1. Cannabis
−
utvecklingen
i
Sverige
och
Europa
Ulf
Gu'ormsson,
CAN
Cannabiskonferens,
Stockholm,
1
februari,
2013

2. Vad
är
CAN?
•
”ParaplyorganisaAon”
med
drygt
40
medlemsorganisaAoner
Statlig
finansiering
och
regeringen
utser
styrelseordförande
•
CAN
samlar
in,
bearbetar
och
sprider
saklig
informaAon
om
alkohol
och
andra
droger
•
CAN
tar
inte
ställning
i
drogpoliAska
frågor
•
Målgrupp:
främst
personer
som
arbetar
i
drogförebyggande
verksamhet
Även
viss
prevenAonsverksamhet
riktad
mot
ungdomar
•
Fyra
verksamhetsgrenar:
KommunikaAon
&
samverkan,
Bibliotek,
Analys
och
metod,
Populärvetenskaplig
AdskriQ
(A&N)
•
Kontor
i
Stockholm
−
men
länsombud
i
hela
landet
www.can.se

3. Cannabis
saAva
Marijuana
Torkade (hon-) blomställningar och
toppskott från växten cannabis
sativa, ibland också blad och delar
av stammen. Liknar torkat, hackat
gräs/örtkryddor.
Hasch
Kåda från cannabis sativa pressad
till hårda kakor, med ett varierande
innehåll av växtdelar. Färgen kan
variera från ljust brunt till nästan
svart.

4. Upplägg
•
Utvecklingen
av
Allgängligheten
i
Sverige
•
Utvecklingen
av
användningen
i
Sverige
•
Europeisk
jämförelse
www.can.se

5. Huvudkällor
www.espad.org
www.can.se
www.can.se
www.emcdda.europa.eu

6. Tillgänglighet
www.can.se

7. Antal
beslag
(av
tull
och
polis)
av
cannabis,
amfetamin,
”läkemedel”,
heroin
och
kokain.
1971–2011.
Antal
14,000
Kokain Heroin Läkemedel
Amfetamin Cannabis
10,500
7,000
3,500
0
1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011
Källa: Rikspolisstyrelsen

8. Mängden
beslagtagen
cannabis
(tull
och
polis),
fördelad
på
hasch
respekAve
marijuana.
1992–2011.
Kilo
1,500
Hasch Marijuana
1,000
500
0
1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010
Källa: Rikspolisstyrelsen

10. Prisutveckling
för
hasch
och
marijuana
i
kronor
per
gram.
Gatupriser
rapporterade
av
polisen.
1988–2011.
Kronor
200
Haschpris kr/gram
Haschpris kr/gram, KPI-justerat
Marijuanapris kr/gram, KPI-justerat
150
100
50
0
1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009
Källa: CAN

11. Summering
Allgängligheten
•
Ökad
och
idag
hög
Allgänglighet
av
hasch
och
marijuana
Mera
inhemsk
marijuana
-­‐
inte
självförsörjande
• Vissa
prisökningar
senaste
åren
• Marijuana
vanligare
men
hasch
alltjämt
vanligast
•
Ökad
Allgänglighet
-­‐
ökad
konsumAon?
•
SpekulaAon:
Om
beslagsnivån
=
20%
och
beslagen
=
1,5
ton:
årskonsumAonen
i
Sverige
=
ca
6
ton
cannabis
www.can.se

12. Användningen

13. Utvecklingen av
användningen i Sverige
• Svårt att mäta: Illegalt/ej socialt accepterat -
indikatorer och frågeundersökningar
• Enda regelbundna frågeundersökningen bland
vuxna: Nationella folkhälsoenkäten (FHI)
Postenkät, 16−84 år, 2004−, runt 50% bortfall
• Ungdomar: Främst CANs skolundersökningar
Klassrum, 16−18 år, 1971−, 15−20% bortfall

14. Vuxna
(16−84
år)
2010/2011
•
Cirka
12%
har
prövat
cannabis
någon
gång
(män
15%,
kvinnor
9%)
•
Deka
motsvarar
ca
900
000
personer
i
åldersintervallet
•
2%
har
använt
cannabis
senaste
året
(150
000)
Ca
•
1%
har
använt
cannabis
senaste
månaden
(75
000)
Ca
•
RelaAvt
stabilt
läge
sedan
2004,
men
högre
nivå
jämfört
med
1980-­‐
och
1990-­‐talet
Källa: Statens folkhälsoinstitut

15. Andelen
vuxna
(16–84
år)
som
använt
cannabis
senaste
året.
2010/2011.
%
10
Män Kvinnor
8
6
4
2
0
16–29 30–44 45–64 65–84 Ålder
Källa: Statens folkhälsoinstitut

16. Sextonåriga
svenska
skolungdomars
svar
om
tre
olika
substanser.
ESPAD
2011.
% Lätt få tag på Använt någon gång Använt 20 ggr+
100
75
50
25 21.0
17.0
1.0
0
Alkohol Cigaretter Cannabis
Källa: CAN

17. Andelen
svenska
sextonåriga
skolelever
som
anser
ak
det
är
stor
risk
ak
ta
skada
om
man…
(ESPAD
2011)
...dricker 5 eller fler drinkar varje helg
…prövar cannabis några gånger
%
…röker cannabis regelbundet
100 92 89
83
79 76
75
50
25
0
1995 1999 2003 2007 2011
Källa: CAN

18. Andelen
skolelever
samt
mönstrande
som
uppgek
ak
de
någon
gång
prövat
narkoAka.
1971–2012.
% Mönstrande Cannabis (mön) Gymn åk 2 Grundsk åk 9
20
15
10
5
0
1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011
Källa: CAN

19. Cannabisläget
i
Sverige
•
Testande
och
regelbunden
användning
ökade
på
1990-­‐talet,
fortsak
högre
nivåer
under
2000-­‐talet,
äldre
killar
ökar
något
•
Unga
män
i
storstad
överrepresenterade
i
cannabisanvändning
•
Finns
det
(större)
ökningar
under
2000-­‐talet
i
grupper
som
frågeundersökningarna
missar?
(urvals-­‐
och
boroallsproblemaAk
etc)
•
Antalet
frekventa
användare
osäkert:
runt
75
000
enl.
frågeundersökning
har
använt
åtminstone
en
gång
den
senaste
månaden.
Addera
ca
25
000
personer
med
s
k
”tungt
narkoAkamissbruk”
som
bl
a
använder
cannabis
(och
kan
antas
Allhöra
boroallet):
ca
100
000?
•
SpekulaAon:
För
dessa
totalt
100
000
personer
räcker
6
ton
All
i
genomsnik
5
gram/månad
www.can.se

20. Europeisk jämförelse
•
Mer
hasch
än
marijuana
(ca
10
gånger
mer
beslag
i
vikt)
•
Ökande
beslagsantal
2002−2009
(vikt
viss
ökning)
•
Spanien
tar
ca
75%
av
haschet
(i
vikt)
•
Priserna
relaAvt
stabila
sedan
2002
•
23%
har
prövat
cannabis
i
EU
av
dem
15-­‐64
år
(ca
80
miljoner).
Cirka
4%
har
använt
de
senaste
30
dagarna.
Källa: EMCDDA

21. Andelen
15−16-­‐åriga
elever
i
olika
länder
som
prövat
cannabis.
2011.
Källa: CAN

22. Erfarenhet
av
narkoAka/cannabis
bland
18-­‐
åriga
mönstrande,
elever
i
gymnasiets
åk
2,
12th
grade-­‐elever
i
USA
samt
bland
norska 15−20-­‐åringar.
1975−2011.
%
75
Mönstrande (Sve) Gy 2 (Sve) 12th grade (USA) 15−20 år (Nor)
50
25
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Källa: CAN, NIDA och SIRUS

23. Summering
–
Sverige
och
omvärlden
•
Låg
nivå
för
cannabisanvändning
i
Sverige
jämfört
med
flertalet
Europeiska
länder
•
Ökning
av
cannabiserfarenheter
bland
europeiska
ungdomar
1995-­‐2007,
däreQer
stabilt
läge
•
Uppgångar
i
flera
östeuropeiska
länder
1995−2007,
nedgångar
i
flera
västländer
•
Likartade
trender
i
USA
och
Sverige
sedan
1975
www.can.se

24. Varför
låga
narkoAkaerfarenheter
i
Sverige?
(UNODC,
2007)
Utbud/Allgänglighet
1.
PosiAvt
drogmarknadsläge
2.
Utbudsbekämpning
3.
Begränsade
inkomstskillnader
EQerfrågan
1.
Stark
ekonomi/resurser
2.
Hög
hälsomedvetenhet
3.
Starkt
avståndstagande
mot
narkoAka
4.
Låg
(ungdoms-­‐)
arbetslöshet
www.can.se

25. Tack
för
uppmärksamheten
Kontakt:
ulf.gu'ormsson@can.se