. För Gun­         Strukturera: Sätt
när vi pratas vid i telefon en                                    nar Selbergs del handlar           tydliga mål och
isande kall vinterdag.                                            det framförallt om feed­           förväntningar­.
   Det är energi som Gun­                                         back från övriga i styrelsen.      Förmedla­varför
nar Selberg och Centerpar­                                       Mellan dem pågår ett stän­          varje uppgift är
tiet i Kiruna förvaltat väl.                                    digt mejlande och han lyssnar        menings­ull.
                                                                                                              f
Som nybliven medlem i val­                                      noga på vad de har att säga,
rörelsen 2002 var Gunnar                                        för att göra saker bättre till       Utveckla: Coacha
Selberg med om att gå från                                       nästa gång.                         medarbetarna,
inget mandat till två. År 2006         Det är viktigare             – Det är bättre än att dra       återkoppla, upp­
                                                                                                     muntra självstyr­
ökade antalet röster ytterliga­                                  det genom en hel organisa­
re, 2010 tog man åtta mandat           med energin i en          tion och i bästa fall få ut något
                                                                                                     ning och hjälp till
                                                                                                     att lösa problem.
och blev näst största parti.           första idé än att         vattnat på slutet.
   Det är knappast en slump
att ökningen inträffade när            alla tycker lika. Mycket kretsar alltså                       Interagera: Skapa
                                                                                                     öppenhet, stötta
Gunnar Selberg blev med­                   Gunnar Selberg           kring Gunnar Selberg själv,      vid konflikt och
lem.                                                                men det handlar inte bara om     medverka till
   Han antog att det fanns ett givet första­       spontanitet och entreprenörskap. Det finns        lösning­.
namn och kunde acceptera det men längre            en större tanke med att låta honom bli ett
ner än nummer två ville han inte hamna, han tydligt varumärke i en kommun där social­                Representera:
gick med för att påverka och förändra.             demokratin haft makten länge.                     Företräd gruppen i
   – Men de ringde omedelbart och var så              Han jämför med en fotbollssupporter,           omvärldsbevak­
                                                                                                     ning, nätverka och
glada för att jag kunde tänka mig att vara         som stöder laget i medgång och ännu mer i
                                                                                                     skapa resurser för
förstanamn.                                        motgång.                                          gruppen.
                                                      – Om vi demolerar sossarna i en debatt
Han skrattar och fortsätter:                       blir motståndet bara starkare.                    Källa: Johansson,
– Vi fick chansen att börja på något helt             Men de har hittat en väg runt problemet.       Miller­, Hamrin:
nytt. Och den tog vi.                              Genom att ha fokus på Gunnar Selberg sna­         Kommunikativt­ ledar-
                                                                                                     skap, Mittuniversitetet
   Till att börja med har man inga lokaler och     rare än Centerpartiet och genom att prata
ingen personal. Så gott som alla resurser går      om Kirunas framtid snarare än partipolitik
till marknadsföring och den handlar framfö­        har man lyckats lägga gamla partilojaliteter
rallt om att nå ut i Kiruna annonsblad, en an­     åt sidan. Många kommer på Centerpartiets
nonstidning som kommer ut en gång i veckan möten för att de är intresserade av Gunnar
och som de flesta läser. Varje idé blir någon      Selberg, och är noga med att tala om att de
form av annons i annonsbladet, och varje ny        inte är Centerpartister.
medlem presenteras med en intervju.                   – Men 80 procent av Sveriges befolkning
   – Jag säger det till alla, gör en annons,       är ju i själ och hjärta Centerpartister. Förr
prata inte med mig först. Man måste hugga          eller senare börjar de alltid prata om ”oss i
tillfället.                                        Centerpartiet”.
                                                                                                           tidningen C • 5
TE M A                                    Vi ser hela landet

   ”Sverige ska bli världens bästa
   land att vistas, verka och växa i”
   Attraktionskraft Sverige (AKS)
   är ett projekt som löper till våren
   2014 och som drivs av bland an-
   dra Marita Ljung, statssekreterare
   på näringsdepartementet. Tanken
   är att lyfta betydelsen av attraktiva
   boende- och livsmiljöer och ge det
   uppmärksamhet i samhällsdebat-
   ten. Sverige ska bli världens bästa
   land att vistas, verka och växa i.
   Text: Alexandra Cederquist Foto: Johan Willner




För att en kommun eller region ska kunna locka till               att dessa kommer att vara beredda att bidra lite extra i
sig befolkning, besökare, företag och investeringar måste arbetet.
samhället skapa förutsättningar att kunna bo och                            Projektet går ut på att få människor, kommu­
leva i hela landet. Det måste bland annat                                        ner, regioner, civilsamhälle och närings­
finnas bredband, en möjlighet att                                                     liv att förstå vikten av att utveckla den
bygga strandnära och tillgång till                Attraktionskraft                        plats man är engagerad i för att
grönområden i våra städer.                               Sverige                             göra den mer attraktiv att leva
   – Precis som Centerpartiets                                                                  på. Tidigare har jobb och ut­
                                         Projektet fokuserar på fem områden som
politik har Attraktionskraft                                                                      bildning i regioner varit av­
                                           handlar om att bo och leva, men också
Sverige ett tydligt underi­                 om att besöka och uppleva Sverige.                     görande för ett område,
frånperspektiv. Attraktiva                                                                          men så är det inte idag. På
boende- och livsmiljöer                         De fem fokusområdena är:                             många orter finns lediga
är inget som går lagstifta          • Kommersiell service  • Kultur, fritid och det civila           jobb, men ingen som är
                                      samhället  • Digital kapacitet och tillgänglighet 
fram. Mycket handlar is­                                                                             beredd att ta dem.
                                      • Kulturella och kreativa näringar, destinationer
tället om dialog och sam­                    och upplevelser  • Boendemiljöer
                                                                                                       Enligt Marita Ljung är
verkan och om att kunna                                                                              det ur ett centerperspektiv
gräva där man står. Det vill           Attraktionskraft Sverige har alla olika typer av            centralt att vi har lika vill­
säga ren och skär decentra­         geografier­i fokus. Det omfattar så väl kommuner              kor i hela landet. Hon tyck­
lisering, säger Marita Ljung.           och regioner som småorter, förorter, lands­              er inte att det ser ut så idag
                                          bygden­­men också våra små och med­                  och bevakar därför dessa frå­
Det har varit viktigt att hitta                elstora städer liksom storstads­             gor i regeringskansliet.
lämpliga aktörer att samarbeta med                         regioner.                       – Historiskt sett har byar och
såsom SKL, Företagarna, SmåKom,                                                    samhällen kommit och gått och det
LRF, Visita och Arena för tillväxt. Hon tror                                 kommer även fortsättningsvis vara så.
6 • tidningen C
Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i               frågar

                                                                              5           Vad gör din
landets alla regioner. Idag ser vi att det finns regioner som
har en outnyttjad potential, att vi går miste om en massa
tillväxt. Det vill Marita Ljung komma tillrätta med.                                      kommun
Det hon ser fram emot mest i projektet är att få                                        för att skapa
ta del av de initiativ som redan nu börjat växa fram
underifrån. Attraktionskraft Sverige                                             tillväxt­och jobb?
blir som bäst när det sipprar ner i
nya spännande strategier och kon­
                                                                               Elena Fridfelt, Ale
stellationer. Svenska Fotbollsför­                                             Det jobbar vi jättemycket med. Vi
bundet är ett bra exempel tycker                                                erbjuder service för att hjälpa och
Marita Ljung, för det väljer att ta                                             stödja de företagare som vill ha sup­
sitt ansvar för att göra landsbygden                                           port, bland annat har en näringslivs­
mer attraktiv. Hon är medveten om                                              chef tillsatts. Det är också viktigt att
                                            Marita Ljung        företagarna ser att vi faktiskt jobbar med våra utma­
utmaningarna i projektet.                                       ningar och hur vi löser dem.
   – Många departement är inblan­
dade och det finns viss risk för att arbetet blir tungrott.
                                                                 Michael Cornell, Ödeshög
Men samtidigt ger departementen också styrka åt pro­             Vi arbetar för att skapa förutsättningar
jektet.                                                          för ett positivt företagsklimat bland
   Av det Marita Ljung brinner mest för av sina sakfrå­          annat i samarbete med Almi och Ung
gor är bristen på byggande av nya bostäder. Det ser hon          Företagsamhet. Ett konkret exempel
som ett stort framtida problem. När det byggs nytt i 200         är en ny småbåtshamn med boende
                                                                 för att skapa en attraktiv miljö. Vi bygger ut bredband,
av landets kommuner så är marknadsvärdet på den fär­
                                                                 infrastruktur och kikar på nya lösningar för kollektiv­
diga bostaden mindre än kostnaden för den nya bygg­              trafik. Bilpoolar är intressant och kanske kan fungera
nationen. Hon undrar vilken effekt de utökade möj­               inom kommunen eller via boenden för hyresgäster.
ligheterna till statliga kreditgarantier som regeringen
beslutade om förra året får i praktiken.
                                                                             Andreas Seinegård,
                                                                             Haninge
Centerpartiet är i dag det parti i regeringen som                             Vi arbetar med att bygga ut stadskär­
är mest drivande i de frågor som omfattas av Attrak­                          nan och binda ihop med ett köpcen­
tionskraft Sverige. Hon ser fram emot många spännande                        trum och en ny bussterminal. Vi vill
förslag på nästa stämma. Förslag som sedan ska drivas i                      också utveckla bilpoolar och etablera
                                                                en biogasmack. Det kommer att skapa nya jobb i
regeringen. Centerpartister är duktiga på att driva opi­        kommunen.
nion och påverka på lokal nivå.
   – Inte sällan är det vi som ser till att föreningar söker
bredbandspengar eller hittar kreativa lösningar för att         Roland Karlsson, Ulricehamn
behålla byskolan, säger Marita Ljung.                           Vi har lagt kommunens näringslivsverk­
                                                                samhet i ett gemensamt bolag tillsam­
   Om sin egen roll i projektet förklarar hon att det är        mans med näringslivet sedan några år
Annie Lööf som är initiativtagare och målar upp visio­          tillbaka. Det innebär bland annat att vi
nerna och att det är hon själv som är ”verkstaden”. Hon         får in synpunkter i god tid och kan age­
leder det dagliga arbetet på departementet och tar fram         ra mer långsiktigt. Det fungerar jättebra!
förslag, åtgärder och beslut.
                                                                                Ida Andersson, Svalöv
Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart beroende                              I Svalöv arbetar vi bland annat med att
av näringslivets villkor. Den är också beroende av de mil­                       uppmuntra företag att ta emot prakti­
jöer människor bor och verkar i. Förmågan att attrahera,                         kanter. I samarbete med Arbetsförmed­
behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är                        lingen får företagarna hitta och tillsam­
                                                                                mans utforma lösningar som bidrar till
avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkur­                         fler jobb på sikt.
renskraftiga och bidra till den nationella tillväxten.
                                                                                                             tidningen C • 7
TE M A




     Företagarna är motorn
     för landsbygden
     Text: Pernilla Melander Bild: Christian Saltas




Eskil Erlandsson, landbygdsminister och Helena Jonsson,                                           Vad tror ni är motorn bakom­
                                                                                                  trenden­med nystartade­företag?
förbundsordförande, LRF träffas regelbundet för att äta fru-                                      HJ: Det finns olika anledningar till
kost och dela tankar och idéer om nya möjligheter för hela                                        varför man blir egenföretagare - en
vårt land. Tidningen C passar på att ställa några frågor.                                         del är entreprenörer som kan sälja
                                                                                                  sand i Sahara. Det finns också de
Hur ser du på landsbygdens roll i                     Mellan 2009-2012 startade 500 nya           personer som vill bo kvar i områden
dagens samhälle?                                      företag på lands­ ygden, vilken typ av
                                                                          b                       med få möjligheter till anställning.
HJ: Jag tycker att jordbruket har en                  företag är det?                             Andra ser ett problem eller utma­
väldigt stor roll, därför att stad och                EE: Det handlar många gånger om             ning, exempelvis brist på barnom­
land är beroende av varandra. Kanske                  någon typ av sidoverksamhet som en          sorg, så de startar till exempel en
har inte alla som bor i staden riktigt                förlängning av det man redan håller         förskola och blir företagare på köpet.
förstått sambandet. Bara för att det blir             på med– att förädla skogen som man          EE: Att utnyttja de möjligheter som
färre lantbrukare innebär inte det att                brukar eller det som växer på åkern.        finns på en gård eller i en by tror
beroendet minskar, snarare tvärtom.                   Vi ser att antalet småskaliga slakterier    jag har drivit många företagare. När
De gröna näringarna är också ryggra­                  ökar. Det kan vara mjölkbonden som          man ser att det finns en möjlighet
den i landsbygdens utveckling, att det                startar mejeriverksamhet eller nya          att skaffa sig, och kanske en kompis,
till exempel finns skola och omsorg,                  kvarnar som maler böndernas skörd           ett jobb. Ordet frihet tror jag också
men de är också nyckeln till våra stora               till ett speciellt mjöl.                    betyder mycket, att kunna påverka
utmaningar som energi- och livsmed­                   HJ: Vi har ett ganska bra nyföreta­         sin egen vardag.
elsförsörjning.                                       gande inom våra sektorer, framför allt
EE: Landsbygden sitter på det gröna                   inom jordbruk, skogsbruk och fiske.         Antalet sysselsatta inom jordbruk,
guldet – maten och energin. Stad och                  Det är naturligtvis roligt. Jag ser också   skog och fiske har ökat med 4000
land går hand i hand och knyter sam­                  gårdar där en i familjen varit aktiv,       personer mellan 2006 och 2010.
man områden som besöksnäringar                        men genom att utveckla och förädla          Vilka företag är det som anställer?
och rekreation. Sådant som vi alla vill               varan kan fler i familjen, till exempel     EE: Man ser i länsstatisk att de som
och behöver uppleva emellanåt.                        barnen, vara aktiva i företaget.            har generationsväxlat också har ex­

8 • tidningen C
panderat i samband med att en yngre        gen blomstrar, men ju längre från en         Vi träffas regelbundet och äter fru­
person tar över. Eller så har man ut­      större tätort desto besvärligare blir det.   kost där vi delar tankar och idéer om
vecklat företaget och skaffat fler ben                                                  nya möjligheter för hela vårt land.
att stå på, vilket kan leda till att man   Vilka politiska förutsättningar ser          HJ: LRF är en opolitisk organisation,
behöver anställa någon ytterligare.        ni behov av för att skapa en hållbar         men vi samarbetar gärna med bland
                                           landbygdsutveckling?                         annat Centerpartiet eftersom ni lig­
Var finns tillväxtmöjligheterna            HJ: Man behöver göra en tydligare            ger nära oss i flera frågor.
på landsbygden under de närmsta            konsekvensanalys innan man tar poli­
10 åren?                                   tiska beslut för att se hur det påverkar     Vad kan ni göra för att bidra till
HJ: Möjligheterna finns på många           alla delar av landet. Nu är det ofta så      en mer positiv generationsväxling
olika ställen. I LRFs livsmedelsstrategi   att man i efterhand konstaterar att          av gårdar?
har vi definierat flervärdesmarknader      det kanske inte var så himla bra för         HJ: Grundförutsättningen är det
där man kan förädla sin vara ytter­        landsbygden.                                 arbete vi gör för alla lantbrukare. Det
ligare ett steg och då komma när­                                                       handlar bland annat om villkor för
mare sin slutkund. Det här bygger på                                                    företagare, vi vill försöka underlätta
konsumenternas intresse av att veta        Det måste vara roligt                        för företagarna och därmed locka fler
varifrån maten kommer och veta hur                                                      att vilja ta över. Så gör vi en del arbete
den har producerats. Bara varannan
                                           att bo på landet och att                     på lantbruksskolor för att visa att det
tugga som vi äter är svensk mat, det       driva företag                                är ett modernt yrkesval att vara före­
betyder att vi också har en tillväxtpo­                                                 tagare inom de gröna näringarna.
tential när det gäller mer odling och      EE: Landsbygdssärkring har precis               Historiskt sätt har man ärvt lant­
mer djurhållning. På energisidan har       introducerats i regeringsarbetet och         bruk inom familjen, nu är det en ut­
vi en stor utmaning att öka produk­        innebär att landsbygdens perspektiv          maning för oss att hitta andra per­
tionen. Vi behöver faktiskt öka mäng­      ska vävas in i varje större regerings­       soner som kan ta över om barnen
den producerad livsmedel och energi.       beslut, man ska helt enkelt i förhand        inte är intresserade. Vi jobbar för
Sedan har vi turism och entreprenad        ställa sig frågan om förslaget bidrar        att hitta länken mellan unga före­
som vi ser ökar.                           till jobb och tillväxt på landsbygden        tagare som har lust och vilja, men
EE: Mat och energi, rekreation, yt­        eller inte.                                  ingen fastighet att ärva, och företag
terligare förädling på skogssidan, vi                                                   som behöver nya krafter. Det hand­
är duktiga på att koka papper och          Centerpartiet ser landsbygden som            lar också om möjligheter att kunna
göra plankor, men det finns mycket         en motor för hållbar tillväxt i hela         ta över driften utan att behöva köpa
mer som vi inte gör idag. I Danmark        landet, hur ska det gå till?                 hela fastigheten.
gör man till exempel mer möbler            EE: Grunden är att det finns jobb, och       EE: Det är jätteviktigt att fler unga
än i Sverige, trots att kunnande och       det kan finns runt maten, energin och        människor får upp ögonen för de
skogen finns här.                          rekreationen. Därtill fodras det en          gröna näringarna. En del i det är att
                                           mängd andra saker som att vägen är           få fler som utbildas på naturbruks­
Hur arbetar LRF med att långsiktigt        farbar alla årets dagar – att människor      gymnasium, men det är också viktigt
bidra till ökad tillväxt och jobb i hela   och produkter kan åka till och från          att vi ser över vilka skatteregler som
landet?                                    landsbygden. Telefoni och el är av­          gäller när en gård inte ärvs inom
HJ: Vi jobbar på många sätt, bland         görande för att skola, lanthandel och        familjen och att unga får tillgång på
annat vill vi försöka skapa goda för­      vårdcentral kan finnas kvar och ut­          kapital. Regeringens nya beslut om
utsättningar för våra företagare. Det      vecklas. Men jobben är grunden och           investeraravdraget är ett exempel på
kan till exempel handla om beskatt­        där är det företagarna som är motorn,        en sådan åtgärd.
ning och regelförenkling. Vi arbetar       finns inga jobb så flyttar man.                 Det måste vara roligt att bo på lan­
också med att identifiera marknader                                                     det och att driva företag. Annars
för att se var möjligheter till affärer    Hur kan Centerpartiet och LRF                sticker man, om inte lusten finns.
finns. Men också mer övergripande          samarbeta för att öka tillväxten i           Och då är kultur och fritid också jät­
frågor som infrastruktur, bredband         hela landet?                                 teviktigt, de unga måste ha något
och kommunikationer. Vi ser att det        EE: Vi har en öppen dialog som               kul att göra. Var rädda om lusten för
är tätortsnära landsbygd som verkli­       jag hoppas är till gagn för oss båda.        landsbygden!

                                                                                                                 tidningen C • 9
TE M A

Den hållbara vägen till jobb och tillväxt
Vägen till fler jobb och ökad tillväxt i hela landet kan gå i olika riktningar, beroende på vem
som håller i ratten. Tidningen C frågade Elisabeth Tand Ringqvist, VD i Företagarna och
Håkan­Sörman, VD för SKL och bemöter deras svar med Centerpartiets politiska lösningar.

Här kommer frågorna:
1.	Var ser du att det finns jobb          2.	Vilka politiska åtgärder behövs       3.	Vad kan din organisation göra
     tillväxt på landsbygden de               för att skapa en hållbar lands­          för att långsiktigt bidra till ökad
    närmaste 10 åren?                          bygdsutveckling och möjlighet            tillväxt och jobb i hela landet?
                                               till jobb i hela landet?




 Elisabeth Tand Ringqvist,                                           Håkan Sörman, VD, SKL
 VD, Företagarna                                                                            1.       Där människor upp­
                    1. Landsbygdens företagande hand­                                         muntras och tillåts att för­
                                                                                              verkliga sina idéer kommer
                       lar för oss om entreprenörer som har
                                                                                              tillväxt och utveckling att
                        landsbygden som utgångspunkt för sitt
                                                                                              skapas. Framgångsfaktorn
                         företagande, inte bara lantbrukare. Jag
                                                                                              är att skapa en miljö som är
                        möter många företagare ute i landet i
                                                                                              beredd att ta hand om idé­
                       vitt skilda branscher som IT-utveckling
                                                                     erna på ett bra sätt i form av offentlig och kom­
                     och matbranschen, men också tillverk­
                                                                     mersiell service, effektiv myndighetsutövning,
                  ning av nya produkter. Nyligen besökte jag
                                                                     tillgång till kapital osv. Många nya verksamheter
 Åre kafferosteri som drivs av Eva och Pär och under samma
                                                                     växer fram i besöks- och upplevelseindustrin.
 dag träffade jag också Stefan som driver Åre Skidfabrik. Det
 finns stora möjligheter till många nya företag i hela landet
 om förutsättningarna är de rätta.
                                                                     2.    Det måste ges utrymme för lokala och
                                                                     regionala initiativ, tillåt till exempel satsningar
 2.    Ett generellt bra företagarklimat är det allra vikti­
                                                                     på bredband med strukturfondsmedel. Nya jobb
                                                                     kommer eftersom kommuner och landsting
 gaste – oberoende av var företagen finns. Det finns emel­
                                                                     fram till 2020 behöver anställa 420 000 medar­
 lertid vissa frågor som blir än mer påtagliga för företa­
                                                                     betare. Detta beror på stora pensionsavgångar
 gande på landsbygden, en sådan är infrastrukturen. Vare
                                                                     och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. SKL
 sig det gäller tillgång till postservice, förskola, digital
                                                                     har därför en stor satsning som vi kallar ”Sveri­
 infrastruktur eller kollektivtrafik, så är det en viktig
                                                                     ges Viktigaste Jobb”.
 fråga för att kunna bedriva någon som helst verksamhet.

 3. Vår största uppgift är att få våra politiker att förstå          3. SKL arbetar bland annat med att förbättra
                                                                     den offentliga servicen och myndighetsutöv­
 att fyra av fem nya jobb skapas i de små och medelstora
                                                                     ningen. Ett exempel är att vi tar fram jämförel­
 företagen. Vi som organisation, såväl som politikerna, kan
                                                                     ser av företagsklimatet i kommunerna. Ett annat
 bidra till ökat företagande genom att skapa framtidstro
                                                                     är att vi tillsammans med Tillväxtverket tagit
 hos människorna som bor på landet eller väljer att flytta
                                                                     fram utbildningsprogrammet ”Förenkla helt
 dit. Tror människor inte på att de pengar man satsar och
                                                                     enkelt”.
 investerar kan ge något i framtiden så satsar man inte.

10 • tidningen C
Så här tycker Centerpartiet
1.    Centerpartiet ser stora möjligheter inom skogs­        som regeringen presenterade tidigare i höstas, och som
sektorn, jordbruket och besöksnäringen. Inom skogs-          måste betraktas som en stor Centerframgång, med en
och jordbruk tror vi på en ökad andel förädlingsarbete.      satsning på 522 miljarder kronor på infrastruktur i hela
Exempelvis inom skogsbruket utvecklas produkter som          landet. I satsningen finns såväl kraftig upprustning av
traditionellt sett inte förknippas med träråvara som for­    järnvägen som historiskt stora satsningar på det enskil­
donsbränsle. I regeringen har Centerpartiet framgångs­       da vägnätet med.
rikt drivit den IT-politik som ger förutsättningar för att      Vi vill också se en utbyggnad av högskolan för att
företag inom tjänstesektorn ska kunna etablera                         stödja hela landets möjligheter att leva och er­
sig utanför större städer.                                                     bjuda en mångfald av högre utbildning
	                                                                                   och forskning i hela landet. Sam­
2.    Centerpartiet vill se fler                                                       verkan mellan akademi och nä­
satsningar som utgör en                                                                   ringsliv har positiva effekter
förutsättning för en levande                                                                både på näringslivets ut­
och expansiv landsbygd.                                                                       veckling och den veten­
Företag ska ha bra vill­                                                                       skapliga kvaliteten vid
kor oavsett var i landet                                                                         universitet och hög­
de ligger, det tjänar vi                                                                          skolor.
alla på.
   Men för att möta                                                                               3. Centerpartiet
de utmaningar som                                                                                  listar i ”Agenda för
företagare på lands­                                                                               landsbygden” 25
bygden stöter på i hö­                                                                            angelägna åtgärder för
gre utsträckning än                                                                               att stärka den svenska
andra, exempelvis till­                                                                          landsbygden. Här
gången till riskkapital,                                                                       kommer ett axplock:
så vill vi införa ett inves­                                                                  Sverige behöver ett robust
teraravdrag för människor                                                                    och sammanhållet trans­
som investerar i ett företag.                                                             portsystem. Vi vill därför
På så sätt ökar vi incitamenten                                                        i enlighet med det som sägs i
att investera i mindre snabbväxan­                                                  infrastrukturpropositionen satsa på
de företag och därmed öka tillgången                                           väg- och järnvägsnätet samt förverkliga
på kapital i tidiga skeden för företag.                                 regeringens bredbandsstrategi. Det ska vara
   Vi behöver satsningar på bredband så att exempelvis       enkelt att starta och driva företag, vi vill därför fortsätta
ingenjören ska kunna rita kopplingsschemat oavsett var       att förenkla för företagen och minska kostnaderna för
hen befinner sig. Regelbördan måste minska så att det        att anställa, exempelvis genom att sänka de socialavgif­
blir enklare och roligare att vara företagare. Grundläg­     terna.
gande service är också viktigt. Människor ska inte be­          Genom att öka den svenska matproduktionen kan vi
höva välja bort landsbygden för att skola, vård, omsorg,     stärka jordbrukets konkurrenskraft.
mackar och mataffärer inte finns. I övrigt behövs sats­         De attraktiva boendemiljöerna på landsbygden skulle
ningar på infrastruktur så att geografin inte avgör om du    kunna utnyttjas bättre genom att säkerställa att intentio­
kan utveckla din företagsidé.                                nerna med den nya strandskyddslagen uppfylls.
   Nyligen antog riksdagen den infrastrukturproposition      Se ”Agenda för landsbygden” på www.centerpartiet.se.
                                                                                                         tidningen C • 11
TE M A

Vitaminkur för kommuner
– företagsamhet, samarbete  ansvar
Tillväxt gör varje kommunpolitikers liv lättare. Men hur uppnår man
det? Och hur gör man det till mer än en enstaka puckel i statistiken?
Tidningen C har pratat med tre kommuner som alla på olika sätt har
vänt en negativ utveckling.
Text: Annika Eriksson Bild: Patrik Trädgård




Mitt i telefonsamtalet                                     man lärt sig se resurserna   kommunförbund med Mörbylånga,
med Daniel Nilsson,                                         i deras speciella situa­    och som gett resurser för att driva
förste vice ordförande                                       tion. Äldre kommer till    projekt, hålla kontakt med myndig­
i kommunfullmäktige                                          exempel med en extra       heter och organisera kompetens­
i Borgholm, hör jag ett                                      utjämningsslant, och       utveckling. Eftersom övriga partier
råmande i bakgrunden.                                       renoveringar av som­        i Alliansen inte sett samma värde
Det visar sig att Daniel                                   marstugor ger jobb till      kommer näringslivsdelen att läggas
Nilsson förlöst en kalv          Borgholm blev Årets       traktens hantverkare.        ned, men Daniel Nilsson menar att
under vårt samtal, och           Företagarkommun år           Kommunen har ett le­      sättet att tänka lever kvar. Det är inte
när jag drar efter andan         2010. Daniel Nilsson      vande företagsklimat som     självklart att allt ska hamna i den
                                 är förste vice ordfö­
skrattar han.                    rande i kommunfull­       2010 tilldelades utmärkel­   egna kommunen, alla vinner på att
   – Det kan man väl kalla mäktige.                        sen Årets Företagarkom­      ett stort företag hamnar någonstans
praktisk tillväxt?                                         mun av organisationen        i regionen.
   Och det får jag hålla med om.              Företagarna. Daniel Nilsson tror att         Även Marie-Louise Wernersson,
Men det finns fler sätt att prata om          kommunens decentraliserade struk­         kommunråd i Falkenberg, talar om
tillväxt på, och ett är befolknings­          tur är en viktig grund, det finns         regionsamarbete som viktigt för till­
utveckling. Daniel Nilsson berättar           inget enskilt företag som domine­         växt. Och hon vet vad hon talar om,
om hur hans hembygd, Kalmar län,              rar och det finns ingen enskild tät­      som representant för årets tillväxt­
har ett mönster av utflyttning sedan          ort som samlar resurser. Ett rikt för­    kommun 2012. En utnämning som
1880, men att Borgholm kommun                 eningsliv är också viktigt, och både      ingen skulle ha drömt om för tio år
visar en annan, mer svårtolkad ten­           företag och föreningar har lärt sig       sedan. Men lika låg som stämning­
dens. De har nämligen positiv in­             att ta vara på de stimmiga sommar­        en var då, lika hög är den idag. Och
flyttning samtidigt som befolkning­           månaderna. Företagen tar chansen          regionalt samarbete i all ära, vänd­
en minskar, eller i alla fall följer en       att sälja, föreningar står parkerings­    ningen kom tack vare ett samarbete
konstant nivå.                                vakter, hjälper till vid konserter, och   inom den egna kommunen.
                                              ofta figurerar samma personer i bäg­         – Befolkningen minskade, arbets­
Borgholm har nämligen blivit                  ge grupperna. Det ger resurser och        platser lades ner, kommun och nä­
det Daniel Nilsson kallar Sveriges            gemenskap, och det sätter igång en        ringsliv krigade om vems fel det var.
Florida, en kommun dit många                  positiv spiral som fortsätter in i de     Det kändes helt ogenomträngligt.
äldre flyttar till men också avslutar         stillsamma vintermånaderna.               Vi ville göra något där de som såg
sina dagar i. Varje sommar växer                                                        möjligheter fick mer utrymme än
dessutom befolkningen tio gånger,             Dessutom trycker Daniel Nils­             de som gett upp, säger Mari-Louise
tack vare sommarboende och turis­             son på Ölandskommunernas sam­             Wernersson.
ter. Daniel Nilsson berättar om att           verkan som länge varit samlat i ett
12 • tidningen C
Bryggeriet Carlsberg           – Får man ansvar tar man an­
                                                       satsning i Falkenberg       svar, säger Sofia Jarl, kommunalråd
                                                       är ett resultat av pro­
                                                       jektet ”Broa över”.         i Gagnef.

                                                                                   Liksom Borgholm är tillväxten
                                                                                   inte så dramatisk i Gagnef, men i
                                                                                   regionen avviker man ändå på ett
                                                                                   positivt sätt med låg arbetslöshet
                                                                                   och ett bra befolkningsnetto med en
                                                                                   låg men stabil ökning.
                                                                                      Det handlar om praktiska om­
                                                                                   ständigheter, det är en bygd där
                                                                                   många familjer väljer att skaffa
                                                                                   många barn. Men många års Cen­
                                                                                   terstyre i kommunen har också ska­
                                                                                   pat en decentraliserad struktur, lik­
                                                                                   nande Borgholms. Här finns många
                                                                                   större byar istället för en centralort,
Så bildades ”Broa över” ett              på sig själv som en plats människor       och många små företag.
projekt där 60 personer handplocka­      kommer att flytta till, inte ifrån.          Gagnefs tradition av gott samar­
des av kommunens näringsråd. Det            – Det ger sig inte självt, man får     bete mellan kommun och närings­
var kommunpolitiker, företagare,         aldrig sluta arbeta. Det har hänt att     liv har varit svagare under några år,
föreningsaktiva, tjänstemän, en bro­     vi tappat sugen, då har vi påmint         men i och med att man börjat arbe­
kig grupp som hade det gemensamt         varandra.                                 ta aktivt med att välkomna och upp­
att de trodde på bygden och hade            Liksom Daniel Nilsson tar Ma­          muntra privata initiativ har det vänt.
idéer. Projektet startade 2002 och       ri-Louise Wernersson upp betydel­         Sofia Jarl har till exempel som mål
höll på ett par år, med nya deltagare    sen av kommunens starka tradition         att besöka varje företag i kommunen
i varje omgång.                          av föreningsliv, som man uppmunt­         innan mandatperiodens slut.
   Sedan började det hända saker.        rar med exempelvis billiga lokaler.
Rättare sagt, sedan började man se       Och om det finns en                       Privata initiativ innefattar också
till att det hände saker. Bryggeriet     gemensam nämnare                          i högsta grad föreningslivet. Här
Carlsberg bestämde sig för att läg­      mellan de tre kom­                        finns ett civilsamhälle som tar stort
ga ner tillverkning i Göteborg och       munerna så är det                         ansvar för allt från vägskötsel till
Stockholm och satsa på Falkenberg,       just det här, ett le­                     musikkvällar. Kommunen försöker
livsmedelsföretaget Netto valde att      vande föreningsliv                        underlätta med lokaler som kan
lägga sitt huvudlager i Falkenberg,      där människor tar                         hyras billigt och ”snabbslanten”, en
man inlett samarbeten med högsko­        ansvar för sin                              tusenlapp med ett minimum av
lan i Halmstad, bland annat i form       hembygd och                                   byråkrati till den som vill ordna
av studentanställningar.                 sin vardag.                                    något för allmänheten.
                                                                                           Sofia Jarl tycker att diskussio­
År 2002 bestämde sig också Alli­                                                        nen om tillväxt alltför ofta hand­
ansen för att bli bättre på att samar­                                                 lar enbart om hårda siffror, arbets­
beta och la fram ett gemensamt in­                                                   tillfällen, handel, industri. Hon vill
vesteringsprogram för bostäder och                                                 lyfta fram mjuka värden, upplevelser,
infrastruktur. Mari-Louise Werners­                                                kultur, gemenskap och tillhörighet.
son tycker det är förenklat att säga                                                    – Ingen kan veta vad som ska
att kommunens investeringar satte         Sofia Jarl, kommunalråd i Gagnef          hända i morgon. Men där det finns
igång företagens, de har gått hand        med mål i sikte att besöka varje före­   glädje och samhörighet finns det be­
i hand. Men det har ett stort värde       tag i kommunen innan mandatperio­        redskap att möta den, hur den än
                                          dens slut.
i att en kommun visar att man ser                                                  ser ut.
                                                                                                         tidningen C • 13
TE M A

Centerpartiet ser hela landet
Våren är här och med den Centerpartiets nya vårkampanj – Vi ser hela landet –
med fokus på jobb, företagande och grön omställning. Vi ser den lokala kraften
och växtkraften. Vi ser de nya jobben, företagen och innovationskraften. Vi ser
potentialen i hela landet. Det är det vi vill berätta om i kampanjen.
Text: Pernilla Melander




Under våren kommer vi att besöka företag och orga­
nisationer i hela Sverige och ställa frågor. Vad brinner ni
för? Vad behöver ändras för att vi ska skapa ett hållbart
Sverige? Hur ska hela Sverige kunna växa?
   Kampanjens innehåll tar avstamp i ett av Framtidsa­
gendans prioriterade politikområden, regional utveck­
ling, och ramas in av vår gemensamma profilering Ett
hållbart val.
   – Det är jätteviktigt att vi fortsätter jobba med temat ett
hållbart val under hela 2013 för att skapa den platt­ ormen
                                                       f
som vi behöver inför valet 2014. Då ska vi förknippas­
med att vara det hållbara valet i svensk politik, säger
Jenny­Persson, kommunikationschef i Centerpartiet.

Den nya kampanjen kommer att lanseras internt
under Framtidsstämman 22-24 mars. Därefter kom­
mer information och material att finnas på Centralen
samtidigt som ett paket för stöd och inspiration skickas
ut till kretsarna.
   Den 5-6 april är startdatum för extern kommunika­
tion med kampanjhelg i hela landet. Startskottet är ett
rapportsläpp laddad med politik för jobb och företagan­
de kopplat till hur vi vill skapa livskraft i hela landet.
   – Vi kommer att arbeta med PR i dagspress och fack­
press, men även använda köpt annonsplats. Dessutom
kommer kretsarna att få ta del av förslag på aktiviteter
att köra ute i landet för att träffa folk och skapa dialog,
säger Jenny Persson.

Under våren planeras ytterligare lanseringar av                  krafter­ det är ute i landet som Centerpartiets politik
                                                                        ,
politiska rapporter, varav en i samband med Almedalen            måste landa.
i juli.                                                            Nationella kampanjhelger är planerade till den 4–5
   Jenny Persson pekar på vikten av att var och en i             maj samt den 1-2 juni, men självklart får varje krets
organisationen­får inspiration, känner engagemang och            välja­den helg som passar bäst.
glädje i att prata politik.
    – Vi på riksorganisationen kan ge stöd, sedan måste­         Håll utkik efter mer information på Centralen och
stafettpinnen lämnas över till lokala och regionala              den externa kampanjsajten etthållbartval.se.
14 • tidningen C
Vägen till målet om ett klimatneutralt Sve-
rige år 2050 håller nu på att byggas, och i
det arbetet har miljöminister Lena Ek en
nyckelroll. Det är hon som tog initiativet
till regeringens Färdplan 2050 och nu är
bollen i rullning.
Text: Karin Carlesten Foto: Patrik Trädgård




Ett klimatneutralt
Sverige 2050
                                                                                                Miljöminister Lena
                                                                                                Ek åker på vårturné
                                                                                                för att klimatanpas­
                                                                                                sa kommunerna till
                                                                                                2050.

Delmålen i Färdplan           uppmuntra kommunerna          ska lyckas skapa ett
2050 är ambitiösa. Kli­       att anta lokala klimatfärd­   fossilfritt samhälle.
matutsläppen ska minska       planer. Det kan handla om                                      I motsats till kritikerna
med 40 procent till 2020,     att bygga klimatneutrala      Men regeringen har               har vi en praktisk lösning
fordonsflottan ska vara       fastigheter eller att av­     fått kritik för att målen inte   där vi bevarar jobben och
fossiloberoende till 2030.    loppssystemet byggs om        är tillräckligt högt satta.      konkurrenskraften. Dess­
Det som verkar vara en        för att klara målen, och      Färdplan 2050 räknar med         utom följer vi internatio­
omöjlighet ser Lena Ek        miljöministern tror på ett    noll nettoutsläpp sna­           nella avtal som anger sko­
som en utmaning.              brett engagemang.             rare än noll utsläpp, vilket     gen som en mycket viktig
   – Vi har högt satta           – Min förhoppning är       innebär att en minskning         kolsänka.
klimatmål i Sverige, och vi   att vi ska genomföra det­     av dagens utsläpp med
ska nå dem genom att ar­      ta med samma entusi­          en tredjedel räcker för att      Lena Ek påminner om
beta tillsammans med or­      asm som vi genomförde         nå målen. Kvarvarande            att färdplanen är ett fan­
ganisationer, föreningar,     Agenda 21 en gång i värl­     utsläpp binds upp av skog        tastiskt tillfälle för Cen­
kommuner, företag och         den, och med denna långa      och klimatarbete utom­           terpartiet att arbeta med
det civila samhället. Na­     planeringshorisont finns      lands. Lena Ek förklarar:        visioner på ett handgrip­
turvårdsverket har sam­       alla möjligheter att kli­        – Även om teknikut­           ligt sätt.
manställt alla förslag till   matanpassa kommuner­          vecklingen går snabbt               – Med den i handen kan
insatser i Färdplan 2050      na till 2050. Flera kommu­    kommer exempelvis gruv­          centerpartister visa att vi
och dessa är nu ute på re­    ner är redan på god väg.      industrin aldrig ner till        menar allvar med vårt en­
miss. Jag uppmanar fler att   Växjö bygger femvånings­      noll utsläpp. Men istället       gagemang för miljö, jobb
engagera sig i denna pro­     hus som levererar el ut på    för att lägga ner gruvorna       och lokal utveckling. Det
cess, inte minst våra egna    nätet, Mönsterås bygger       anser jag att vi måste kom­      här är ju våra hjärtefrågor,
centerkretsar, säger hon.     ett nära-noll-bibliotek och   pensera för dessa utsläpp        och nu finns ett tydligt po­
                              Uppsala skapar miljözoner     genom att minska utsläp­         litiskt mål att jobba mot.
Under våren kommer            i innerstaden. Kommuner­      pen på andra områden             Färdplan 2050
Lena Ek att befinna sig på    na är de absolut viktigas­    och ställa om till 100 pro­      gör mig hoppfull inför
en kommunturné för att        te politiska spelarna om vi   cent fossilfria energikällor­.   framtiden.
                                                                                                         tidningen C • 15
”Jag vill vara
                                   med och
                                   påverka”
                                 Efter att ha sökt varandra, utan framgång, under några da-
                                 gar får jag äntligen tag i en lätt febrig och förkyld Karolina
                                 per telefon. Karolina, en 24-årig centerpartist som brinner
                                 för människors lika värde och för rätten att bo var man vill
                                  och på lika villkor.
                                  Text: Ulla Sigfridsson Bild: Stephan Bozic



                                  Vem är du Karolina?
                                  Hon tvekar innan hon svarar men sen kommer det bestämt:
                                    – Både i jobbet och i politiken försöker jag se människan som individ.
                                  Att utgå från alla människors möjligheter och rättigheter. Alla ska ha alla
                                  möjligheter! Människan är unik och ska få vara det utan att bli hämmad
                                  av andra.

                                  Varför är du med i just centerpartiet?
                                  – Partiet har satt ord på de ideologiska tankar jag har. Man ser till hela
                                  landet och till människan. Det är inte toppstyrt utan man får chansen att
                                   agera och vara själv.
                                      När hon växte upp var Karolina ordförande i ungdomsrådet i Gno­
                                     sjö, som är partipolitiskt fritt.
                                          – Jag orkade engagera mig och vågade säga det som inte andra vå­
                 Utan­                  gade eftersom jag ville påverka och vara delaktig. Gnosjö är en liten
             för den poli­                kommun och jag vill påverka genom att få säga till och bli hörd.
         tiska arenan sjung­               Många tänker ”att det är så tråkigt, inget händer” men jag vill is­
       er och spelar Karolina
      gärna. Hon har sjungit i              tället vara med och påverka.
         ett rockband, men
        numera blir det mest              Har du kunnat påverka?
              popblues.
                                          – Ja, det tycker jag fast det är en process, säger Karolina funder­
                                          samt. Det beror förstås på i vilket forum man är.
                                             Hon fortsätter med fast röst:
16 • tidningen C
– Möter jag motgångar         representanten, efter mig        löshet utan man ska ha sitt    och jobbigt att tvista med
så blir jag ännu mer moti­      är det en ung kille på 26 år     första jobb, säger Karolina.   folk som man träffar på
verad att ”ropa högre”. Det     därefter är resterande re­       Många är positiva och be­      i vardagen och som har
är faktiskt inte så svårt att   presentanter och förtroen­       redda att flytta. Men det är   motsatta åsikter, säger
påverka som man kan tro!        devalda runt 35 och uppåt.       svårt när man är ung.          hon.

Vilken fråga intresserar        Hur ser du på ungdoms-           Vilket är det roligaste        Hur bemöter folk dig i
dig mest och varför?            jobben och vad kan Cen-          minne från din tid som         Gnosjö?
Å, det är många! Social         terpartiet kan göra där?         politiker?                     – Jag möter många männ­
välfärdspolitik, arbets­        – Det är jättesvårt men          – Det var väldigt roligt att   iskor eftersom Gnosjö är
marknadspolitik. Hela           det är viktigt att gå ut och     vara med i Åre på stäm­        en liten kommun. Ibland
landet ska få växa. Lands­      visa på en medvetenhet.          man och välja partiledare.     är jag med och tar beslut
bygden som innefattar så        Många 80- och 90-talis­          Det finns mycket som är        som inte alla gillar och då
mycket – allt från infra­       ter, som jag, har inte fått      intressant och roligt. Det     får jag höra det, konstate­
struktur till skolor med        någon chans att komma in         kan verka som om det är        rar Karolina.
mera.                           på arbetsmarknaden alls.         segdraget inom politiken          – Jag försöker skilja på
   – Att se till samhäl­        Allt förändras, exempelvis       men det händer mycket.         mitt privata jag och på po­
let som det är. Det finns       industrinäringen – ingen         Under valet var det roligt     litiken och för många är
ju inte så många storstä­       trodde väl att den skulle        att vara ute och prata med     jag ju faktiskt bara en lo­
der, nästan hela Sveri­         drabba oss. En viktig fak­       folk och ”kampanja”.           kalpolitiker. Folk pratar
ge är landsbygd och man         tor är att man utbildar sig,                                    dagligen politik med mig
ska kunna bo var som helt       reflekterar Karolina.            Vad är det svåraste beslut     och de tycker till om allt
utan sämre förutsättning­          Hon pratar ofta med           du har varit med om att        från vägbygge, vad en gata
ar, säger Karolina bestämt.     ungdomar i Gnosjö.               fatta?                         ska döpas till, om man ska
   – Jag brinner för att en­    – Tidigare har man nog           – Det är svårt att ge sig in   bygga vindkraftverk till
gagera ungdomar i poli­         trott att det varit självklart   och ta beslut eller argu­      om vi ska investera i fast­
tiken, både partipolitiskt      att komma ut efter sin           mentera vid beslut som         igheter.
men även att ungdomar           examen och få ett fast jobb      berör många människor
ska våga ta plats i debatter    med hög lön.                     mycket, säger Karolina.        Hur ser du framtiden för
och samhällsfrågor.                Men har det egentligen        Man väljer en inställning,     din del?
   Karolina fortsätter:         varit självklart de senaste      antingen tycker man eller      – Jag hoppas och tror att
   – Jag lämnade bland an­      åren, funderar hon. Ung­         så tycker man inte. Oavsett    jag fortfarande är politiker.
nat in en motion för någon      domarna är frågande till         vad man tycker, så är det      Att jag fortfarande engage­
månad sedan som gällde          om det ger något att gå till     många som är engagerade.       rar mig för andra män­
att starta upp Gnosjö kom­      arbetsförmedlingen och gå           – Om man då är den          niskors väl och ve! Jobbar
muns före detta ungdoms­        kurser.                          som ska ta ett beslut då       nog även kvar på social­
råd. Detta för att det är          – Man ska ju inte vän­        kan det bli väldigt inten­     tjänsten, säger Karolina
angeläget att få in ett ung­    ja sig vid långtidsarbets­       sivt. Det kan vara svårt       med ett skratt.
domsperspektiv när det                                                                             – En dröm är att äga lite
gäller olika frågor i den         Om Karolina                                                   mark och lära mig mer om
kommunala politiken.              Karolina Sköld, 24 år och bosatt i Gnosjö. Kommer             skogsbruk eftersom jag
   – Överlag så är det ett        från en by i skogen som heter Kärringabacka. Utbildad         verkligen gillar att vara ute
problem att få en bred            socionom och arbetar som ungdomsbehandlare på                 i skogen, avslutar hon och
målgrupp av representan­          socialtjästen i Gislaved.                                     berättar en historia från
ter i politiken, det gäller                                                                     sin barndom om en tysk­
både på lokal-, regional-         Uppdrag i politiken: Ledamot i kommunfullmäktige i            hare.
                                  Gnosjö, ersättare i kommunstyrelsen, andre vice ordfö­
och riksnivå, säger Karo­                                                                          Men den får ni fråga
                                  rande i allmänna nämnden, ordförande i rådet för funk­
lina.                             tionshinderfrågor, ledamot i distriktsstyrelsen och i för­
                                                                                                henne om när ni möter
   – I kommunfullmäktige          bundsstyrelsen i CUF.                                         henne.
i Gnosjö är jag den yngsta
                                                                                                            tidningen C • 17
Namn: Kent Johansson
                                                                             Ålder: 61
                                                                             Uppdrag: Europaparlamentariker
                                                                             sedan hösten 2011
                                                                             Bor: Skara och Öland, över­
                                                                             nattningslägenhet i Bryssel
                                                                             Familj: Gift med Gull-Britt,
                                                                             två vuxna barn

                                                                                                 Bild: Europaparlamentet




En typisk vecka
med Kent
Vad gör de i Bryssel egentligen? Vi följde med Centerpartiets­             – Det här blev en ganska typisk
Kent Johansson en vanlig vecka på hans uppdrag som                       vecka. De dagar som jag inte har
europa­ arlamentariker med början i Skara och avrundning
       p                                                                 möten i Europaparlamentet vill jag
                                                                         gärna möta engagerade människor
i Jämtland. Däremellan har han mellanlandat i Bryssel,                   på olika håll i hela Sverige. Jag träf­
Holland­och Vara.
Text: Peter Svensson                                                    far förstås många centerpartister
                                                                         och andra förtroendevalda i kom­
Den här veckan innehåller precis    biomassa i Nederländerna, samtal     muner, landsting och regioner. Men
som vanligt många möten och dis­    med gymnasieelever i Mariestad       också skolelever, lärare, företagare
kussioner. Kalendern är fylld med   och unga lantbrukare i Skövde, en    och andra som vill prata om Europa­     .
besök och sammanträden i Euro­      spännande framtidskonferens om       Verkligheten finns ju inte bara i
parlamentet i Bryssel, men också    landsbygds- och regionutveckling i   Bryssel eller Strasbourg, säger Kent
mycket annat. En konferens om       Jämtland...                          Johansson.
18 • tidningen C
Måndag                            Tisdag                             21.00
09.00                             06.45                              När de flesta av oss andra
Kent möter gymnasieelever i       Börjar morgonen med en biltur      slumrar framför SVT Aktu­
Mariestad.                        mot Vara, dags att lämna in        ellt, tar Kent tåget till
                                  bilen på service.                  Vlissingen i Nederländerna.
                                                                     Jobbar vid datorn under
                                  08.00                              resan. Checkar in på hotel­
                                  Fika med semla på Conditori        let runt midnatt.
                                  Nordpolen i Vara och hoppar                                             Kl 13.00
                                  sedan på tåget till Göteborg.      Onsdag                               Hästnäringen i centrum på
                                                                     Kl 08.00                             lunchmöte. Samtal med Euro­
                                  11.20                              Under morgonen ska Kent              peiska veterinärorganisatio­
                                  Flyg lyfter från Landvetter mot    medverka på konferens om             nens direktör Jan Vaarten, Ste­
                                  Bryssel.                           biomassa i Vlissingen. Här pra­      fan Johanson som är ordföran­
                                                                     tar han med två italienska del­      de i Europeiska hästnätverket
                                                                     tagare, Luca Bartoletti och          och brittiska Europaparlamen­
                                                                     Giulia Bubolini från Emilia-         tarikern Julie Girling.
14.00                                                                Romagna.
Diskussion om EU:s jordbruks­                                        Foto: Pascal Tshibanda
                                                                                                          14.00
politik med unga lantbrukare                                                                              Efter lunch träffar Kent folk från
på ”Young farming, CAP                                                                                    Svensk Näringslivs Bryssel­
towards 2020” i Skövde.                                                                                   kontor.

                                                                                                          17.15
                                                                                                          Flyget lyfter mot Stockholm
                                                                                                          och sex timmar senare tar Kent
                                                                                                          plats i en sovkupé på nattåget
                                                                                                          mot Östersund. God natt!

                                  15.00                                                                   Fredag
                                  Genomgång av aktuella ären­        10.09                                08.00
                                  den i ITRE-utskottet med Han­      Tåget rullar tillbaka till Bryssel   Frukostmöte i Östersund med
16.15                             na Stenegren, politisk sakkun­     från Vlissingen. Under efter­        ledningen för Hela Sverige ska
Kent träf­                        nig på kansliet i Europaparla­     middagen betar Kent av               leva. Under förmiddagen hin­
far Kristi­                       mentet där Kent och hans stab      arbetsmöten och samtal på            ner han också med att träffa
na                                har sitt kontor. Under eftermid­   kontoret i Europaparlamentet.        LRF i Jämtland och represen­
Yngwe                             dagen deltar Kent i flera möten                                         tanter från Länsstyrelsens lans­
ordföran­                         i Europaparlamentet, och           19.00                                bygdsenhet.
de i LRF-                         avslutar eftermiddagen med         Dagen avslutar med att Kent
ungdo­                            några telefonsamtal och rens­      medverkar vid en middag till­        13.00
men.                              ning av mejlboxen.                 sammans med besökare från            Efter lunchen styr Kent mot
                                                                     Skara kommuns näringslivsbo­         Torsta naturbruksgymnasium i
17.00                             19.15                              lag.                                 Ås där han under eftermidda­
På Swedbanks lantbrukskonfe­      Kent träffar Sveriges EU-kom­                                           gen deltar i Framtidskonferens
rens i Billingehus, samtalar      missionär Cecilia Malmström        Torsdag                              om landsbygds- och regionut­
Kent med Staffan Nilsson, pre­    vid invig­                         06.20                                veckling.
                                                                                                          Foto: Andreas Carlsson
sident i EU:s Ekonomiska och      ningen                             Morgonpasset börjar med trä­
sociala kommitté.                 av Raoul                           ning på gymmet runt hörnet
                                  Wallen­                            från Kents övernattningslägen­
22.00                             berg-                              het.
Full tank på E20 utanför Skara.   rummet i
                                  Europa­                            8.00
                                  parla­                             Morgonen inleds med en rund­
                                  mentet.                            vandring i parlamentet med
                                                                     besökarna från Skara.
                                  20.00                              Nästa gäng med besökare
                                  Kvällsseminarium om forskning      kommer från Folkbildningsför­
                                  och innovation anordnat av         bundet.
                                  nordiska ingenjörer.
                                                                     09.30
                                                                     Sammanträde i ITRE-utskottet         16.45
                                                                     utskottet för industri, transport,   Nu tar Kent tåget från Krokom
                                                                     forskning och energi där Kent        till Duved. Här ska han ägna
                                                                     är ledamot. Han deltar i vote­       helgen åt att åka skidor med
                                                                     ring om ett stort antal frågor.      dottern.


                                                                                                                        tidningen C • 19
Hon är kommunernas
röst i Bryssel
 Om Region­                                                                   Ewa-May Karlssons palett löper
 kommittén i EU                                                               från den kommunala vardagen till
 •	Rådgivande organ
   som representerar
                                                                              att förhandla med spanjorer, frans-
   regionala och loka­
   la myndigheter i EU                Jag slås mer                            män och finländare. Som ledamot i
                                                                              EU:s Regionkommitté kommer det
 •	344 ledamöter från
   27 länder
                                     av likheterna                            norrländska lugnet till sin rätt och
                                                                              hennes förmåga att kompromissa
 •	Ledamöterna är
   kommunalt eller
                                     än skillnader                            utan att tappa den egna politiska
   regionalt folkvalda
   politiker                           i gruppen                              viljan.  Text: Pernilla Melander Bild: Patrik Trädgård
 •	6 utskott: territoriell                                                    Efter flera år som egen företagare inom
   sammanhållnings­                                                           skogsbranschen sitter Ewa-May Karlsson
   politik, ekonomisk
   politik  socialpoli­                                                      sin fjärde mandatperiod som kommun­
   tik, utbildning, ung­                                                      styrelsens ordförande i Vindeln. Samtidigt
   domsfrågor, kultur                                                         är hon också Centerpartiets kommunala
    forskning, miljö,
   klimatförändringar                                                         och regionala representant i Bryssel som
    energi, medbor­                                                          ledamot i Regionkommittén.
   garskap, styresfor­                                                           Med gummistövlarna i den norrländska
   mer, institutionella
   frågor  yttre för­
                                                                              barrskogen och livet som glesbygdsbo, bi­
   bindelser, naturre­                                                        drar hon med erfarenheter som är hon gan­
   surser                                                                     ska ensam om i Regionkommitténs paneu­
                                                                              ropeiska grupp. Trots det känner hon sig
                                                                              hemma bland de 344 ledamöterna och ser
                                                                              fler likheter än skillnader.
                                                                                 – Jag slås mer av likheterna än skillnader
                                                                              i gruppen. När det gäller sakfrågor går pro­
                                                                              blemställningarna som en röd tråd genom
                                                                              områden som demografi, klimat, miljö och
                                                                              framtidens behov av kompetenta personer,
                                                                              säger Ewa-May Karlsson.

                                                                              Regionkommittén fungerar som ett
                             Ewa-May Karlsson gillar att samarbeta med
                             kollegor från 27 länder i EU:s Regionkommitté.   rådgivande miniparlament med fokus på att
                                                                              påverka EU-beslut utifrån det egna landets
20 • tidningen C
behov i kommunala och regionala            Som viktiga EU-frågor för Sve­
frågor. EU-kommissionen måste              rige lyfter Ewa-May fram miljö och      ”EU styr 60 procent
rådfråga och invänta remissvar från        energi samt behovet av regelverk        av kommunernas
Regionkommittén innan beslut               kring utbildningar för att kunna
fattas. Under senare år har kom­           jobba och studera över gränserna.       vardag”
mitténs roll också stärkts genom           Hon ser också vikten av att alla        Ett par kvarter
rätten att gå till EU-domstolen och        länder i EU strävar efter minskad       från EU-parla­
överklaga beslut.                          kriminalitet, och gemensamma            mentet ligger
   I sin roll som ledamot i utskottet      lösningar för infrastruktur som         SKL:s Bryssel­
för miljö, klimatförändringar och          är miljömässigt och ekonomiskt          kontor som drivs
energi träffar Ewa-May kollegor­           hållbara.                               av Marcus Holm­
na i Bryssel varannan månad. Hon              – Ju fler som samverkar i beslu­     berg och hans tre
                                                                                                        Marcus Holmberg är
ser det som ett extra plus att tillföra    ten desto större chans har vi att       kollegor.            på plats i Bryssel.
dagsfärsk erfarenhet från den egna         lyckas skapa förutsättningar som           – Vi är här för
kommunen. Hennes nära samar­               fungerar i enskilda byar ute i Euro­    att stödja SKL i
betet med SKL, Sveriges kommu­             pa, men också i olika regioner.         Stockholm. I Bryssel gör man helt en­
ner och landsting, bjuder också på            Att orka med långa dagar i EU-       kelt enbart det som man bara kan gör
insikt i behov och frågeställningar        parlamentet med dragningar och          i Bryssel, säger Marcus Holmberg.
som diskuteras i svenska kommu­            diskussioner från tidig morgon till        Marcus berättar att omvärldsbevak­
ner från söder till norr.                  sen kväll kräver att man är nyfiken,    ning är en del av uppdraget och de in­
   – Det är viktigt att vi finns i EU      vill lära sig mer och att man har ett   formerar handläggarna i Sverige om
för att få med kommuners och regi­         äkta engagemang. Ewa-May kon­           vad som är på gång här nere inom i
oners perspektiv i parlamentariska         staterar att mötena inte pågår dyg­     princip alla sakområden som berör
beslut eftersom vår vardag hemma           net runt eftersom tolkarnas arbets­     kommuner och landsting. Att byg­
i Sverige påverkas i stor utsträck­        tider styr och runt niotiden brukar     ga och underhålla olika nätverk är en
ning, säger Ewa-May.                       de släcka ned.                          viktig del av omvärldsbevakningen.

                                                                                   Det andra uppdragsområdet
På frågan om vilket inflytande             Samarbetet med Kent Johansson
                                                                                   är kommunikation. Under 2012 tog
hon har i EU:s beslutsprocess tve­         innebär regelbundna möten då de
                                                                                   de emot ett 70-tal besök från svenska
kar hon inte:                              diskuterar aktuella frågor och job­
                                                                                   kommuner, landsting och enskilda
   – Jag har mandat att driva frågor       bar gemensam kring partipolitiken.
                                                                                   politiker. Vid studiebesök arbetar
och själv tycka vad som är rätt, men       De anordnar också gemensamma
                                                                                   Marcus och hans gäng enligt dagord­
ytterst handlar det om att matcha          seminarium och träffar.
                                                                                   ningsmetoden för att skapa intresse
mitt partis politik med SKL:s behov           – Kent och jag känner varandra
                                                                                   och förståelse - de kollar dagord­
och min egen magkänsla.                    sedan länge eftersom jag var hans       ningen i den aktuella kommunen,
   Det gäller att komma in i besluts­      ersättare i Regionkommittén inn­        exempelvis Uppsala, och fokuserar på
processen tidigt för att kunna på­         an han blev parlamentariker. Det är     det som är väsentlig för just Uppsala­
verka. Alla som varit med om stör­         viktigt att ha en bra relation mellan   borna. Genom att ställa kommunens
re beslutsprocesser vet att nyckeln        partiets representanter.                vardag mot punkter på den aktuella
till framgång heter kompromiss.               Våren 2014 är det dags för nästa     dagordningen i EU händer det saker.
Finns det risk att man kompromis­          EU-val och i Sverige ligger valdelta­      – När man berättar att i genom­
sar bort sina egna ståndpunkter för        gandet på runt 40 procent, en siffra    snitt 60 procent av kommunernas
att nå i mål?                              som måste upp.                          dagordning påverkas direkt eller in­
   – Jo, risken finns, man får inte all­      – Det är jätteviktigt att Sverige    direkt från Bryssel och cirka 50 pro­
tid som man vill och man kan hellre        har en bra representation på plats      cent av landstingens, då tänds det ljus
inte alltid lägga sig i alla frågor. Min   i Bryssel. En stor del av den kom­      i ögonen. Även om besökaren inte är
erfarenhet är att Sverige ser EU som       munala vardagen styrs från Bryssel,     medveten om det så har du diskuterat
ett bra verktyg för övergripande be­       här måste alla bidra med sin röst,      en viktig EU-fråga, avslutar Marcus
slut, medan vi vill ha eget inflytande     menar Ewa-May Karlsson.                 Holmberg.
över våra detaljer på hemmaplan.
                                                                                                          tidningen C • 21
Tidningen C i topp av
kommunikationskanalerna
I förra numret av tidningen C uppmuntrades våra läsare att
komma med synpunkter på Centerpartiets kommunikations­
kanaler. Totalt fick vi in 76 svar, tack alla som bidrog!
   Resultaten visar att Tidningen C är den populäraste informa­
tionskanalen med ett snitt på 2,3 av 3. Alla svar kommer nu att
analyseras och tas med i det fortsatta arbetet med att utveckla
Centerpartiets informationskanaler.
   Stort grattis till den lyckliga vinnaren Rut Lönnell från Gnosjö!
Rut får en present värd 200 kronor från presentshopen.




Visste du att Svenska fotbolls­förbundet satsar
på landsbygden med ”En förening i varje by
– fotboll för alla”. Bollspel ska helt enkelt bidra
till en attraktivare landbygd.




                                                                  aktuellt
                                                                  magasin
                                                                   ute nu!
                                                                • 101 c-röster
Centerpartiets                                                     från hela Sverige
                                                                   om Europa!

första EU-dagar                                                 • Kent Johansson
                                                                   från Händene till Bryssel
Missa inte Centerpartiets allra första Europadagar!                                                     Beställ via
Den 25-26 april samlas centerpartister från hela                • Europaskolan                   Centerpartiets profilshop
                                                                                               eller www.kentjohansson.eu
landet i Halmstad för att öka kunskapen och inspi­                 – med quiz och korsord!
rera varandra att engagera sig i europapolitiken.
Tanken bakom mötet är att lyfta­fram och tydliggöra
Centerpartiets politik i Europafrågor och stärka
organisationen inför EU-valet våren 2014. Program
och inbjudan kommer att publiceras på Centralen.

22 • tidningen C
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013

More Related Content

What's hot

Solna aktuellt - Val 2010
Solna aktuellt - Val 2010Solna aktuellt - Val 2010
Solna aktuellt - Val 2010Hanif Bali
 
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.VIRGOkonsult
 
Tidningen C Nr 2 2009
Tidningen C Nr 2 2009Tidningen C Nr 2 2009
Tidningen C Nr 2 2009Centerpartiet
 
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionSkolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionKristianKrassman
 
Erik franssons valanalys
Erik franssons valanalysErik franssons valanalys
Erik franssons valanalysPeter Högberg
 
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobbTSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobbVIRGOkonsult
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Centerpartiet
 
Hattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslagHattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslagHenrik Hansson
 
Valtidning
ValtidningValtidning
Valtidningalbin112
 
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktige
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktigeSolnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktige
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktigeHanif Bali
 

What's hot (19)

Solna aktuellt - Val 2010
Solna aktuellt - Val 2010Solna aktuellt - Val 2010
Solna aktuellt - Val 2010
 
GöteborgsLiberalen nr 2 - 2010
GöteborgsLiberalen nr 2 - 2010GöteborgsLiberalen nr 2 - 2010
GöteborgsLiberalen nr 2 - 2010
 
Finspangfolder2010
Finspangfolder2010Finspangfolder2010
Finspangfolder2010
 
Norrkopingfolder2010
Norrkopingfolder2010Norrkopingfolder2010
Norrkopingfolder2010
 
Rospiggen #3 2020
Rospiggen #3 2020 Rospiggen #3 2020
Rospiggen #3 2020
 
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.
Trygghetsfonden TSL Helår 2013, Många uppsagda. Många som fått jobb.
 
Tidningen C Nr 2 2009
Tidningen C Nr 2 2009Tidningen C Nr 2 2009
Tidningen C Nr 2 2009
 
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionSkolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
 
Mm infoblad 1.0
Mm infoblad 1.0Mm infoblad 1.0
Mm infoblad 1.0
 
Erik franssons valanalys
Erik franssons valanalysErik franssons valanalys
Erik franssons valanalys
 
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobbTSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL Rapport januari 2014 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
 
Finspång sista
Finspång sistaFinspång sista
Finspång sista
 
öDeshög
öDeshögöDeshög
öDeshög
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011
 
Hattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslagHattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslag
 
Valtidning
ValtidningValtidning
Valtidning
 
Arbetsförsäkring för alla!
Arbetsförsäkring för alla!Arbetsförsäkring för alla!
Arbetsförsäkring för alla!
 
GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010
 
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktige
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktigeSolnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktige
Solnamoderaternas kandidater till kommunfullmäktige
 

Similar to Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013

Similar to Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013 (20)

Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
Maud Olofsson Tal Kommundagarna 2008
 
Rospiggen 1 2023 1.3.pdf
Rospiggen 1 2023 1.3.pdfRospiggen 1 2023 1.3.pdf
Rospiggen 1 2023 1.3.pdf
 
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
 
GöteborgsLiberalen nr 3 2010
GöteborgsLiberalen nr 3 2010GöteborgsLiberalen nr 3 2010
GöteborgsLiberalen nr 3 2010
 
Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009
 
Topp4folder2010
Topp4folder2010Topp4folder2010
Topp4folder2010
 
Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021 Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021
 
Norrkopingfolder2010
Norrkopingfolder2010Norrkopingfolder2010
Norrkopingfolder2010
 
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
 
Rospiggen nr 9 2017
Rospiggen nr 9 2017Rospiggen nr 9 2017
Rospiggen nr 9 2017
 
Rospiggen #4 2020 1.5
Rospiggen #4 2020 1.5Rospiggen #4 2020 1.5
Rospiggen #4 2020 1.5
 
Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020
 
Motalafolder2010
Motalafolder2010Motalafolder2010
Motalafolder2010
 
Vadstenafolder2010
Vadstenafolder2010Vadstenafolder2010
Vadstenafolder2010
 
Rospiggen nr 9 2016
Rospiggen nr 9   2016Rospiggen nr 9   2016
Rospiggen nr 9 2016
 
Hattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslagHattresan - En berättelse och 25 förslag
Hattresan - En berättelse och 25 förslag
 
Rospiggen nr 3 2018
Rospiggen nr 3 2018Rospiggen nr 3 2018
Rospiggen nr 3 2018
 
Tidningenc nr3 2010
Tidningenc nr3 2010Tidningenc nr3 2010
Tidningenc nr3 2010
 
Valdemarsvikfolder2010
Valdemarsvikfolder2010Valdemarsvikfolder2010
Valdemarsvikfolder2010
 
Katalys no. 18
Katalys no. 18Katalys no. 18
Katalys no. 18
 

More from Centerpartiet

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Centerpartiet
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Centerpartiet
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers englishValmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers englishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers croatian
Valmanifest kotvers croatianValmanifest kotvers croatian
Valmanifest kotvers croatianCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers bosnian
Valmanifest kotvers bosnianValmanifest kotvers bosnian
Valmanifest kotvers bosnianCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers arabic
Valmanifest kotvers arabicValmanifest kotvers arabic
Valmanifest kotvers arabicCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishValmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishCenterpartiet
 
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönMer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönCenterpartiet
 
Ge ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansGe ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansCenterpartiet
 

More from Centerpartiet (20)

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanish
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbian
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieli
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanji
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frensch
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finish
 
Valmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsiValmanifest kotvers farsi
Valmanifest kotvers farsi
 
Valmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers englishValmanifest kotvers english
Valmanifest kotvers english
 
Valmanifest kotvers croatian
Valmanifest kotvers croatianValmanifest kotvers croatian
Valmanifest kotvers croatian
 
Valmanifest kotvers bosnian
Valmanifest kotvers bosnianValmanifest kotvers bosnian
Valmanifest kotvers bosnian
 
Valmanifest kotvers arabic
Valmanifest kotvers arabicValmanifest kotvers arabic
Valmanifest kotvers arabic
 
Valmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishValmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddish
 
Mer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljönMer svensk mat räddar miljön
Mer svensk mat räddar miljön
 
Ge ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansGe ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chans
 

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013

  • 1. tidningen c från centerpartiet • NUMMER 1-2013 Karolina rockar i Gnosjö Vad gör Kent i Bryssel? Tidningen C har svaret Tema: ’’hela Vi ser Annie Lööf laddar inför­ Framtids­ stämman landet” 13 raka Han är idésprutan i den frågor: ekonomiska debatten
  • 2. vindkraft sedan 1990 Investera i vindkraft! vindkraft sedan 1990 En investering i vindkraft ger möjlighet att kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning. Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsam investering för din kommun, ditt företag eller dig som privatperson. Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, lokala företag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energi- bolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Kontakta oss på tel 010 199 88 00 eller info@eolusvind.com | www.eolusvind.com | Listat på Firsth North värva medlemmar och vinn fina priser! Välkommen att vara med i Centerpartiets medlemsvärvartävling 2013. Priserna är fina och reglerna är enkla. Tävlingen riktar sig till hela centerrörelsen i hela landet, så du kan värva medlemmar till Centerpartiet, Centerkvinnorna, CUF och/eller Centerstudenter. Varje månad lottar vi ut vinster till dem som har varit med och värvat. Det räcker att du värvat en enda ny medlem under månaden för att få vara med i utlottningen. Den person eller det lag som värvat flest nya medlemmar under månaden är med i en särskild dragning i februari 2014 då man kan vinna extra fina priser: 1:a-pris en resa för två personer till New York med ett besök på FN-högkvarteret. 2:a-pris en resa för två personer till London med ett besök på Liberal International 3:e-pris en resa för två personer till Bryssel medlemsvärvar- med ett besök på Europaparlamentet. tävling 2013 Läs mer om tävlingen på: centralen.centerpartiet.se/varvartavling eller skicka ett mail till medlemsservice@centerpartiet.se så skickar vi mer information till dig. Lycka till!
  • 3. No 1-2013 Låt fler se hela landet! 18. V isst har början av 2013 varit en turbulent tid för Centerpartiet. Det är inget att sticka under stol med. Sveriges mest omtalade dokument – för­ slaget till nytt idéprogram – har väckt omfattande debatt och starka känslor. Denna virvelvind är också en stor möjlighet för oss. Människor inom och utanför vårt parti diskuterar politik­ som aldrig förr. Mätningar visar att bilden av Center­ partiet snabbt har förändrats. Allt färre tycker att Cen­ 06. terpartiet är ett försiktigt och enformigt parti. Allt fler ser oss som optimistiska, framtidsinriktade och modiga. TEMA: Vi ser hela Landet Vår framtidsstämma i mars är en mycket viktig 06. Sverige ska bli världens milstolpe. Där kan vi slå fast en gemensam politisk kurs bästa land att vistas, för de kommande åren. En kurs som är hållbar, jordnära verka och växa i och full av möjligheter. En kurs som är väl förankrad 08. Företagarna är motorn runt om i centersverige. för landsbygden Efter stämman är det dags att ta nästa steg. Att visa vad våra idéer betyder i praktiken. Därför startar vi en 10. en hållbara vägen D omfattande vårkampanj för utveckling i hela Sverige. till jobb och tillväxt En kampanj där ”Vi ser hela landet!”. 12. Vitaminkur för kommuner Det finns många domedagsprofeter som trumpetar ut sin misstro mot den svenska landsbygden. Som tror att 14. Centerpartiet ser hela landet tillväxt och jobb, det är nå´t som kan kommenderas ut från Drottninggatan i Stockholm. Vi i Centerpartiet vet att det inte är så. Vi vet vilken 16. ”Jag vill vara med och påverka” kraft som finns i bygder, i småföretag och hos eldsjälar i 18. En typisk vecka med Kent hela vårt land. Från Kiruna i norr till Karlskrona i söder. Från Kungsbacka i väst till Kapell­ 24. 13 raka med Martin Ådahl skär i öst. Om vi släpper loss växt­ kraften och ger den goda förutsätt­ 28. Duellen: Skola och utbildning ningar. Låt oss använda den spirande vå­ 34. Centerpartiet värnar om ren till att föra dialog och kampanj öppenhet mot omvärlden om detta. Vi behöver få många fler att se hela landet! Michael Arthursson 36. Annies Krönika redaktionen postadress adressändring Redaktionsledare Centerpartiets riksorganisation Kontakta ditt distrikt eller ring. Pernilla Melander Tidningen C Tel: 08-617 38 00 Ansvarig utgivare Box 2200, 103 15 Stockholm TS-Kontrollerad upplaga en tidning från Jenny Persson Tel: 08-617 38 00 42 700 annonser tidningenc@centerpartiet.se Tryck: V-TAB, Västerås centerpartiet Alexander Westesson prenumeration Miljöcertifierade enligt ISO141001, Adviser Tel: 08-617 38 00 certnr. 1410718 alexander@adviser.se E-post: prenumerationsservice omslagsbild Tel: 040-97 04 38 @centerpartiet.se Stephan Bozic tidningen C • 3
  • 4. Inlandsresan – början till Framgångsrik skola framtiden Centerpartiets partistyrelse börjar i politiken Under kommundagarna i Örebro träffades det nya vill se en mer positiv bild av skolnätverket i verkligheten för första gången och dis­ Norrlands inland. Därför tillsat­ kussionerna gick heta. En intressant fråga i fokus var tes en arbetsgrupp som ska ta vikten av att Centerpartiets politiker tar ledarskap fram förslag på hur man kan och använder sin politiska kraft till att sätta rätt bidra till tillväxt och utveckling. saker i fokus. Exempelvis när en politiker i Götene Förslagen ska bli en rapport. krävde en skola på nolltolerans mot mobbning, då Den första turen gick från Öster­ nådde skolan målen. På frågan om hur det blev en sund till Jokkmokk med många framgång var svaret enkelt: ”Politikerna frågade ju stopp längs vägen. Man besök­ efter det”. Andra områden som bubblade var lärares te olika företag, vårdc­ ntraler e administrativa börda och betygsättning. och utbildningsanordnare. Vill du diskutera skolfrågor? Gå med i Centerpartiets skolnätverk på Facebook och lägg in nästa nätverksträff i Dessutom ordnade resenärerna kalendern, Stockholm den 11 april. Eller kontakta elin.skoldulf@centerpartiet.se. några kvällsseminarier med Stu­ dieförbundet Vuxenskolan om bland annat landsbygdens möj­ ligheter och utmaningar, integra­ tion och samhällsservice. I arbetsgruppen ingår Tomas Kareby Mörtsell, kommunalråd i Stor­ – en pigg 95-åring uman och ordförande i arbets­ Kareby Centeravdelning i Kungälv gruppen, riksdagsledamöterna är en debattglad 95-åring med ett fyrti­ Heléna Lindahl, Emil Källström otal medlemmar som ses regelbundet. och Pelle Åsling, Majvor Då, precis som nu kretsar diskussio­ Sjölund­ vice ordförande för , nerna kring dagsaktuella lokalpolitiska distriktet i Norrbotten och frågor. Bilden här till höger visar avdel­ gruppledare i Piteå, samt Maria ningens första protokoll från årsmötet Kristoffersson och Calle Jonsson den 4 november 1918. Grattis, alla från regionenhet Norr. centervänner i Kareby! Värdera naturens tjänster e du att: t Viss Nu har Centerpartiet och regeringen tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå metoder för att värdera Livsmedels­ ekosystemtjänster, men vad innebär det? företag har ökat – Ekosystemtjänster pekar på den självklara sanning­ med 11 procent en att människan är beroende av naturen och de tjäns­ mellan åren ter som den ger, säger miljöminister Lena Ek. För att 2008–2012* säkra stora ekonomiska värden för samhället och före­ tag vill vi lära oss att värdera ekosystemtjänster, som Små slakterier till exempel pollinering och dess roll för livsmedels­ ökade med 32 produktionen. procent mellan Utredningen ska redovisas senast den 30 septem­ 2007–2011* ber 2013. 4 • tidningen C *Visar en utvärdering av Matlandet
  • 5. I röda Kiruna spirar gröna utmaningar. 1994 åkte Centerpartiet ur Kommu- kommunfullmäktige, men inför 2014 är målet att bli största parti. Möt mannen bakom planen, Gunnar Selberg. Text: Annika Eriksson nikativt ledarskap Ta vara på energin i en idé” Kommunikativt ledarskap handlar­om ett kommunikativt beteende hos – Man måste vara rädd Däremot utvärderas alla ledaren, så här om energin i en idé, säger annonser efteråt, precis som gör man: Gunnar Selberg entusiastiskt andra aktiviteter. För Gun­ Strukturera: Sätt när vi pratas vid i telefon en nar Selbergs del handlar tydliga mål och isande kall vinterdag. det framförallt om feed­ förväntningar­. Det är energi som Gun­ back från övriga i styrelsen. Förmedla­varför nar Selberg och Centerpar­ Mellan dem pågår ett stän­ varje uppgift är tiet i Kiruna förvaltat väl. digt mejlande och han lyssnar menings­ull. f Som nybliven medlem i val­ noga på vad de har att säga, rörelsen 2002 var Gunnar för att göra saker bättre till Utveckla: Coacha Selberg med om att gå från nästa gång. medarbetarna, inget mandat till två. År 2006 Det är viktigare – Det är bättre än att dra återkoppla, upp­ muntra självstyr­ ökade antalet röster ytterliga­ det genom en hel organisa­ re, 2010 tog man åtta mandat med energin i en tion och i bästa fall få ut något ning och hjälp till att lösa problem. och blev näst största parti. första idé än att vattnat på slutet. Det är knappast en slump att ökningen inträffade när alla tycker lika. Mycket kretsar alltså Interagera: Skapa öppenhet, stötta Gunnar Selberg blev med­ Gunnar Selberg kring Gunnar Selberg själv, vid konflikt och lem. men det handlar inte bara om medverka till Han antog att det fanns ett givet första­ spontanitet och entreprenörskap. Det finns lösning­. namn och kunde acceptera det men längre en större tanke med att låta honom bli ett ner än nummer två ville han inte hamna, han tydligt varumärke i en kommun där social­ Representera: gick med för att påverka och förändra. demokratin haft makten länge. Företräd gruppen i – Men de ringde omedelbart och var så Han jämför med en fotbollssupporter, omvärldsbevak­ ning, nätverka och glada för att jag kunde tänka mig att vara som stöder laget i medgång och ännu mer i skapa resurser för förstanamn. motgång. gruppen. – Om vi demolerar sossarna i en debatt Han skrattar och fortsätter: blir motståndet bara starkare. Källa: Johansson, – Vi fick chansen att börja på något helt Men de har hittat en väg runt problemet. Miller­, Hamrin: nytt. Och den tog vi. Genom att ha fokus på Gunnar Selberg sna­ Kommunikativt­ ledar- skap, Mittuniversitetet Till att börja med har man inga lokaler och rare än Centerpartiet och genom att prata ingen personal. Så gott som alla resurser går om Kirunas framtid snarare än partipolitik till marknadsföring och den handlar framfö­ har man lyckats lägga gamla partilojaliteter rallt om att nå ut i Kiruna annonsblad, en an­ åt sidan. Många kommer på Centerpartiets nonstidning som kommer ut en gång i veckan möten för att de är intresserade av Gunnar och som de flesta läser. Varje idé blir någon Selberg, och är noga med att tala om att de form av annons i annonsbladet, och varje ny inte är Centerpartister. medlem presenteras med en intervju. – Men 80 procent av Sveriges befolkning – Jag säger det till alla, gör en annons, är ju i själ och hjärta Centerpartister. Förr prata inte med mig först. Man måste hugga eller senare börjar de alltid prata om ”oss i tillfället. Centerpartiet”. tidningen C • 5
  • 6. TE M A Vi ser hela landet ”Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i” Attraktionskraft Sverige (AKS) är ett projekt som löper till våren 2014 och som drivs av bland an- dra Marita Ljung, statssekreterare på näringsdepartementet. Tanken är att lyfta betydelsen av attraktiva boende- och livsmiljöer och ge det uppmärksamhet i samhällsdebat- ten. Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. Text: Alexandra Cederquist Foto: Johan Willner För att en kommun eller region ska kunna locka till att dessa kommer att vara beredda att bidra lite extra i sig befolkning, besökare, företag och investeringar måste arbetet. samhället skapa förutsättningar att kunna bo och Projektet går ut på att få människor, kommu­ leva i hela landet. Det måste bland annat ner, regioner, civilsamhälle och närings­ finnas bredband, en möjlighet att liv att förstå vikten av att utveckla den bygga strandnära och tillgång till Attraktionskraft plats man är engagerad i för att grönområden i våra städer. Sverige göra den mer attraktiv att leva – Precis som Centerpartiets på. Tidigare har jobb och ut­ Projektet fokuserar på fem områden som politik har Attraktionskraft bildning i regioner varit av­ handlar om att bo och leva, men också Sverige ett tydligt underi­ om att besöka och uppleva Sverige. görande för ett område, frånperspektiv. Attraktiva men så är det inte idag. På boende- och livsmiljöer De fem fokusområdena är: många orter finns lediga är inget som går lagstifta • Kommersiell service  • Kultur, fritid och det civila jobb, men ingen som är samhället  • Digital kapacitet och tillgänglighet  fram. Mycket handlar is­ beredd att ta dem. • Kulturella och kreativa näringar, destinationer tället om dialog och sam­ och upplevelser  • Boendemiljöer Enligt Marita Ljung är verkan och om att kunna det ur ett centerperspektiv gräva där man står. Det vill Attraktionskraft Sverige har alla olika typer av centralt att vi har lika vill­ säga ren och skär decentra­ geografier­i fokus. Det omfattar så väl kommuner kor i hela landet. Hon tyck­ lisering, säger Marita Ljung. och regioner som småorter, förorter, lands­ er inte att det ser ut så idag bygden­­men också våra små och med­ och bevakar därför dessa frå­ Det har varit viktigt att hitta elstora städer liksom storstads­ gor i regeringskansliet. lämpliga aktörer att samarbeta med regioner. – Historiskt sett har byar och såsom SKL, Företagarna, SmåKom, samhällen kommit och gått och det LRF, Visita och Arena för tillväxt. Hon tror kommer även fortsättningsvis vara så. 6 • tidningen C
  • 7. Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i frågar 5 Vad gör din landets alla regioner. Idag ser vi att det finns regioner som har en outnyttjad potential, att vi går miste om en massa tillväxt. Det vill Marita Ljung komma tillrätta med. kommun Det hon ser fram emot mest i projektet är att få för att skapa ta del av de initiativ som redan nu börjat växa fram underifrån. Attraktionskraft Sverige tillväxt­och jobb? blir som bäst när det sipprar ner i nya spännande strategier och kon­ Elena Fridfelt, Ale stellationer. Svenska Fotbollsför­ Det jobbar vi jättemycket med. Vi bundet är ett bra exempel tycker erbjuder service för att hjälpa och Marita Ljung, för det väljer att ta stödja de företagare som vill ha sup­ sitt ansvar för att göra landsbygden port, bland annat har en näringslivs­ mer attraktiv. Hon är medveten om chef tillsatts. Det är också viktigt att Marita Ljung företagarna ser att vi faktiskt jobbar med våra utma­ utmaningarna i projektet. ningar och hur vi löser dem. – Många departement är inblan­ dade och det finns viss risk för att arbetet blir tungrott. Michael Cornell, Ödeshög Men samtidigt ger departementen också styrka åt pro­ Vi arbetar för att skapa förutsättningar jektet. för ett positivt företagsklimat bland Av det Marita Ljung brinner mest för av sina sakfrå­ annat i samarbete med Almi och Ung gor är bristen på byggande av nya bostäder. Det ser hon Företagsamhet. Ett konkret exempel som ett stort framtida problem. När det byggs nytt i 200 är en ny småbåtshamn med boende för att skapa en attraktiv miljö. Vi bygger ut bredband, av landets kommuner så är marknadsvärdet på den fär­ infrastruktur och kikar på nya lösningar för kollektiv­ diga bostaden mindre än kostnaden för den nya bygg­ trafik. Bilpoolar är intressant och kanske kan fungera nationen. Hon undrar vilken effekt de utökade möj­ inom kommunen eller via boenden för hyresgäster. ligheterna till statliga kreditgarantier som regeringen beslutade om förra året får i praktiken. Andreas Seinegård, Haninge Centerpartiet är i dag det parti i regeringen som Vi arbetar med att bygga ut stadskär­ är mest drivande i de frågor som omfattas av Attrak­ nan och binda ihop med ett köpcen­ tionskraft Sverige. Hon ser fram emot många spännande trum och en ny bussterminal. Vi vill förslag på nästa stämma. Förslag som sedan ska drivas i också utveckla bilpoolar och etablera en biogasmack. Det kommer att skapa nya jobb i regeringen. Centerpartister är duktiga på att driva opi­ kommunen. nion och påverka på lokal nivå. – Inte sällan är det vi som ser till att föreningar söker bredbandspengar eller hittar kreativa lösningar för att Roland Karlsson, Ulricehamn behålla byskolan, säger Marita Ljung. Vi har lagt kommunens näringslivsverk­ samhet i ett gemensamt bolag tillsam­ Om sin egen roll i projektet förklarar hon att det är mans med näringslivet sedan några år Annie Lööf som är initiativtagare och målar upp visio­ tillbaka. Det innebär bland annat att vi nerna och att det är hon själv som är ”verkstaden”. Hon får in synpunkter i god tid och kan age­ leder det dagliga arbetet på departementet och tar fram ra mer långsiktigt. Det fungerar jättebra! förslag, åtgärder och beslut. Ida Andersson, Svalöv Sveriges hållbara tillväxt är inte enbart beroende I Svalöv arbetar vi bland annat med att av näringslivets villkor. Den är också beroende av de mil­ uppmuntra företag att ta emot prakti­ jöer människor bor och verkar i. Förmågan att attrahera, kanter. I samarbete med Arbetsförmed­ behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är lingen får företagarna hitta och tillsam­ mans utforma lösningar som bidrar till avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkur­ fler jobb på sikt. renskraftiga och bidra till den nationella tillväxten. tidningen C • 7
  • 8. TE M A Företagarna är motorn för landsbygden Text: Pernilla Melander Bild: Christian Saltas Eskil Erlandsson, landbygdsminister och Helena Jonsson, Vad tror ni är motorn bakom­ trenden­med nystartade­företag? förbundsordförande, LRF träffas regelbundet för att äta fru- HJ: Det finns olika anledningar till kost och dela tankar och idéer om nya möjligheter för hela varför man blir egenföretagare - en vårt land. Tidningen C passar på att ställa några frågor. del är entreprenörer som kan sälja sand i Sahara. Det finns också de Hur ser du på landsbygdens roll i Mellan 2009-2012 startade 500 nya personer som vill bo kvar i områden dagens samhälle? företag på lands­ ygden, vilken typ av b med få möjligheter till anställning. HJ: Jag tycker att jordbruket har en företag är det? Andra ser ett problem eller utma­ väldigt stor roll, därför att stad och EE: Det handlar många gånger om ning, exempelvis brist på barnom­ land är beroende av varandra. Kanske någon typ av sidoverksamhet som en sorg, så de startar till exempel en har inte alla som bor i staden riktigt förlängning av det man redan håller förskola och blir företagare på köpet. förstått sambandet. Bara för att det blir på med– att förädla skogen som man EE: Att utnyttja de möjligheter som färre lantbrukare innebär inte det att brukar eller det som växer på åkern. finns på en gård eller i en by tror beroendet minskar, snarare tvärtom. Vi ser att antalet småskaliga slakterier jag har drivit många företagare. När De gröna näringarna är också ryggra­ ökar. Det kan vara mjölkbonden som man ser att det finns en möjlighet den i landsbygdens utveckling, att det startar mejeriverksamhet eller nya att skaffa sig, och kanske en kompis, till exempel finns skola och omsorg, kvarnar som maler böndernas skörd ett jobb. Ordet frihet tror jag också men de är också nyckeln till våra stora till ett speciellt mjöl. betyder mycket, att kunna påverka utmaningar som energi- och livsmed­ HJ: Vi har ett ganska bra nyföreta­ sin egen vardag. elsförsörjning. gande inom våra sektorer, framför allt EE: Landsbygden sitter på det gröna inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Antalet sysselsatta inom jordbruk, guldet – maten och energin. Stad och Det är naturligtvis roligt. Jag ser också skog och fiske har ökat med 4000 land går hand i hand och knyter sam­ gårdar där en i familjen varit aktiv, personer mellan 2006 och 2010. man områden som besöksnäringar men genom att utveckla och förädla Vilka företag är det som anställer? och rekreation. Sådant som vi alla vill varan kan fler i familjen, till exempel EE: Man ser i länsstatisk att de som och behöver uppleva emellanåt. barnen, vara aktiva i företaget. har generationsväxlat också har ex­ 8 • tidningen C
  • 9. panderat i samband med att en yngre gen blomstrar, men ju längre från en Vi träffas regelbundet och äter fru­ person tar över. Eller så har man ut­ större tätort desto besvärligare blir det. kost där vi delar tankar och idéer om vecklat företaget och skaffat fler ben nya möjligheter för hela vårt land. att stå på, vilket kan leda till att man Vilka politiska förutsättningar ser HJ: LRF är en opolitisk organisation, behöver anställa någon ytterligare. ni behov av för att skapa en hållbar men vi samarbetar gärna med bland landbygdsutveckling? annat Centerpartiet eftersom ni lig­ Var finns tillväxtmöjligheterna HJ: Man behöver göra en tydligare ger nära oss i flera frågor. på landsbygden under de närmsta konsekvensanalys innan man tar poli­ 10 åren? tiska beslut för att se hur det påverkar Vad kan ni göra för att bidra till HJ: Möjligheterna finns på många alla delar av landet. Nu är det ofta så en mer positiv generationsväxling olika ställen. I LRFs livsmedelsstrategi att man i efterhand konstaterar att av gårdar? har vi definierat flervärdesmarknader det kanske inte var så himla bra för HJ: Grundförutsättningen är det där man kan förädla sin vara ytter­ landsbygden. arbete vi gör för alla lantbrukare. Det ligare ett steg och då komma när­ handlar bland annat om villkor för mare sin slutkund. Det här bygger på företagare, vi vill försöka underlätta konsumenternas intresse av att veta Det måste vara roligt för företagarna och därmed locka fler varifrån maten kommer och veta hur att vilja ta över. Så gör vi en del arbete den har producerats. Bara varannan att bo på landet och att på lantbruksskolor för att visa att det tugga som vi äter är svensk mat, det driva företag är ett modernt yrkesval att vara före­ betyder att vi också har en tillväxtpo­ tagare inom de gröna näringarna. tential när det gäller mer odling och EE: Landsbygdssärkring har precis Historiskt sätt har man ärvt lant­ mer djurhållning. På energisidan har introducerats i regeringsarbetet och bruk inom familjen, nu är det en ut­ vi en stor utmaning att öka produk­ innebär att landsbygdens perspektiv maning för oss att hitta andra per­ tionen. Vi behöver faktiskt öka mäng­ ska vävas in i varje större regerings­ soner som kan ta över om barnen den producerad livsmedel och energi. beslut, man ska helt enkelt i förhand inte är intresserade. Vi jobbar för Sedan har vi turism och entreprenad ställa sig frågan om förslaget bidrar att hitta länken mellan unga före­ som vi ser ökar. till jobb och tillväxt på landsbygden tagare som har lust och vilja, men EE: Mat och energi, rekreation, yt­ eller inte. ingen fastighet att ärva, och företag terligare förädling på skogssidan, vi som behöver nya krafter. Det hand­ är duktiga på att koka papper och Centerpartiet ser landsbygden som lar också om möjligheter att kunna göra plankor, men det finns mycket en motor för hållbar tillväxt i hela ta över driften utan att behöva köpa mer som vi inte gör idag. I Danmark landet, hur ska det gå till? hela fastigheten. gör man till exempel mer möbler EE: Grunden är att det finns jobb, och EE: Det är jätteviktigt att fler unga än i Sverige, trots att kunnande och det kan finns runt maten, energin och människor får upp ögonen för de skogen finns här. rekreationen. Därtill fodras det en gröna näringarna. En del i det är att mängd andra saker som att vägen är få fler som utbildas på naturbruks­ Hur arbetar LRF med att långsiktigt farbar alla årets dagar – att människor gymnasium, men det är också viktigt bidra till ökad tillväxt och jobb i hela och produkter kan åka till och från att vi ser över vilka skatteregler som landet? landsbygden. Telefoni och el är av­ gäller när en gård inte ärvs inom HJ: Vi jobbar på många sätt, bland görande för att skola, lanthandel och familjen och att unga får tillgång på annat vill vi försöka skapa goda för­ vårdcentral kan finnas kvar och ut­ kapital. Regeringens nya beslut om utsättningar för våra företagare. Det vecklas. Men jobben är grunden och investeraravdraget är ett exempel på kan till exempel handla om beskatt­ där är det företagarna som är motorn, en sådan åtgärd. ning och regelförenkling. Vi arbetar finns inga jobb så flyttar man. Det måste vara roligt att bo på lan­ också med att identifiera marknader det och att driva företag. Annars för att se var möjligheter till affärer Hur kan Centerpartiet och LRF sticker man, om inte lusten finns. finns. Men också mer övergripande samarbeta för att öka tillväxten i Och då är kultur och fritid också jät­ frågor som infrastruktur, bredband hela landet? teviktigt, de unga måste ha något och kommunikationer. Vi ser att det EE: Vi har en öppen dialog som kul att göra. Var rädda om lusten för är tätortsnära landsbygd som verkli­ jag hoppas är till gagn för oss båda. landsbygden! tidningen C • 9
  • 10. TE M A Den hållbara vägen till jobb och tillväxt Vägen till fler jobb och ökad tillväxt i hela landet kan gå i olika riktningar, beroende på vem som håller i ratten. Tidningen C frågade Elisabeth Tand Ringqvist, VD i Företagarna och Håkan­Sörman, VD för SKL och bemöter deras svar med Centerpartiets politiska lösningar. Här kommer frågorna: 1. Var ser du att det finns jobb 2. Vilka politiska åtgärder behövs 3. Vad kan din organisation göra tillväxt på landsbygden de för att skapa en hållbar lands­ för att långsiktigt bidra till ökad närmaste 10 åren? bygdsutveckling och möjlighet tillväxt och jobb i hela landet? till jobb i hela landet? Elisabeth Tand Ringqvist, Håkan Sörman, VD, SKL VD, Företagarna 1. Där människor upp­ 1. Landsbygdens företagande hand­ muntras och tillåts att för­ verkliga sina idéer kommer lar för oss om entreprenörer som har tillväxt och utveckling att landsbygden som utgångspunkt för sitt skapas. Framgångsfaktorn företagande, inte bara lantbrukare. Jag är att skapa en miljö som är möter många företagare ute i landet i beredd att ta hand om idé­ vitt skilda branscher som IT-utveckling erna på ett bra sätt i form av offentlig och kom­ och matbranschen, men också tillverk­ mersiell service, effektiv myndighetsutövning, ning av nya produkter. Nyligen besökte jag tillgång till kapital osv. Många nya verksamheter Åre kafferosteri som drivs av Eva och Pär och under samma växer fram i besöks- och upplevelseindustrin. dag träffade jag också Stefan som driver Åre Skidfabrik. Det finns stora möjligheter till många nya företag i hela landet om förutsättningarna är de rätta. 2. Det måste ges utrymme för lokala och regionala initiativ, tillåt till exempel satsningar 2. Ett generellt bra företagarklimat är det allra vikti­ på bredband med strukturfondsmedel. Nya jobb kommer eftersom kommuner och landsting gaste – oberoende av var företagen finns. Det finns emel­ fram till 2020 behöver anställa 420 000 medar­ lertid vissa frågor som blir än mer påtagliga för företa­ betare. Detta beror på stora pensionsavgångar gande på landsbygden, en sådan är infrastrukturen. Vare och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. SKL sig det gäller tillgång till postservice, förskola, digital har därför en stor satsning som vi kallar ”Sveri­ infrastruktur eller kollektivtrafik, så är det en viktig ges Viktigaste Jobb”. fråga för att kunna bedriva någon som helst verksamhet. 3. Vår största uppgift är att få våra politiker att förstå 3. SKL arbetar bland annat med att förbättra den offentliga servicen och myndighetsutöv­ att fyra av fem nya jobb skapas i de små och medelstora ningen. Ett exempel är att vi tar fram jämförel­ företagen. Vi som organisation, såväl som politikerna, kan ser av företagsklimatet i kommunerna. Ett annat bidra till ökat företagande genom att skapa framtidstro är att vi tillsammans med Tillväxtverket tagit hos människorna som bor på landet eller väljer att flytta fram utbildningsprogrammet ”Förenkla helt dit. Tror människor inte på att de pengar man satsar och enkelt”. investerar kan ge något i framtiden så satsar man inte. 10 • tidningen C
  • 11. Så här tycker Centerpartiet 1. Centerpartiet ser stora möjligheter inom skogs­ som regeringen presenterade tidigare i höstas, och som sektorn, jordbruket och besöksnäringen. Inom skogs- måste betraktas som en stor Centerframgång, med en och jordbruk tror vi på en ökad andel förädlingsarbete. satsning på 522 miljarder kronor på infrastruktur i hela Exempelvis inom skogsbruket utvecklas produkter som landet. I satsningen finns såväl kraftig upprustning av traditionellt sett inte förknippas med träråvara som for­ järnvägen som historiskt stora satsningar på det enskil­ donsbränsle. I regeringen har Centerpartiet framgångs­ da vägnätet med. rikt drivit den IT-politik som ger förutsättningar för att Vi vill också se en utbyggnad av högskolan för att företag inom tjänstesektorn ska kunna etablera stödja hela landets möjligheter att leva och er­ sig utanför större städer. bjuda en mångfald av högre utbildning och forskning i hela landet. Sam­ 2. Centerpartiet vill se fler verkan mellan akademi och nä­ satsningar som utgör en ringsliv har positiva effekter förutsättning för en levande både på näringslivets ut­ och expansiv landsbygd. veckling och den veten­ Företag ska ha bra vill­ skapliga kvaliteten vid kor oavsett var i landet universitet och hög­ de ligger, det tjänar vi skolor. alla på. Men för att möta 3. Centerpartiet de utmaningar som listar i ”Agenda för företagare på lands­ landsbygden” 25 bygden stöter på i hö­ angelägna åtgärder för gre utsträckning än att stärka den svenska andra, exempelvis till­ landsbygden. Här gången till riskkapital, kommer ett axplock: så vill vi införa ett inves­ Sverige behöver ett robust teraravdrag för människor och sammanhållet trans­ som investerar i ett företag. portsystem. Vi vill därför På så sätt ökar vi incitamenten i enlighet med det som sägs i att investera i mindre snabbväxan­ infrastrukturpropositionen satsa på de företag och därmed öka tillgången väg- och järnvägsnätet samt förverkliga på kapital i tidiga skeden för företag. regeringens bredbandsstrategi. Det ska vara Vi behöver satsningar på bredband så att exempelvis enkelt att starta och driva företag, vi vill därför fortsätta ingenjören ska kunna rita kopplingsschemat oavsett var att förenkla för företagen och minska kostnaderna för hen befinner sig. Regelbördan måste minska så att det att anställa, exempelvis genom att sänka de socialavgif­ blir enklare och roligare att vara företagare. Grundläg­ terna. gande service är också viktigt. Människor ska inte be­ Genom att öka den svenska matproduktionen kan vi höva välja bort landsbygden för att skola, vård, omsorg, stärka jordbrukets konkurrenskraft. mackar och mataffärer inte finns. I övrigt behövs sats­ De attraktiva boendemiljöerna på landsbygden skulle ningar på infrastruktur så att geografin inte avgör om du kunna utnyttjas bättre genom att säkerställa att intentio­ kan utveckla din företagsidé. nerna med den nya strandskyddslagen uppfylls. Nyligen antog riksdagen den infrastrukturproposition Se ”Agenda för landsbygden” på www.centerpartiet.se. tidningen C • 11
  • 12. TE M A Vitaminkur för kommuner – företagsamhet, samarbete ansvar Tillväxt gör varje kommunpolitikers liv lättare. Men hur uppnår man det? Och hur gör man det till mer än en enstaka puckel i statistiken? Tidningen C har pratat med tre kommuner som alla på olika sätt har vänt en negativ utveckling. Text: Annika Eriksson Bild: Patrik Trädgård Mitt i telefonsamtalet man lärt sig se resurserna kommunförbund med Mörbylånga, med Daniel Nilsson, i deras speciella situa­ och som gett resurser för att driva förste vice ordförande tion. Äldre kommer till projekt, hålla kontakt med myndig­ i kommunfullmäktige exempel med en extra heter och organisera kompetens­ i Borgholm, hör jag ett utjämningsslant, och utveckling. Eftersom övriga partier råmande i bakgrunden. renoveringar av som­ i Alliansen inte sett samma värde Det visar sig att Daniel marstugor ger jobb till kommer näringslivsdelen att läggas Nilsson förlöst en kalv Borgholm blev Årets traktens hantverkare. ned, men Daniel Nilsson menar att under vårt samtal, och Företagarkommun år Kommunen har ett le­ sättet att tänka lever kvar. Det är inte när jag drar efter andan 2010. Daniel Nilsson vande företagsklimat som självklart att allt ska hamna i den är förste vice ordfö­ skrattar han. rande i kommunfull­ 2010 tilldelades utmärkel­ egna kommunen, alla vinner på att – Det kan man väl kalla mäktige. sen Årets Företagarkom­ ett stort företag hamnar någonstans praktisk tillväxt? mun av organisationen i regionen. Och det får jag hålla med om. Företagarna. Daniel Nilsson tror att Även Marie-Louise Wernersson, Men det finns fler sätt att prata om kommunens decentraliserade struk­ kommunråd i Falkenberg, talar om tillväxt på, och ett är befolknings­ tur är en viktig grund, det finns regionsamarbete som viktigt för till­ utveckling. Daniel Nilsson berättar inget enskilt företag som domine­ växt. Och hon vet vad hon talar om, om hur hans hembygd, Kalmar län, rar och det finns ingen enskild tät­ som representant för årets tillväxt­ har ett mönster av utflyttning sedan ort som samlar resurser. Ett rikt för­ kommun 2012. En utnämning som 1880, men att Borgholm kommun eningsliv är också viktigt, och både ingen skulle ha drömt om för tio år visar en annan, mer svårtolkad ten­ företag och föreningar har lärt sig sedan. Men lika låg som stämning­ dens. De har nämligen positiv in­ att ta vara på de stimmiga sommar­ en var då, lika hög är den idag. Och flyttning samtidigt som befolkning­ månaderna. Företagen tar chansen regionalt samarbete i all ära, vänd­ en minskar, eller i alla fall följer en att sälja, föreningar står parkerings­ ningen kom tack vare ett samarbete konstant nivå. vakter, hjälper till vid konserter, och inom den egna kommunen. ofta figurerar samma personer i bäg­ – Befolkningen minskade, arbets­ Borgholm har nämligen blivit ge grupperna. Det ger resurser och platser lades ner, kommun och nä­ det Daniel Nilsson kallar Sveriges gemenskap, och det sätter igång en ringsliv krigade om vems fel det var. Florida, en kommun dit många positiv spiral som fortsätter in i de Det kändes helt ogenomträngligt. äldre flyttar till men också avslutar stillsamma vintermånaderna. Vi ville göra något där de som såg sina dagar i. Varje sommar växer möjligheter fick mer utrymme än dessutom befolkningen tio gånger, Dessutom trycker Daniel Nils­ de som gett upp, säger Mari-Louise tack vare sommarboende och turis­ son på Ölandskommunernas sam­ Wernersson. ter. Daniel Nilsson berättar om att verkan som länge varit samlat i ett 12 • tidningen C
  • 13. Bryggeriet Carlsberg – Får man ansvar tar man an­ satsning i Falkenberg svar, säger Sofia Jarl, kommunalråd är ett resultat av pro­ jektet ”Broa över”. i Gagnef. Liksom Borgholm är tillväxten inte så dramatisk i Gagnef, men i regionen avviker man ändå på ett positivt sätt med låg arbetslöshet och ett bra befolkningsnetto med en låg men stabil ökning. Det handlar om praktiska om­ ständigheter, det är en bygd där många familjer väljer att skaffa många barn. Men många års Cen­ terstyre i kommunen har också ska­ pat en decentraliserad struktur, lik­ nande Borgholms. Här finns många större byar istället för en centralort, Så bildades ”Broa över” ett på sig själv som en plats människor och många små företag. projekt där 60 personer handplocka­ kommer att flytta till, inte ifrån. Gagnefs tradition av gott samar­ des av kommunens näringsråd. Det – Det ger sig inte självt, man får bete mellan kommun och närings­ var kommunpolitiker, företagare, aldrig sluta arbeta. Det har hänt att liv har varit svagare under några år, föreningsaktiva, tjänstemän, en bro­ vi tappat sugen, då har vi påmint men i och med att man börjat arbe­ kig grupp som hade det gemensamt varandra. ta aktivt med att välkomna och upp­ att de trodde på bygden och hade Liksom Daniel Nilsson tar Ma­ muntra privata initiativ har det vänt. idéer. Projektet startade 2002 och ri-Louise Wernersson upp betydel­ Sofia Jarl har till exempel som mål höll på ett par år, med nya deltagare sen av kommunens starka tradition att besöka varje företag i kommunen i varje omgång. av föreningsliv, som man uppmunt­ innan mandatperiodens slut. Sedan började det hända saker. rar med exempelvis billiga lokaler. Rättare sagt, sedan började man se Och om det finns en Privata initiativ innefattar också till att det hände saker. Bryggeriet gemensam nämnare i högsta grad föreningslivet. Här Carlsberg bestämde sig för att läg­ mellan de tre kom­ finns ett civilsamhälle som tar stort ga ner tillverkning i Göteborg och munerna så är det ansvar för allt från vägskötsel till Stockholm och satsa på Falkenberg, just det här, ett le­ musikkvällar. Kommunen försöker livsmedelsföretaget Netto valde att vande föreningsliv underlätta med lokaler som kan lägga sitt huvudlager i Falkenberg, där människor tar hyras billigt och ”snabbslanten”, en man inlett samarbeten med högsko­ ansvar för sin tusenlapp med ett minimum av lan i Halmstad, bland annat i form hembygd och byråkrati till den som vill ordna av studentanställningar. sin vardag. något för allmänheten. Sofia Jarl tycker att diskussio­ År 2002 bestämde sig också Alli­ nen om tillväxt alltför ofta hand­ ansen för att bli bättre på att samar­ lar enbart om hårda siffror, arbets­ beta och la fram ett gemensamt in­ tillfällen, handel, industri. Hon vill vesteringsprogram för bostäder och lyfta fram mjuka värden, upplevelser, infrastruktur. Mari-Louise Werners­ kultur, gemenskap och tillhörighet. son tycker det är förenklat att säga – Ingen kan veta vad som ska att kommunens investeringar satte Sofia Jarl, kommunalråd i Gagnef hända i morgon. Men där det finns igång företagens, de har gått hand med mål i sikte att besöka varje före­ glädje och samhörighet finns det be­ i hand. Men det har ett stort värde tag i kommunen innan mandatperio­ redskap att möta den, hur den än dens slut. i att en kommun visar att man ser ser ut. tidningen C • 13
  • 14. TE M A Centerpartiet ser hela landet Våren är här och med den Centerpartiets nya vårkampanj – Vi ser hela landet – med fokus på jobb, företagande och grön omställning. Vi ser den lokala kraften och växtkraften. Vi ser de nya jobben, företagen och innovationskraften. Vi ser potentialen i hela landet. Det är det vi vill berätta om i kampanjen. Text: Pernilla Melander Under våren kommer vi att besöka företag och orga­ nisationer i hela Sverige och ställa frågor. Vad brinner ni för? Vad behöver ändras för att vi ska skapa ett hållbart Sverige? Hur ska hela Sverige kunna växa? Kampanjens innehåll tar avstamp i ett av Framtidsa­ gendans prioriterade politikområden, regional utveck­ ling, och ramas in av vår gemensamma profilering Ett hållbart val. – Det är jätteviktigt att vi fortsätter jobba med temat ett hållbart val under hela 2013 för att skapa den platt­ ormen f som vi behöver inför valet 2014. Då ska vi förknippas­ med att vara det hållbara valet i svensk politik, säger Jenny­Persson, kommunikationschef i Centerpartiet. Den nya kampanjen kommer att lanseras internt under Framtidsstämman 22-24 mars. Därefter kom­ mer information och material att finnas på Centralen samtidigt som ett paket för stöd och inspiration skickas ut till kretsarna. Den 5-6 april är startdatum för extern kommunika­ tion med kampanjhelg i hela landet. Startskottet är ett rapportsläpp laddad med politik för jobb och företagan­ de kopplat till hur vi vill skapa livskraft i hela landet. – Vi kommer att arbeta med PR i dagspress och fack­ press, men även använda köpt annonsplats. Dessutom kommer kretsarna att få ta del av förslag på aktiviteter att köra ute i landet för att träffa folk och skapa dialog, säger Jenny Persson. Under våren planeras ytterligare lanseringar av krafter­ det är ute i landet som Centerpartiets politik , politiska rapporter, varav en i samband med Almedalen måste landa. i juli. Nationella kampanjhelger är planerade till den 4–5 Jenny Persson pekar på vikten av att var och en i maj samt den 1-2 juni, men självklart får varje krets organisationen­får inspiration, känner engagemang och välja­den helg som passar bäst. glädje i att prata politik. – Vi på riksorganisationen kan ge stöd, sedan måste­ Håll utkik efter mer information på Centralen och stafettpinnen lämnas över till lokala och regionala den externa kampanjsajten etthållbartval.se. 14 • tidningen C
  • 15. Vägen till målet om ett klimatneutralt Sve- rige år 2050 håller nu på att byggas, och i det arbetet har miljöminister Lena Ek en nyckelroll. Det är hon som tog initiativet till regeringens Färdplan 2050 och nu är bollen i rullning. Text: Karin Carlesten Foto: Patrik Trädgård Ett klimatneutralt Sverige 2050 Miljöminister Lena Ek åker på vårturné för att klimatanpas­ sa kommunerna till 2050. Delmålen i Färdplan uppmuntra kommunerna ska lyckas skapa ett 2050 är ambitiösa. Kli­ att anta lokala klimatfärd­ fossilfritt samhälle. matutsläppen ska minska planer. Det kan handla om I motsats till kritikerna med 40 procent till 2020, att bygga klimatneutrala Men regeringen har har vi en praktisk lösning fordonsflottan ska vara fastigheter eller att av­ fått kritik för att målen inte där vi bevarar jobben och fossiloberoende till 2030. loppssystemet byggs om är tillräckligt högt satta. konkurrenskraften. Dess­ Det som verkar vara en för att klara målen, och Färdplan 2050 räknar med utom följer vi internatio­ omöjlighet ser Lena Ek miljöministern tror på ett noll nettoutsläpp sna­ nella avtal som anger sko­ som en utmaning. brett engagemang. rare än noll utsläpp, vilket gen som en mycket viktig – Vi har högt satta – Min förhoppning är innebär att en minskning kolsänka. klimatmål i Sverige, och vi att vi ska genomföra det­ av dagens utsläpp med ska nå dem genom att ar­ ta med samma entusi­ en tredjedel räcker för att Lena Ek påminner om beta tillsammans med or­ asm som vi genomförde nå målen. Kvarvarande att färdplanen är ett fan­ ganisationer, föreningar, Agenda 21 en gång i värl­ utsläpp binds upp av skog tastiskt tillfälle för Cen­ kommuner, företag och den, och med denna långa och klimatarbete utom­ terpartiet att arbeta med det civila samhället. Na­ planeringshorisont finns lands. Lena Ek förklarar: visioner på ett handgrip­ turvårdsverket har sam­ alla möjligheter att kli­ – Även om teknikut­ ligt sätt. manställt alla förslag till matanpassa kommuner­ vecklingen går snabbt – Med den i handen kan insatser i Färdplan 2050 na till 2050. Flera kommu­ kommer exempelvis gruv­ centerpartister visa att vi och dessa är nu ute på re­ ner är redan på god väg. industrin aldrig ner till menar allvar med vårt en­ miss. Jag uppmanar fler att Växjö bygger femvånings­ noll utsläpp. Men istället gagemang för miljö, jobb engagera sig i denna pro­ hus som levererar el ut på för att lägga ner gruvorna och lokal utveckling. Det cess, inte minst våra egna nätet, Mönsterås bygger anser jag att vi måste kom­ här är ju våra hjärtefrågor, centerkretsar, säger hon. ett nära-noll-bibliotek och pensera för dessa utsläpp och nu finns ett tydligt po­ Uppsala skapar miljözoner genom att minska utsläp­ litiskt mål att jobba mot. Under våren kommer i innerstaden. Kommuner­ pen på andra områden Färdplan 2050 Lena Ek att befinna sig på na är de absolut viktigas­ och ställa om till 100 pro­ gör mig hoppfull inför en kommunturné för att te politiska spelarna om vi cent fossilfria energikällor­. framtiden. tidningen C • 15
  • 16. ”Jag vill vara med och påverka” Efter att ha sökt varandra, utan framgång, under några da- gar får jag äntligen tag i en lätt febrig och förkyld Karolina per telefon. Karolina, en 24-årig centerpartist som brinner för människors lika värde och för rätten att bo var man vill och på lika villkor. Text: Ulla Sigfridsson Bild: Stephan Bozic Vem är du Karolina? Hon tvekar innan hon svarar men sen kommer det bestämt: – Både i jobbet och i politiken försöker jag se människan som individ. Att utgå från alla människors möjligheter och rättigheter. Alla ska ha alla möjligheter! Människan är unik och ska få vara det utan att bli hämmad av andra. Varför är du med i just centerpartiet? – Partiet har satt ord på de ideologiska tankar jag har. Man ser till hela landet och till människan. Det är inte toppstyrt utan man får chansen att agera och vara själv. När hon växte upp var Karolina ordförande i ungdomsrådet i Gno­ sjö, som är partipolitiskt fritt. – Jag orkade engagera mig och vågade säga det som inte andra vå­ Utan­ gade eftersom jag ville påverka och vara delaktig. Gnosjö är en liten för den poli­ kommun och jag vill påverka genom att få säga till och bli hörd. tiska arenan sjung­ Många tänker ”att det är så tråkigt, inget händer” men jag vill is­ er och spelar Karolina gärna. Hon har sjungit i tället vara med och påverka. ett rockband, men numera blir det mest Har du kunnat påverka? popblues. – Ja, det tycker jag fast det är en process, säger Karolina funder­ samt. Det beror förstås på i vilket forum man är. Hon fortsätter med fast röst: 16 • tidningen C
  • 17. – Möter jag motgångar representanten, efter mig löshet utan man ska ha sitt och jobbigt att tvista med så blir jag ännu mer moti­ är det en ung kille på 26 år första jobb, säger Karolina. folk som man träffar på verad att ”ropa högre”. Det därefter är resterande re­ Många är positiva och be­ i vardagen och som har är faktiskt inte så svårt att presentanter och förtroen­ redda att flytta. Men det är motsatta åsikter, säger påverka som man kan tro! devalda runt 35 och uppåt. svårt när man är ung. hon. Vilken fråga intresserar Hur ser du på ungdoms- Vilket är det roligaste Hur bemöter folk dig i dig mest och varför? jobben och vad kan Cen- minne från din tid som Gnosjö? Å, det är många! Social terpartiet kan göra där? politiker? – Jag möter många männ­ välfärdspolitik, arbets­ – Det är jättesvårt men – Det var väldigt roligt att iskor eftersom Gnosjö är marknadspolitik. Hela det är viktigt att gå ut och vara med i Åre på stäm­ en liten kommun. Ibland landet ska få växa. Lands­ visa på en medvetenhet. man och välja partiledare. är jag med och tar beslut bygden som innefattar så Många 80- och 90-talis­ Det finns mycket som är som inte alla gillar och då mycket – allt från infra­ ter, som jag, har inte fått intressant och roligt. Det får jag höra det, konstate­ struktur till skolor med någon chans att komma in kan verka som om det är rar Karolina. mera. på arbetsmarknaden alls. segdraget inom politiken – Jag försöker skilja på – Att se till samhäl­ Allt förändras, exempelvis men det händer mycket. mitt privata jag och på po­ let som det är. Det finns industrinäringen – ingen Under valet var det roligt litiken och för många är ju inte så många storstä­ trodde väl att den skulle att vara ute och prata med jag ju faktiskt bara en lo­ der, nästan hela Sveri­ drabba oss. En viktig fak­ folk och ”kampanja”. kalpolitiker. Folk pratar ge är landsbygd och man tor är att man utbildar sig, dagligen politik med mig ska kunna bo var som helt reflekterar Karolina. Vad är det svåraste beslut och de tycker till om allt utan sämre förutsättning­ Hon pratar ofta med du har varit med om att från vägbygge, vad en gata ar, säger Karolina bestämt. ungdomar i Gnosjö. fatta? ska döpas till, om man ska – Jag brinner för att en­ – Tidigare har man nog – Det är svårt att ge sig in bygga vindkraftverk till gagera ungdomar i poli­ trott att det varit självklart och ta beslut eller argu­ om vi ska investera i fast­ tiken, både partipolitiskt att komma ut efter sin mentera vid beslut som igheter. men även att ungdomar examen och få ett fast jobb berör många människor ska våga ta plats i debatter med hög lön. mycket, säger Karolina. Hur ser du framtiden för och samhällsfrågor. Men har det egentligen Man väljer en inställning, din del? Karolina fortsätter: varit självklart de senaste antingen tycker man eller – Jag hoppas och tror att – Jag lämnade bland an­ åren, funderar hon. Ung­ så tycker man inte. Oavsett jag fortfarande är politiker. nat in en motion för någon domarna är frågande till vad man tycker, så är det Att jag fortfarande engage­ månad sedan som gällde om det ger något att gå till många som är engagerade. rar mig för andra män­ att starta upp Gnosjö kom­ arbetsförmedlingen och gå – Om man då är den niskors väl och ve! Jobbar muns före detta ungdoms­ kurser. som ska ta ett beslut då nog även kvar på social­ råd. Detta för att det är – Man ska ju inte vän­ kan det bli väldigt inten­ tjänsten, säger Karolina angeläget att få in ett ung­ ja sig vid långtidsarbets­ sivt. Det kan vara svårt med ett skratt. domsperspektiv när det – En dröm är att äga lite gäller olika frågor i den Om Karolina mark och lära mig mer om kommunala politiken. Karolina Sköld, 24 år och bosatt i Gnosjö. Kommer skogsbruk eftersom jag – Överlag så är det ett från en by i skogen som heter Kärringabacka. Utbildad verkligen gillar att vara ute problem att få en bred socionom och arbetar som ungdomsbehandlare på i skogen, avslutar hon och målgrupp av representan­ socialtjästen i Gislaved. berättar en historia från ter i politiken, det gäller sin barndom om en tysk­ både på lokal-, regional- Uppdrag i politiken: Ledamot i kommunfullmäktige i hare. Gnosjö, ersättare i kommunstyrelsen, andre vice ordfö­ och riksnivå, säger Karo­ Men den får ni fråga rande i allmänna nämnden, ordförande i rådet för funk­ lina. tionshinderfrågor, ledamot i distriktsstyrelsen och i för­ henne om när ni möter – I kommunfullmäktige bundsstyrelsen i CUF. henne. i Gnosjö är jag den yngsta tidningen C • 17
  • 18. Namn: Kent Johansson Ålder: 61 Uppdrag: Europaparlamentariker sedan hösten 2011 Bor: Skara och Öland, över­ nattningslägenhet i Bryssel Familj: Gift med Gull-Britt, två vuxna barn Bild: Europaparlamentet En typisk vecka med Kent Vad gör de i Bryssel egentligen? Vi följde med Centerpartiets­ – Det här blev en ganska typisk Kent Johansson en vanlig vecka på hans uppdrag som vecka. De dagar som jag inte har europa­ arlamentariker med början i Skara och avrundning p möten i Europaparlamentet vill jag gärna möta engagerade människor i Jämtland. Däremellan har han mellanlandat i Bryssel, på olika håll i hela Sverige. Jag träf­ Holland­och Vara. Text: Peter Svensson far förstås många centerpartister och andra förtroendevalda i kom­ Den här veckan innehåller precis biomassa i Nederländerna, samtal muner, landsting och regioner. Men som vanligt många möten och dis­ med gymnasieelever i Mariestad också skolelever, lärare, företagare kussioner. Kalendern är fylld med och unga lantbrukare i Skövde, en och andra som vill prata om Europa­ . besök och sammanträden i Euro­ spännande framtidskonferens om Verkligheten finns ju inte bara i parlamentet i Bryssel, men också landsbygds- och regionutveckling i Bryssel eller Strasbourg, säger Kent mycket annat. En konferens om Jämtland... Johansson. 18 • tidningen C
  • 19. Måndag Tisdag 21.00 09.00 06.45 När de flesta av oss andra Kent möter gymnasieelever i Börjar morgonen med en biltur slumrar framför SVT Aktu­ Mariestad. mot Vara, dags att lämna in ellt, tar Kent tåget till bilen på service. Vlissingen i Nederländerna. Jobbar vid datorn under 08.00 resan. Checkar in på hotel­ Fika med semla på Conditori let runt midnatt. Nordpolen i Vara och hoppar Kl 13.00 sedan på tåget till Göteborg. Onsdag Hästnäringen i centrum på Kl 08.00 lunchmöte. Samtal med Euro­ 11.20 Under morgonen ska Kent peiska veterinärorganisatio­ Flyg lyfter från Landvetter mot medverka på konferens om nens direktör Jan Vaarten, Ste­ Bryssel. biomassa i Vlissingen. Här pra­ fan Johanson som är ordföran­ tar han med två italienska del­ de i Europeiska hästnätverket tagare, Luca Bartoletti och och brittiska Europaparlamen­ Giulia Bubolini från Emilia- tarikern Julie Girling. 14.00 Romagna. Diskussion om EU:s jordbruks­ Foto: Pascal Tshibanda 14.00 politik med unga lantbrukare Efter lunch träffar Kent folk från på ”Young farming, CAP Svensk Näringslivs Bryssel­ towards 2020” i Skövde. kontor. 17.15 Flyget lyfter mot Stockholm och sex timmar senare tar Kent plats i en sovkupé på nattåget mot Östersund. God natt! 15.00 Fredag Genomgång av aktuella ären­ 10.09 08.00 den i ITRE-utskottet med Han­ Tåget rullar tillbaka till Bryssel Frukostmöte i Östersund med 16.15 na Stenegren, politisk sakkun­ från Vlissingen. Under efter­ ledningen för Hela Sverige ska Kent träf­ nig på kansliet i Europaparla­ middagen betar Kent av leva. Under förmiddagen hin­ far Kristi­ mentet där Kent och hans stab arbetsmöten och samtal på ner han också med att träffa na har sitt kontor. Under eftermid­ kontoret i Europaparlamentet. LRF i Jämtland och represen­ Yngwe dagen deltar Kent i flera möten tanter från Länsstyrelsens lans­ ordföran­ i Europaparlamentet, och 19.00 bygdsenhet. de i LRF- avslutar eftermiddagen med Dagen avslutar med att Kent ungdo­ några telefonsamtal och rens­ medverkar vid en middag till­ 13.00 men. ning av mejlboxen. sammans med besökare från Efter lunchen styr Kent mot Skara kommuns näringslivsbo­ Torsta naturbruksgymnasium i 17.00 19.15 lag. Ås där han under eftermidda­ På Swedbanks lantbrukskonfe­ Kent träffar Sveriges EU-kom­ gen deltar i Framtidskonferens rens i Billingehus, samtalar missionär Cecilia Malmström Torsdag om landsbygds- och regionut­ Kent med Staffan Nilsson, pre­ vid invig­ 06.20 veckling. Foto: Andreas Carlsson sident i EU:s Ekonomiska och ningen Morgonpasset börjar med trä­ sociala kommitté. av Raoul ning på gymmet runt hörnet Wallen­ från Kents övernattningslägen­ 22.00 berg- het. Full tank på E20 utanför Skara. rummet i Europa­ 8.00 parla­ Morgonen inleds med en rund­ mentet. vandring i parlamentet med besökarna från Skara. 20.00 Nästa gäng med besökare Kvällsseminarium om forskning kommer från Folkbildningsför­ och innovation anordnat av bundet. nordiska ingenjörer. 09.30 Sammanträde i ITRE-utskottet 16.45 utskottet för industri, transport, Nu tar Kent tåget från Krokom forskning och energi där Kent till Duved. Här ska han ägna är ledamot. Han deltar i vote­ helgen åt att åka skidor med ring om ett stort antal frågor. dottern. tidningen C • 19
  • 20. Hon är kommunernas röst i Bryssel Om Region­ Ewa-May Karlssons palett löper kommittén i EU från den kommunala vardagen till • Rådgivande organ som representerar att förhandla med spanjorer, frans- regionala och loka­ la myndigheter i EU Jag slås mer män och finländare. Som ledamot i EU:s Regionkommitté kommer det • 344 ledamöter från 27 länder av likheterna norrländska lugnet till sin rätt och hennes förmåga att kompromissa • Ledamöterna är kommunalt eller än skillnader utan att tappa den egna politiska regionalt folkvalda politiker i gruppen viljan.  Text: Pernilla Melander Bild: Patrik Trädgård • 6 utskott: territoriell Efter flera år som egen företagare inom sammanhållnings­ skogsbranschen sitter Ewa-May Karlsson politik, ekonomisk politik socialpoli­ sin fjärde mandatperiod som kommun­ tik, utbildning, ung­ styrelsens ordförande i Vindeln. Samtidigt domsfrågor, kultur är hon också Centerpartiets kommunala forskning, miljö, klimatförändringar och regionala representant i Bryssel som energi, medbor­ ledamot i Regionkommittén. garskap, styresfor­ Med gummistövlarna i den norrländska mer, institutionella frågor yttre för­ barrskogen och livet som glesbygdsbo, bi­ bindelser, naturre­ drar hon med erfarenheter som är hon gan­ surser ska ensam om i Regionkommitténs paneu­ ropeiska grupp. Trots det känner hon sig hemma bland de 344 ledamöterna och ser fler likheter än skillnader. – Jag slås mer av likheterna än skillnader i gruppen. När det gäller sakfrågor går pro­ blemställningarna som en röd tråd genom områden som demografi, klimat, miljö och framtidens behov av kompetenta personer, säger Ewa-May Karlsson. Regionkommittén fungerar som ett Ewa-May Karlsson gillar att samarbeta med kollegor från 27 länder i EU:s Regionkommitté. rådgivande miniparlament med fokus på att påverka EU-beslut utifrån det egna landets 20 • tidningen C
  • 21. behov i kommunala och regionala Som viktiga EU-frågor för Sve­ frågor. EU-kommissionen måste rige lyfter Ewa-May fram miljö och ”EU styr 60 procent rådfråga och invänta remissvar från energi samt behovet av regelverk av kommunernas Regionkommittén innan beslut kring utbildningar för att kunna fattas. Under senare år har kom­ jobba och studera över gränserna. vardag” mitténs roll också stärkts genom Hon ser också vikten av att alla Ett par kvarter rätten att gå till EU-domstolen och länder i EU strävar efter minskad från EU-parla­ överklaga beslut. kriminalitet, och gemensamma mentet ligger I sin roll som ledamot i utskottet lösningar för infrastruktur som SKL:s Bryssel­ för miljö, klimatförändringar och är miljömässigt och ekonomiskt kontor som drivs energi träffar Ewa-May kollegor­ hållbara. av Marcus Holm­ na i Bryssel varannan månad. Hon – Ju fler som samverkar i beslu­ berg och hans tre Marcus Holmberg är ser det som ett extra plus att tillföra ten desto större chans har vi att kollegor. på plats i Bryssel. dagsfärsk erfarenhet från den egna lyckas skapa förutsättningar som – Vi är här för kommunen. Hennes nära samar­ fungerar i enskilda byar ute i Euro­ att stödja SKL i betet med SKL, Sveriges kommu­ pa, men också i olika regioner. Stockholm. I Bryssel gör man helt en­ ner och landsting, bjuder också på Att orka med långa dagar i EU- kelt enbart det som man bara kan gör insikt i behov och frågeställningar parlamentet med dragningar och i Bryssel, säger Marcus Holmberg. som diskuteras i svenska kommu­ diskussioner från tidig morgon till Marcus berättar att omvärldsbevak­ ner från söder till norr. sen kväll kräver att man är nyfiken, ning är en del av uppdraget och de in­ – Det är viktigt att vi finns i EU vill lära sig mer och att man har ett formerar handläggarna i Sverige om för att få med kommuners och regi­ äkta engagemang. Ewa-May kon­ vad som är på gång här nere inom i oners perspektiv i parlamentariska staterar att mötena inte pågår dyg­ princip alla sakområden som berör beslut eftersom vår vardag hemma net runt eftersom tolkarnas arbets­ kommuner och landsting. Att byg­ i Sverige påverkas i stor utsträck­ tider styr och runt niotiden brukar ga och underhålla olika nätverk är en ning, säger Ewa-May. de släcka ned. viktig del av omvärldsbevakningen. Det andra uppdragsområdet På frågan om vilket inflytande Samarbetet med Kent Johansson är kommunikation. Under 2012 tog hon har i EU:s beslutsprocess tve­ innebär regelbundna möten då de de emot ett 70-tal besök från svenska kar hon inte: diskuterar aktuella frågor och job­ kommuner, landsting och enskilda – Jag har mandat att driva frågor bar gemensam kring partipolitiken. politiker. Vid studiebesök arbetar och själv tycka vad som är rätt, men De anordnar också gemensamma Marcus och hans gäng enligt dagord­ ytterst handlar det om att matcha seminarium och träffar. ningsmetoden för att skapa intresse mitt partis politik med SKL:s behov – Kent och jag känner varandra och förståelse - de kollar dagord­ och min egen magkänsla. sedan länge eftersom jag var hans ningen i den aktuella kommunen, Det gäller att komma in i besluts­ ersättare i Regionkommittén inn­ exempelvis Uppsala, och fokuserar på processen tidigt för att kunna på­ an han blev parlamentariker. Det är det som är väsentlig för just Uppsala­ verka. Alla som varit med om stör­ viktigt att ha en bra relation mellan borna. Genom att ställa kommunens re beslutsprocesser vet att nyckeln partiets representanter. vardag mot punkter på den aktuella till framgång heter kompromiss. Våren 2014 är det dags för nästa dagordningen i EU händer det saker. Finns det risk att man kompromis­ EU-val och i Sverige ligger valdelta­ – När man berättar att i genom­ sar bort sina egna ståndpunkter för gandet på runt 40 procent, en siffra snitt 60 procent av kommunernas att nå i mål? som måste upp. dagordning påverkas direkt eller in­ – Jo, risken finns, man får inte all­ – Det är jätteviktigt att Sverige direkt från Bryssel och cirka 50 pro­ tid som man vill och man kan hellre har en bra representation på plats cent av landstingens, då tänds det ljus inte alltid lägga sig i alla frågor. Min i Bryssel. En stor del av den kom­ i ögonen. Även om besökaren inte är erfarenhet är att Sverige ser EU som munala vardagen styrs från Bryssel, medveten om det så har du diskuterat ett bra verktyg för övergripande be­ här måste alla bidra med sin röst, en viktig EU-fråga, avslutar Marcus slut, medan vi vill ha eget inflytande menar Ewa-May Karlsson. Holmberg. över våra detaljer på hemmaplan. tidningen C • 21
  • 22. Tidningen C i topp av kommunikationskanalerna I förra numret av tidningen C uppmuntrades våra läsare att komma med synpunkter på Centerpartiets kommunikations­ kanaler. Totalt fick vi in 76 svar, tack alla som bidrog! Resultaten visar att Tidningen C är den populäraste informa­ tionskanalen med ett snitt på 2,3 av 3. Alla svar kommer nu att analyseras och tas med i det fortsatta arbetet med att utveckla Centerpartiets informationskanaler. Stort grattis till den lyckliga vinnaren Rut Lönnell från Gnosjö! Rut får en present värd 200 kronor från presentshopen. Visste du att Svenska fotbolls­förbundet satsar på landsbygden med ”En förening i varje by – fotboll för alla”. Bollspel ska helt enkelt bidra till en attraktivare landbygd. aktuellt magasin ute nu! • 101 c-röster Centerpartiets från hela Sverige om Europa! första EU-dagar • Kent Johansson från Händene till Bryssel Missa inte Centerpartiets allra första Europadagar! Beställ via Den 25-26 april samlas centerpartister från hela • Europaskolan Centerpartiets profilshop eller www.kentjohansson.eu landet i Halmstad för att öka kunskapen och inspi­ – med quiz och korsord! rera varandra att engagera sig i europapolitiken. Tanken bakom mötet är att lyfta­fram och tydliggöra Centerpartiets politik i Europafrågor och stärka organisationen inför EU-valet våren 2014. Program och inbjudan kommer att publiceras på Centralen. 22 • tidningen C