Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. En värld av möjligheter

2. Globaliseringen som en möjlighet.................................................................................................... 3
En värld av möjligheter .................................................................................................................. 4
Vad är globalisering? .................................................................................................................. 4
Jobb, miljö och etik ................................................................................................................... 5
Globaliseringen och jobben............................................................................................................. 6
Vilka sektorer är drabbade i Sverige? ........................................................................................... 6
Effekterna av utlokalisering ........................................................................................................ 7
Sveriges utmaningar inför framtiden ........................................................................................... 8
Globaliseringen och miljön ............................................................................................................. 9
Klimatproblemen ökar ................................................................................................................ 9
Den globala energianvändningen ökar.......................................................................................... 9
En omställning är nödvändig .................................................................................................... 10
Etiska och Sociala aspekter på globaliseringen................................................................................ 11
Vem skall bestämma över etiska riktlinjer – företagen eller regeringarna? ..................................... 11
Konsumentmakt ...................................................................................................................... 12
Vad Centerpartiet föreslår ............................................................................................................ 13
Tillsätt en globaliseringskommission..................................................................................... 13
Jobb ....................................................................................................................................... 13
Miljö....................................................................................................................................... 14
Etik och socialt ansvar ............................................................................................................. 15
Svenska folket och globaliseringen ................................................................................................ 17
2

3. Globaliseringen som en möjlighet
Centerpartiet har en positiv syn på globaliseringen. Vi tror att globaliseringen bidrar till att
stärka svensk ekonomi och välfärd. I en globaliserad ekonomi ökar konkurrensen och företag
och jobb slås ut. Samtidigt öppnas nya möjligheter och marknader, nya idéer flödar. Genom
globaliseringen skapas förutsättningar för fler jobb och en tryggad välfärd. Genom
globaliseringen skapas fler möjligheter inte bara för Sverige utan även i vår omvärld. Sverige har
goda förutsättningar genom moderna och ansvarstagande företag som ligger långt framme inom
den grön och miljövänlig teknik.
Detta är ett synsätt som fler delar med oss. I debatten har allt som oftast de negativa aspekterna
av globaliseringen uppmärksammats. Trots detta finns en utbredd förståelse för globaliseringens
möjligheter och betydelse för jobb och välfärd.
En Temo-undersökning som centerpartiet låtit göra om allmänhetens inställning till
globaliseringen visar att den positiva attityden till globaliseringsfrågor är starkare än den
negativa. På frågan om hur ökad internationell handel och konkurrens kommer att påverka
antalet nya jobb svarar 37 procent att de tror på fler nya jobb, 34 procent på färre och 18 procent
tror inte på någon påverkan.
På frågan om ökad internationell handel och konkurrens påverkar förutsättningarna för att på
sikt upprätthålla en god välfärd i Sverige svarar 48 procent att möjligheterna ökar, mot 24
procent att de minskar. En stor del av de tillfrågade ser svenska företag som bra på att utnyttja ny
och miljövänlig teknik (90 respektive 73 procent) liksom många ser svenska företag som bra på
etiskt hänsynstagande. Resultatet på undersökningen presenteras i slutet på rapporten.
Många Svenskar ser liksom oss globaliseringen som en möjlighet. Denna möjlighet vill vi ta
tillvara på.
3

4. En värld av möjligheter
Globaliseringen är på inget sett något nytt. Sverige, vår ekonomi och vårt samhälle har alltid
formats av vår omvärld i olika utsträckning. Den svenska industrin växte till stor del fram och
formades genom ett inflöde av utländskt kapital och en export av svenska varor. Den stora
skillnaden idag är att globaliseringen är snabbare och synligare. Tidigare utvecklingsländer växer
i många fall snabbare än de gamla industriländerna.
Den tekniska utvecklingen är en av de drivande faktorerna bakom globaliseringen. Lägre
transportkostnader och en spridning av modern teknologi, inte minst inom
kommunikationsområdet, har markant ändrat förutsättningarna för handel med varor och
tjänster.
Men det är inte bara den tekniska utvecklingen som ligger bakom de allt snabbare
omvälvningarna. Avreglerade marknader har i hög grad bidragit till globaliseringen. Sveriges
kapitalmarknad avreglerades under 1980-talet från att vara en av de mest slutna till att bli en av
de mest fria, och möjliggjorde stora transaktioner av kapital. Avreglerade marknader, inte bara i
Sverige, har underlättat riskspridning, bidragit till nya investeringar och öppnat upp nya
marknader för företag – både nationellt och internationellt.
Efter det kalla krigets slut öppnades nya marknader för såväl handel som investeringar. Genom
EU:s utvidgning har den ekonomiska integrationen i Europa nått nya nivåer och såväl varor som
tjänster har funnit nya vägar och marknader. Världens två största länder integreras alltmer i
världsekonomin. Indien har öppnat upp sin ekonomi och sina gränser och expanderat
ekonomiskt. Kina är medlem i WTO och har utvecklats till att bli en av världens största
handelsnationer och har tillsammans med Indien två och en halv miljarder människor som i allt
högre grad deltar i den internationella ekonomin både som producenter och konsumenter.
Vad är globalisering?
Globaliseringen kan inte bara begränsas till internationell handel och jobb som flyttar.
Spridningen av teknik, information och nya idéer har vidgat möjligheterna för människor över
hela jorden. Samtidigt som globaliseringen ökat och världens länder blivit allt mer integrerade
har även världen blivit på många sätt blivit en bättre plats. Under de senaste trettio åren har allt
fler människor lyfts ur fattigdom och levnadsstandarden runt om i världen ökat. Ett barn som
föds idag lever i genomsnitt ett decennium längre än ett barn som föddes för trettio år sedan.
Med globaliseringen uppstår nya fenomen och förutsättningarna för våra kontakter med
omvärlden förändras konstant. Vi har fått globala marknader, där varor och tjänster byts dygnet
runt, årets alla dagar. Med globaliseringen har mer än bara ekonomin utvecklats. Internationella
organisationer som t ex Världshandelsorganisationen och internationella brottsmålsdomstolen
har fått en allt viktigare roll för att möta den globala världens nya utmaningar. Globaliseringen
innebär nya sätt för både människor, stater och företag att mötas och umgås.
I takt med att kontakterna mellan människor ökar allt snabbare utbyts idéer, och det uppstår nya
gemensamma normer och värderingar. Frivilligorganisationer blir allt starkare internationella
aktörer för att främja miljö och mänskliga rättigheter. Stater och internationella
samarbetsorganisationer utvecklar nya samarbeten med gemensamma normer inom miljö,
4

5. handel och mänskliga rättigheter. Stater idag är djupare integrerade med varandra och ett
globalt nätverk än någonsin tidigare. Världen har blivit mindre och tiden går snabbare.
Jobb, miljö och etik
Globaliseringen har inneburit mycket positivt under de senaste trettio åren. Samtidigt är detta
bara början. När allt fler människor ges möjligheten att delta i det globala utbytet ökar takten än
mer. Ju fler tankar som utbyts och kulturer som möts, desto fler nya idéer uppstår. Samtidigt
finns en globaliseringens baksida.
Vi vet ännu inte hur globaliseringen kommer att te sig framöver. I takt med att världens
ekonomiska tillväxt ökat, så har även konsumtion och utnyttjande av naturresurser ökat. I en allt
hårdare konkurrens riskerar socialt ansvar och respekten för mänskliga rättigheter att komma i
andra hand. Även om antalet jobb som flyttat utomlands är svårt att uppskatta, så kommer de
troligtvis att öka i takt med att den internationella konkurrensen hårdnar. Ännu verkar
tjänstesektorn i Sverige inte ha påverkats i någon större grad av utflyttning av jobb.
Centerpartiet ser, trots många orosmoln, på framtiden med optimism och tilltro. Vi ser en
möjlighet i internationell handel, vi tror att Sverige står inför en fantastisk möjlighet att bidra till
en grönare värld. I den här rapporten har vi valt att titta på områdena jobb, miljö och etik och
socialt ansvarstagande, då mycket av diskussionen kring globaliseringens avarter kommit att
kretsa kring just dessa områden.
5

6. Globaliseringen och jobben
Begreppet Globalisering har fått ett stort genomslag i media och den allmänna debatten, inte
minst i samband med diskussionen om arbetslöshet. ”Jobben flyttar” har varit en ofta
förekommande rubrik. De nya drivkrafterna bakom globaliseringen har gjort att internationell
konkurrens inte längre bara handlar om export och handel, utan att även i allt högre grad om
flytt av produktion och nyetableringar i andra länder.
Det finns flera olika åsikter om hur globaliseringen kommer att påverka svenska jobb och löner.
I den pågående debatten hävdar en del ekonomer att Sverige inte kan hävda sig i konkurrensen
mot länder där arbetskraften kostar en bråkdel av den svenska. I slutändan måste de svenska
förhållandena ändras genom sänkta löner och ökad arbetslöshet. Andra ekonomer hävdar att de
högre svenska lönerna speglar den högre produktiviteten i Sverige. Att en svensk bilarbetare
tjänar mer än en kinesisk är naturligt, då han eller hon producerar mer bil per arbetad timma.
Att avgöra i vilken grad svenska jobb flyttar utomlands är en invecklad uppgift som involverar
en mängd olika hänsynstaganden. Det är inte enbart lönerna i utlandet som påverkar utan andra
faktorer såsom produktivitet, företagsklimat, organisation och utbildning.
Lönerna spelar emellertid en stor roll. Vi håller kvar vid Kina som exempel. 2002 tjänade Kinas
100 miljoner fabriksarbetare i städerna strax under en dollar i timmen. På landsbygden var
1
lönerna ännu lägre. Samtidigt har under senare år rapporter börjat komma om arbetskraftsbrist
i Kina, och lönerna börjat öka.
Etablering i utlandet behöver inte vara förknippad med jakten på minskade kostnader, utan kan
även vara ett sätt att komma närmare en ny och växande marknad. Antalet
mobiltelefonanvändare i Kina uppgick år 2004 till mer än 330 miljoner, en ökning med 25
procent sedan året innan. I USA uppgick antalet mobiltelefonanvändare samma år till 182
miljoner.
Vilka sektorer är drabbade i Sverige?
Förr drabbade konkurrensen i första hand sektorer som var inriktade på enklare produkter. Då
Sverige i första hand exporterade högteknologi utgjorde handel och internationell konkurrens
var inget större hot mot svenska jobb. I takt med att tillväxten ökat i låglöneländer som till
exempel Kina, har de i allt högre grad även börjat konkurrera med mer avancerad teknologi.
Den slutsats man kan dra av globaliseringens påverkan på jobben är att vissa sektorer är mer
utsatta än andra. OECD uppskattar att mellan 4 och 17 procent av uppsägningarna inom
2
tillverkningsindustrin i Nordamerika och EU kan vara en effekt av internationell konkurrens.
För Sverige saknas tillförlitliga mätningar och data för att på ett säkert sätt avgöra hur svenska
jobb påverkas av utflyttning och internationell konkurrens. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
uppger att av ca 52 000 varsel förra året berodde 2000 på flytt till utlandet. Hur många
arbetstillfällen som försvinner till följd av konkurrens från utlandet är svårare att säga.
1
Manufacturing earnings and compensation in China, Judith Banister, Monthly Labour Review 2005
2
OECD employment outlook 2005
6

7. Konkurrens innebär inte bara att svenska jobb flyttar utomlands utan även att svenska och
utländska företag väljer att förlägga ny verksamhet i utlandet istället för i Sverige. AMS
varselstatistik visar att de största antalen varsel finns inom verkstads- och tillverkningsindustrin.
European Restructuring Monitor (ERM) är ett verktyg som sammanställer uppgifter om
omlokaliseringar och nedläggningar av företag i Europa baserat på mediauppgifter. Enligt ERM
har under perioden 2002-2005 ca 2500 jobb försvunnit genom antingen offshoring eller
outsourcing. Dessa jobb utgör ca 4,6 procent av alla de jobb som försvunnit under perioden. De
mest utsatta sektorerna i ERM:s statistik är post- och telekommunikation, transporttjänster och
verkstadsindustri.
Andra mått som använts av forskare för att försöka uppskatta omfattningen av utlokalisering och
outsourcing är till exempel importen av insatsvaror, importen av tjänster och vidareförädlade
varor och antal anställda i svenskägda koncerner utomlands. Dessa mått kan emellertid inte
heller ge exakta svar på frågan hur många jobb Sverige förlorar till utlandet.
Även om jobb idag flyttas utomlands i högre grad än tidigare så är det mycket få arbetstillfällen
jämfört med den totala omsättningen på arbetsmarknaden. Frågan är emellertid hur detta
kommer att stå sig i framtiden.
Effekterna av utlokalisering
Globalisering i form av ökad handel och konkurrens och ett ökat utbyte av information och idéer
innebär stora samhällsvinster i form av ökad effektivitet. En global ekonomi där allt fler företag
får konkurrera med varandra leder till ökad effektivitet och en effektivare resursallokering i
ekonomin. I slutändan ger detta lägre priser för konsumenterna. Ett konkret exempel på detta är
hur priserna och utbudet inom datorer och hemelektronik utvecklats i Sverige under senare år.
Globaliseringen påverkar anställda i arbetskraftsintensiva industrier i västvärlden. Den som blir
av med jobbet tenderar att vara äldre, ha lägre utbildning och ha varit anställda under en längre
tid än genomsnittsarbetaren.
Index, importpriser på datorer och annan informationsbehandlingsutrustning
60
50
40
Index 100=1990
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Källa: SCB
7

8. Sveriges utmaningar inför framtiden
Sverige har klarat omställningar förr. Vi drabbades av stora kriser i stål-, pappers och massa- och
varvsindustrin under 70 talet. Svensk industri har trots alla förändringar bibehållit sin stora andel
av samhällsekonomin och utgör en stor del av exporten. De sektorer av svensk industri som har
klarat strukturomvandlingarna har istället hävdat sig i den internationella konkurrensen och i
många fall kommit att bli ledande. Varvsindustrin gick i graven medan stål och pappers- och
massa industrierna utvecklades och effektiviserades.
Vad kan hända i framtiden? Vi har ännu bara sett början på den senaste globaliseringsvågen.
Fler sektorer i Sverige kommer med all sannolikhet utsättas för en allt högre konkurrens från
utlandet. Utflyttning och omlokalisering inom dessa sektorer kommer då troligtvis att öka.
Utmaningen ligger i att den produktion som flyttar utomlands kan ersättas med nya jobb här i
Sverige.
3
Konsultföretaget Mckinsey uppskattar att för varje krona svenskt tjänstearbete som flyttar ut,
skapas bara motsvarande 85 öre i Sverige. Anledningen till detta är dels att svenska företag inte
använder sig av de lägsta kostnaderna i Indien och Kina, utan ofta flyttar verksamhet till
Östeuropa där besparingen inte blir lika stor och dels att det skapas färre nya jobb i Sverige som
ersättning för dem som försvinner.
Var ligger Sveriges komparativa fördelar idag? I takt med att fler och fler svenska sektorer
utsätts för ökad konkurrens gäller det att vi i Sverige kan hitta de sektorer där vi kan konkurrera
bäst. Vi måste bli duktigare på att skapa nya arbetstillfällen i nya sektorer när gamla försvinner.
Ännu är tjänstesektorn i Sverige i hög grad opåverkad av globaliseringen.
3
Sveriges ekonomiska välstånd, Mckinsey, 2005
8

9. Globaliseringen och miljön
Ökad global tillväxt har också lett till ökade globala miljöproblem. Länder som tidigare
betraktades som utvecklingsländer har fått en kraftig ekonomisk tillväxt, utan att
miljölagstiftning eller miljöintresse har hängt med. En ökad handel har lett till allt fler
världsomspännande transporter. Med växande ekonomier har många länder kraftigt ökat sin
energiförbrukning. Samtidigt har även de gamla industriländernas ekonomier och konsumtion
fortsatt att växa och kräver mer resurser än någonsin.
I och med att företag bli alltmer globala och produktion flyttar mellan länder, blir effekterna av
företags agerande allt mindre transparenta, och företag kan välja att etablera sig på marknader
där regelverken och kontrollerna är svaga.
Klimatproblemen ökar
Rapporterna om förändringar i vårt klimat blir allt mer oroande. Ökade halter av växthusgaser
som metan och koldioxid bidrar till att öka jordens medeltemperatur. FN:s klimatpanel (IPCC)
har slagit fast att de ökade mängderna av växthusgaser har ökat till följd av mänskliga
aktiviteter. IPCC:s prognoser visar också på en ökning av jordens genomsnittliga
marktemperatur med mellan 1,4 och 5,8°C inom de närmsta hundra åren. En ökad
medeltemperatur innebär stora påfrestningar på vår globala miljö med på sikt förödande
konsekvenser för såväl biologiska system som människor i utsatta områden. Bland faktorer
bakom de höga utsläppen av växthusgaser ligger främst förbränningen av fossila bränslen.
Trafiken står för en stor del av utsläppen liksom koleldade kraftverk. Kina har nu nått upp till
att bli världens näst största producent av växthusgaser efter USA, och Indien kommer på fjärde
plats. Hälften av Indiens, och två tredjedelar av Kinas energi kommer från kolkraft.
Ökad handel och ökad konkurrens har lett till allt fler transporter inom länder. Utlokalisering
och nyetablering i andra länder har gett allt fler internationella transporter. Genom att allt fler
produkter säljs ”On demand” och utan lagerhållning leder detta till att många transporter sker
med ett lågt kapacitetsutnyttjande – halvfulla lastbilar levererar varor oftare. Välståndsökningen
i många av de snabbväxande ekonomierna har lett till en kraftig ökning av personbilstransporter.
Kinas bilindustri tillverkade 2,6 miljoner fordon under 2005. Samtidigt är bil- ägandet per capita
betydligt lägre än i västvärlden.
Den globala energianvändningen ökar
Globaliseringen har lett till att allt mer energi förbrukas. De stora nya ekonomierna, Indien och
Kina, har kraftigt ökat sin konsumtion av råvaror vilket har varit en av de drivande krafterna
bakom de stigande priserna på råvarumarknaden. Samtidigt kan man se att dessa länder allt mer
positionerar sig globalt för att säkra tillgångarna på värdefulla råvaror. Såväl Indiska som
Kinesiska oljebolag är idag stora aktörer på marknaden och investerar i stor skala i bland annat
Afrika och Sydamerika.
Oljeberoendet är inte bara ett hot mot miljön, utan även mot vår ekonomi och säkerhet. Idag
produceras närmare hälften av all olja i regioner präglade av konflikter, totalitärt styre och
sociala spänningar. Det är ofta i just dessa regioner som det även finns potential för att öka
produktionen. Ett fortsatt starkt beroende av olja, och därmed fortsatt beroende av en säker
9

10. leverans från dessa regioner, innebär stora risker ur såväl miljö- som ekonomi och
säkerhetssynpunkt.
En omställning är nödvändig
Globaliseringen har inneburit ett lyft ur fattigdomen för många människor. Välståndet har ökat.
Detta har skett till priset av allt större utsläpp och ett hårdare utnyttjande av jordens resurser.
Vår nuvarande förbrukning av jordens resurser är inte hållbar.
Alla människor har rätt till att uppnå samma materiella standard. Samtidigt kan vi se att med
dagens beteende är detta omöjligt. Om länder som Kina och Indien kommer i närheten av den
per capita konsumtion som finns i USA idag så räcker jordens resurser helt enkel inte till. Om
Kina i framtiden får samma biltäthet som USA innebär det mer än 1 miljard bilar bara i Kina,
det är fler bilar än vad som finns i världen idag.
Medvetenheten om detta finns, i Sverige och runt om i världen. I Kina finns idag fler
miljögrupper och aktivister är någonsin och opinionsbildare och beslutsfattare talar om vikten av
långsiktigt hållbar produktion och konsumtion. Ett tekniksprång är nödvändigt för att uppnå
detta. Genom att tillämpa grön teknik kan den materiella standard vi har idag även bli
verklighet för många andra.
Samtidigt får vi inte bara fokusera på tillväxtländerna. Tekniksprånget innebär även en stor
potential för de utvecklingsländer som hamnat efter i globaliseringsracet. Istället för att satsa på
den ohållbara teknik som vi i västvärlden gjort har de möjligheten att bygga upp en hållbar
infrastruktur och ekonomi från grunden.
10

11. Etiska och Sociala aspekter på globaliseringen
Globaliseringen ger inte bara företag möjligheten att nå nya marknader. Man når även i högre
omfattning länder där korruption, konflikter och utnyttjande av människor förekommer. Ett
företag strävar efter att maximera vinst. Hur ställer sig denna strävan gentemot anställdas
säkerhet och rättigheter, miljöförstöring och människovärde?
Vad har vi som ansvar som konsumenter? Vad har företagen för ansvar som producenter?
Sverige är ett av de mest globaliserade länderna i världen. En avsevärd del av vår ekonomi berörs
av export och import, Sverige är bland de länder i världen som har flest globala koncerner per
invånare. Innebär detta också att vi har ett särskilt ansvar?
Regelbundet avslöjas att företag på ett eller annat sätt agerat oetisk, medvetet eller omedvetet.
Vissa företag håller sig inom lagliga ramar, men tillverkar ändå produkter som av många anses
oetiska – vapen, tobak, pornografi etc. Med jämna mellanrum avslöjas företag med att begå
etiska övertramp även om de följer lagar och regler. När svenska företag som IKEA och H&M
har anklagats för att ha använt barnarbetare i produktionen har det blivit ramaskri i media och
man har snabbt vidtagit åtgärder. Såväl IKEA som H&M har idag tydliga riktlinjer för att
motverka bl a barnarbete. Alla oetiska övertramp betraktas emellertid inte lika.
När företag som Google och Yahoo under senare år har ertappats med att samarbeta med den
kinesiska regeringen för att begränsa information och spåra dissidenter har det blivit
uppmärksammat, men man har inte tagit avstånd från sina handlingar utan man har hänvisat till
behovet av att närvara på en viktig marknad.
En av baksidorna av globaliseringen är arbetsmiljön i många av de länder som Sverige
importerar ifrån eller som svenska företag etablerar sig i. Odemokratiska länder kan se ett
egenintresse i att arbetares rättigheter och löner är svaga för att främja konkurrensen.
Alltfler svenska företag agerar idag i länder där korruption förekommer. I många länder kan
korruption vara en del av affärskulturen.
Vem skall bestämma över etiska riktlinjer – företagen eller regeringarna?
För att motverka skadliga effekter av företag och öka företagens sociala ansvar har Corporate
Social Responsibility (CSR) kommit att bli ledord. Begreppet innebär att ett företag beaktar
etiska aspekter och tar ett socialt ansvar i sina beslut. Argumentet för företag är bland annat att
CSR minskar risken för skandaler och höjer ett varumärkes eller företagsnamns status. Kritiker
menar att CSR står i strid mot det mest grundläggande syftet med företag, nämligen att generera
vinst. Dessutom är det allt för många företag som inte tillämpar CSR för att det skall ge någon
verkan. Då socialt ansvarstagande inte bara är begränsat till företag förekommer också uttrycket
Social Responsibility (SR).
Alternativet är lagstiftning och regleringar som skall se till att mänskliga rättigheter, etik och
miljö respekteras av företagen. Debatt mellan förespråkare och motståndare till CSR har pågått
länge. Samtidigt kan vi se att alltfler företag blir medvetna om sitt sociala ansvar som respons på
högre krav från marknader och aktieägare.
11

12. Många regeringar och internationella organisationer har kommit att förespråka SR lösningar för
att öka företags och organisationers etiska ansvarstagande. Bland annat EU-kommissionen och
FN har lanserat CSR-initiativ. Många svenska företag och organisationer är engagerade i olika
SR projekt, liksom många har egna riktlinjer för etik och mänskliga rättigheter. Samtidigt
saknar en stor del av svenska företag etiska riktlinjer.
Den svenska standardiseringsorganisationen SIS deltar idag med ett arbete med att skapa en
ISO-standard för socialt ansvarstagande, ISO 26000. Standarden skall utgöras av internationella
riktlinjer för företag, organisationer och myndigheter som vill arbeta med frågor som rör
verksamhetens sociala och miljömässiga ansvar. Riktlinjerna skall finnas färdiga till slutet på
2008.
Konsumentmakt
Många konsumenter är idag politiskt medvetna och väljer varor och tjänster utifrån miljöskäl
eller politiskt och etisk hänsyn. Genom att ställa krav på hur produkter framställs kan
konsumenter vara med och driva utvecklingen. Konsumentmakten ligger inte bara hos
konsumenterna. Alltfler företag gör upphandlingar och inköp efter olika riktlinjer. Genom
internet har det blivit lättare än någonsin att skaffa sig information om varor och tjänster.
Konsumenters aktivitet stannar inte vid informationsinsamling utan omfattar i allt högre grad
informationsspridning och medier reagerar allt snabbare med att sprida nyheter. Varumärken
som avslöjas med någonting negativt kan snabbt få en bestående stämpel på sig hos en stor
mängd konsumenter, utan att företaget har så mycket att sätta emot.
Den ökade konsumentmakten är en av anledningarna till att allt fler företag tittar på olika CSR
lösningar. Även för det mest vinstmaximerande företag finns ett värde i att förekomma negativ
uppmärksamhet.
12

13. Vad Centerpartiet föreslår
Globaliseringen medför ökad konkurrens för svenska företag och allt större rovdrift på jordens
resurser, centerpartiet ser trots detta med tillförsikt på globaliseringen. Med ökande ekonomisk
tillväxt har också följt ett ökande välstånd. Såväl andelen som antalet fattiga i världen minskar. I
takt med att allt fler länder binds samman genom handel och blir beroende av varandra minskar
riskerna för krig och konflikt.
Sverige måste anamma globaliseringen. Det finns en oerhörd potential för oss på en
internationell marknad, om vi kan ta vara på våra komparativa fördelar, om vi kan hitta de
områden där vi är bäst. Den stora utmaningen ligger inte i att jobb flyttar utomlands, utan
utmaningen ligger i omställningen när jobb inom gamla företag och sektorer ersätts av nya. I takt
med att nya företag och nya sektorer, inte minst tjänstesektorn, utsätts för ökad konkurrens är
det viktigt med en anpassningsbar och flexibel ekonomi.
Centerpartiet vill se globaliseringen ur ett helhetsperspektiv, där inte bara vi själva kan bli
vinnare, utan även bidra till utvecklingen i vår omvärld. Vi vill se ett Sverige som satsar på att
utveckla jobb och företagande och blir mer produktivt inom de områden där vi har potential. Vi
vill se ett Sverige där miljöarbetet drivs framåt både av marknaden och politiken och vi vill se ett
Sverige där både marknaden och politiken tar sitt sociala ansvar.
Tillsätt en globaliseringskommission
Centerpartiet har sedan tidigare föreslagit tillsättandet av en globaliseringskommission. Om vi
ser till vårt grannland Danmark finns där en helt annan attityd till globaliseringen och dess
möjligheter. En brett sammansatt kommission med uppgiften att finna de möjligheter och som
en globaliserad värld innebär för Sverige.
Jobb
För att klara detta är det viktigt att vi är flexibla. Genom en snabb omställning för de som
förlorar arbetet i globaliseringens spår kan de negativa effekterna minskas. Det måste bli lättare
att gå från arbetslöshet till arbete eller utbildning. Centerpartiet ser en stor potential för jobb och
företagande inom miljörelaterad teknik i Sverige, inte minst i ett internationellt perspektiv.
Världsmarknaden för miljöteknik växer med mellan 5 och 20 procent per år. Nästan 100 000
människor sysselsätts idag i miljöföretag i Sverige och branschen hade år 2002 den största
exporttillväxten. För att klara detta måste vi ha en arbetsmarknad och ett företagsklimat som är
redo.
Skatteavdrag för donationer till forskning
I många länder är filantropin en naturlig del av forskningsmiljön. Den som blivit framgångsrik
kan och förväntas stödja ideell verksamhet och inte minst forskning. I USA är Bill Gates-fonden
nu största finansiär av forskning kring vaccin mot virussjukdomar i Afrika. Donationer är i
många länder en viktning del av forskningsfinansieringen. Ibland annat Norge, Finland och
Danmark förekommer skattelättnader för donationer till forskning.
Centerpartiet vill öka forskningens möjligheter. Donationer skall uppmuntras och vara ett
naturligt komplement till statens forskningsanslag. Vi vill se en möjlighet för donationer till
forskning att omfattas av skatteavdrag.
Inrätta ett individuellt kompetenssparande
13

14. Men vi måste också öka kompetensen och flexibiliteten hos dem som är inne i arbetslivet idag.
Centerpartiet vill bland skapa ett individuellt kompetenssparande för att göra det möjligt att
vidareutbilda sig eller starta eget.
Förbättra grundutbildningen
Att Sverige har tillgång till arbetskraft med god kunskap och kompetens är en förutsättning för
att vi skall kunna konkurrera med omvärlden. Att satsa på skolan och en gedigen
grundutbildning är en självklarhet. Därför vill centerpartiet ha en skriva, läsa, räkna garanti
redan i grundskolan.
Öppna upp skyddade tjänstesektorer för konkurrens
Tjänstesektorn är ännu relativt liten i Sverige jämfört med många andra länder. Samtidigt är det
här som tillväxten är högst och många arbeten kan skapas i framtiden. Centerpartiet vill
stimulera till fler jobb och företag inom sektorer som personaluthyrning, finansiella tjänster,
utbildning, sociala tjänster och hälso- och sjukvård. För att Sverige skall kunna bli ett
tjänstesamhälle krävs enklare regler och att vi öppnar upp skyddade sektorer som till exempel
vård och omsorg.
Sänk inkomstskatten
Istället för sysselsättningsåtgärder måste människor som förlorar sitt arbete snabbt kunna
komma in nya arbeten. Centerpartiet vill stimulera arbete genom sänkta inkomstskatter.
Reformera AMS
Vi vill förenkla omställningar på arbetsmarknaden genom att reformera AMS. Den som blir
arbetslös skall kunna kompetensutvecklas för att möta behoven inom nya sektorer.
Ge företagen skattelättnader
För att Svenska företag och entreprenörer skall kunna ha en chans att komma till sin rätt måste
vi ha ett skattesystem som ger dem utrymme och chans att lyckas. Centerpartiet har föreslagit ett
flertal reformer för att göra skattesystemet för företag mer effektivt, enkelt förutsägbart och
rättvist. Exempel är sänkta arbetsgivaravgifter, minskad förmögenhetsskatt och uppskjuten
momsinbetalning.
Förenkla reglerna för företagen
Centerpartiet vill se ett mätbart mål för regelförenklingsarbetet. Regelbördan bör minskas med
minst 25 procent till år 2010.
Miljö
Den takt med vilken vi i dagsläget förbrukar jordens resurser är inte långsiktigt hållbar. I takt
med att allt fler människor lyfts ur fattigdom ökar också konsumtionen och förbrukningen av
naturresurser. Utsläppen av växthusgaser är ett globalt problem. Vi är idag i ett läge där hoten ter
sig stora, men där också möjligheterna finns. Centerpartiet vill se ett Sverige som är verkar både
genom politiken marknaden för att uppnå ett hållbart resursutnyttjande och motverka
miljöproblemen.
Låt Sverige driva omställningen av energisystemet
14

15. Centerpartiet vill att Sverige driver på omställningen av energisystemet och att svensk industri
lägger sig i framkant inom utvecklingen av alternativa bränslen. Centerpartiet vill tillsammans
med olika samhällsaktörer som till exempel svensk basindustri, miljöteknikföretag,
fordonsindustrin, bränsletillverkare och forskare driva på utvecklingen inom energiområdet. Vi
ser en stor potential inom alternativa bränslen, energisnålt boende och miljövänliga transporter.
Mer forskning för miljön
Centerpartiet vill satsa en extra miljard kronor per år riktad till klimatinsatser. Pengarna skall
användas till forskning men också till att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för
framställning av förnybara drivmedel och miljövänlig elenergi. Det är viktigt att
forskningsinsatser görs i samarbete med berörda branscher. Det handlar dels om olika former av
stimulansåtgärder för människor som väljer miljövänlig energi och bränsle – som leder till
minskade skatteintäkter –, dels om satsningar på forskning och utveckling. Genom att göra
Sverige till ett föregångsland inom grön teknik kan vi också påverka andra länder.
En gemensam Europeisk miljöpolitik
Miljöproblemen är gränslösa. Även om vi Sverige lyckas med att ställa om vårt energisystem, vår
produktion och vår konsumtion till långsiktigt hållbara alternativ, så är vi fortfarande utsatta för
en för de globala miljöhoten. Vi vill se ett starkare EU inom miljöområdet, bl.a. genom en
avskaffad vetorätt för miljöpolitiken och enkla och gemensamma miljöregler för företag i
unionen. Vi vill att EU slår fast ett antal gemensamma miljömål, liknande de nationella miljömål
vi har i Sverige idag.
Grönt och socialt bistånd
Centerpartiet förespråkar en aktiv miljöpolitik ur ett globalt perspektiv. Idag växer många
utvecklingsländer snabbt, samtidigt som andra länder faller allt djupare i stagnation och misär.
Miljö och fattigdom hänger ihop. Brist på vatten, konflikter om energi och internationella
flyktingströmmar är bara några tecken på gränslösa miljöproblem. Centerpartiet vill att en del
bistånd skall riktas mot sociala investeringar för att stärka bl a tillgången på rent vatten.
Etik och socialt ansvar
Sverige kan sägas var ett av världens mest globaliserade länder. Vår ekonom är i högsta grad
globaliserad och svenska företag finns representerade runt om i världen. Sverige som nation är
välrepresenterad och engagerad i en lång rad med internationella organisationer och
samarbetsforum. Detta ger oss stora möjligheter att driva på utvecklingen för ett socialt
ansvarstagande inom företagande och handel.
Debatten har ofta kommit att kretsa kring enskilda frågor: barnarbete, ohälsa och övervikt,
dåliga arbetsförhållanden med mera. Arbetet med socialt ansvar har ofta kommit att vara
reaktivt och insatser riktas mot just det område som är aktuellt.
Centerpartiet vill se en bred och långsiktig uppslutning kring sociala frågor där företag,
offentliga aktörer, organisationer och konsumenter alla är med och driver utvecklingen framåt.
Inför en gemensam norm för SR
Allt fler företag och organisationer väljer att arbeta med SR. Vissa företag gör det till och med
som en huvuddel av sin affärsidé. Vissa väljer att ansluta sig till något av de program som finns
15

16. medan andra själva utarbetar riktlinjer och normer för etik och miljöarbete. Det finns idag en
uppsjö av olika märkningar, organisationer och certifikat. Vissa av dessa har mycket höga krav,
andra har utsatts för kritik för allt för låga krav eller brist på uppföljning. Detta bidrar till att
försvåra för konsumenter och företag som vill arbeta med, etik, miljö- och sociala frågor.
Centerpartiet vill se en gemensam norm vad det gäller SR. En slags gemensam lägsta standard
för riktlinjer inom etik, miljö och sociala frågor som organisationer, myndigheter och företag kan
ansluta sig till. Vi ser positivt på den utveckling av normer som sker i form av ISO 26000. Dessa
riktlinjer bör sedan antas av svenska myndigheter, statliga företag och även kommuner och
landsting för att bidra till att arbetet för socialt ansvarstagande uppmärksammas och får stöd. Vi
vill också arbeta för att en gemensam standard för SR tillämpas i EU:s arbete.
Låt statens upphandlingar styras av etiska och miljömässiga riktlinjer.
Såväl stat, landsting som kommuner är stora aktörer på marknaden, både i Sverige som
internationellt. Samtidigt ställs inga krav på att den offentliga upphandlingen skall ta hänsyn till
miljön, arbetsmiljön i producentlandet eller mänskliga rättigheter. Centerpartiet vill att stat,
landsting och kommuner i sin upphandling skall ha tydliga etiska och miljömässiga riktlinjer för
sin upphandling. Genom sådana riktlinjer kan fler företag som arbetar med CSR stimuleras och
utvecklas.
Förbättra miljö- och kvalitetsmärkningarna.
För den enskilde konsumenten är det svårt, och ibland omöjligt, att bilda sig en uppfattning om
produkters ursprung, miljöpåverkan eller kvalité. För att konsumenter skall kunna utnyttja sin
konsumentmakt och göra ett medvetet val, är det viktigt med tydlig ursprungsmärkning.
Det finns redan idag ursprungsmärkning för livsmedel, olika miljö- och kvalitetsmärkningar.
Centerpartiet vill se en harmonisering av miljömärkningen inom EU för att driva på
utvecklingen mot en hållbar konsumtion. Vi vill även se en tydligare ursprungsmärkning av
livsmedel, t ex bör det tydligt framgå om en vara innehåller genetiskt modifierade produkter.
16

17. Svenska folket och globaliseringen
Temo har på uppdrag av centerpartiet gjort en opinionsundersökning om allmänhetens
inställning till globaliseringen och hur man ser på svenska företag ur perspektiven modern
teknik, miljö och etik. Undersökningen visar på en positiv syn på globaliseringens möjligheter
liksom en positiv syn på svenska företag. I undersökningen har totalt 1009 personer tillfrågats.
Tror du att en ökad internationell handel och konkurrens kommer att medverka till att det blir
... i Sverige?
%
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Fler nya jobb Färre nya jobb Inte påverkas Vet ej/osäker Ej svar
I frågorna har vi använt oss av uttrycket ”ökad internationell handel och konkurrens” som ett mer precist
uttryck än ”globalisering” 37 procent av de tillfrågade tror att ökad internationell handel och konkurrens
innebär fler nya jobb, 34 procent tror att det leder till färre nya jobb, 19 procent tror att jobben ej
påverkas och 9 procent uppgett att de ej vet eller är osäkra.
Hur tror du att en ökad internationell handel och konkurrens påverkar förutsättningarna för att
på sikt upprätthålla en god välfärd i Sverige? Tror du att möjligheterna ...?
%
60
50
40
30
20
10
0
Ökar Minskar Inte påverkas Vet ej/osäker Ej svar
På frågan om hur ökad internationell handel och konkurrens påverkar förutsättningarna för att på lång
sikt upprätthålla en god välfärd i Sverige svarar 48 procent att förutsättningarna ökar, 24 procent att de
minskar, 19 procent att de ej påverkas och 9 procent uppger att de ej vet eller är osäkra.
17

18. Tror du att svenska företag i allmänhet är bra eller dåliga på att ta till sig och utnyttja ny teknik
%
70
60
50
40
30
20
10
0
- Mycket bra - Ganska bra - Ganska dåliga - Mycket dåliga
Sammanlagt 90 procent av de tillfrågade tror att svenska företag i allmänhet är bra på att ta till sig och
utnyttja ny teknik (26 procent ”mycket bra” och 63 procent ”ganska bra”). 8 procent tycker att svenska
företag är dåliga och 1 procent att de är mycket dåliga.
Tror du att svenska företag i allmänhet är bra eller dåliga på att ta till sig och utnyttja
miljövänlig teknik
%
70
60
50
40
30
20
10
0
- Mycket bra - Ganska bra - Ganska dåliga - Mycket dåliga Vet ej/osäker
På frågan om svenska företag är bra eller dåliga på att ta till sig och utnyttja miljövänlig teknik tror
sammanlagt 73 procent av de tillfrågade att svenska företag är bra (13 procent ”mycket bra” och 59
procent ”ganska bra”). 22 procent av de tillfrågade tror att svenska företag är dåliga och 2 procent att de
är mycket dåliga. 4 procent anger ”vet ej/osäker”.
18

19. Tror du att svenska företag i allmänhet är bra eller dåliga på att ta tillräcklig etiska hänsyn i
sin verksamhet
%
60
50
40
30
20
10
0
- Mycket bra - Ganska bra - Ganska dåliga - Mycket dåliga Vet ej/osäker
Att svenska företag är bra på att ta tillräcklig etisk hänsyn i sin verksamhet tror 57 procent av de
tillfrågade (7 procent ”mycket bra” och 51 procent ”ganska bra”). 30 procent tror att svenska företag är
ganska dåliga på att ta etisk hänsyn och 4 procent tror att svenska företag är ”mycket dåliga” på att ta
etisk hänsyn. 8 procent har angett ”vet ej/osäker”.
19